Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

som enbart gynnar det egna barnet eller de egna barnen i familjen. Många gånger
är det tuffa situationer med många tuffa samtal. Vissa föräldrar är mycket pålästa,
vältaliga, välutbildade, skolengagerande och drivande.
Lärarna i förskolegrupperna menade att de som yrkespersoner skall visa sin
yrkeskompetens och stå för sina åsikter om dessa skulle skilja sig från föräldrarnas.
I en del fall kan åsiktsskillnader leda till brutna kontakter. Att få tillbaka en god
kontakt, som har blivit bruten, kan vara svårt på grund av ett skadat förtroende
i relationen hem – skola.
Stöd av olika expertpersoner inom och utanför skolan samt stöd av skolledningen
på olika sätt, diskuterades i grupperna. Det kunde handla om handledningspersoner,
tolkar eller psykologer. Flera lärare uttryckte att ensamheten
i lärararbetet var mycket tungt. Tankar som att lärare kan känna ett personligt
misslyckande eller uppleva det som ett nederlag, om t ex föräldrar är missnöjda
med hur verksamheten utformas, lyftes av några lärare.
En enig lärarkår är viktig då konfliktåtgärder diskuteras och skall genomföras.
En enad lärarkår är en resurs i sådana sammanhang. Att ha en kollega som har
motsatta uppfattningar om hur en konflikt skall lösas kan ställa till problem,
menade lärarna.
Fokala värden som ledstjärnor gjordes explicita i diskussionerna. Värden som
alla människors lika värde och alla elevers rättighet att få finnas på skolan oberoende
av bakgrund och socialt beteende har funnits med i gruppernas samtal.
Trygghet återkom i de flesta diskussionerna som ett medvetet värde att ha i fokus i
konflikthanteringen. Grupperna diskuterade också förhållandet mellan individen
och gruppen utifrån vems behov som har företräde.
Att se till varje elevs behov var i fokus i lärarnas medvetande. Men gruppens
behov har företräde då åtgärder diskuteras, enligt flertalet lärare. Det är lärarnas
ansvar att se till att alla elever i skolan känner trygghet i den ordinarie klassen eller
gruppen. När elever känner att skolan är anpassad för deras behov och intressen,
då trivs eleverna.
Den spänningsfyllda praktiken
Resultatet av den tematiska analysen visar att de lärare som deltog i fokusgruppssamtalen
beskriver och relaterar till ett antal spänningsfyllda omständigheter eller
förhållanden i den pedagogiska praktiken, när de diskuterade fallet. Den praktik
de beskriver framträder som en spänningsfylld praktik. Handlingsnormer ställs
mot varandra och berör synen på såväl den enskilde eleven som elevgruppen,
lärarrollen, pedagogiken och verksamhetens organisation.
Orsaker till problem beskrivs som både elev- och skolproblem, dvs det är både
eleven och dennes föräldrar som ”bär” problemet och att det kan finnas orsaker i
skolsituationen som gör att problem uppkommer. Elevers olikheter ansågs kunna
308