Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

vara en tänkbar källa till konflikter i skolan av olika skäl. Skilda värderingar och
förhållningssätt kan ställa till problem i relationerna i skolan. Tanken bakom den
föreslagna filmningen (se avsnitt aspekter av konflikten och konfliktens hantering)
var att upptäcka vid vilka situationer eleverna fungerar bra respektive mindre bra
i det sociala samspelet. Filmsekvenserna skulle analyseras för att hitta mönster att
ha som grund för åtgärderna. Filmningen sågs som en hjälp för lärarna att stärka
elevernas starka sidor och önskvärda sociala beteenden. Lärarna reflekterade också
över skolans utformning som en tänkbar orsak till att konflikter kan uppstå. I
en av förskolegrupperna betonades dessutom vikten av att som lärare reflektera
över sitt eget förhållningssätt till eleverna.
Stödjande och korrigerande pedagogik beskrivs i samtalen. Förhållningssättet till
eleverna och föräldrarna var både stödjande och korrigerande. Motiven till varför
stödåtgärder och stödpersoner skulle insättas som åtgärd vid konfliktsituationer
varierade i de olika gruppdiskussionerna. Antingen ville lärarna sätta in stödpersoner
för att stödja elever eller föräldrar i konfliktsituationer eller så ville de att
stödpersoner skulle gå in med avsikten att korrigera elever eller föräldrar, som de
menade var problemet.
Organisatoriska åtgärder handlar både om att ge stöd till eleverna i den ordinarie
verksamheten (eleven stannar kvar) och att särskilja eleven från gruppen,
dvs både ett inkluderande och ett exkluderande synsätt framträder i diskussionerna.
Att ha trygghet som en ledstjärna kan betyda att man som lärare måste flytta en
elev till en liten undervisningsgrupp, menade lärarna i grundskolan. Samtidigt
önskade lärarna att eleven skulle stanna kvar i sin ordinarie grupp för att behålla
tryggheten. Elever med symptom liknande ADHD, som är ”stökiga”, har
tillfälliga problem och som hamnar i konflikter, kan behöva flyttas till en liten
undervisningsgrupp med tydlig struktur. Innan skolan placerar en elev i en sådan
verksamhet skall dock flera andra lösningar ha prövats först, menade man. I
förskolegruppernas diskussioner resonerade lärarna om det överhuvudtaget fanns
någon möjlighet att flytta en elev på grund av konfliktsituationer. Det var lärarna
som hade ansvaret för elevgruppen, menade man. Lärarna menade dock att en
”naturlig överflyttning” av en elev var den bästa lösningen i konfliktsituationer
och menade att man aldrig i förväg kan veta om en överflyttning blir bra. Om
en elev har invandrarbakgrund är detta ett skäl till att inte särskilja eleven från
sin grupp vid konflikter. Argumentet som gavs i diskussionen var: ”de behöver
ju bli integrerade”.
Synen på lärarkompetensen kontra annan expertkompetens diskuterades. Lärare
som yrkespersoner ansågs både som helt kompetenta och med bristande kompetens
i att utföra sitt uppdrag i hanteringen av problemsituationer. Andra experter
behövde tillfrågas. Gruppdeltagarna uttryckte en stark tilltro till den egna lärarkompetensen.
Att vara medveten om sin lärarkompetens, men också inse vilka
309