Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Förskolan
Grupp F2 5 kvinnor
Grupp F3 4 kvinnor
Grupp F4/5 6 kvinnor
Grupp F6 4 kvinnor
Diskussionerna och diskussionsuppgiften
Diskussionen inleddes med att gruppen fick ett etiskt dilemma/en problemlösningsuppgift
att diskutera och lösa. Syftet med diskussionsuppgiften var att
initiera ämnet för diskussionen. Ämnet var ”konfliktfyllda mångfaldsmöten i en
skola för alla”. Diskussionsuppgiften beskrev konkreta konfliktfyllda situationer
på flera nivåer i skolans vardag utifrån perspektivet att en mångfald elever möts
i en skola för alla och då kan konflikter uppkomma.
Inspiration till innehåll i diskussionsuppgiften hämtades från min egen erfarenhet
som specialpedagog inom olika skolformer och från Tirri och Husu
(2002). Författarna refererar till en studie där 26 lärare har beskrivit olika etiska
dilemman/konflikter som de har hamnat i.
Fallet i min studie handlade om konflikter på flera nivåer – individ – grupp,
skola – hem, barn – barn. I korthet rörde det sig om ett föräldrapar som krävde
att en pojke skulle avskiljas från skolan därför att han trakasserat deras dotter,
bl a har struptag förekommit. Pojkens föräldrar menade att konflikten hade sitt
ursprung i en etnisk diskriminering riktad mot deras son. Pojken och flickan
namngavs och beskrevs med egenskaper, socialt beteende och utvecklingsmässiga
variabler. Bl a beskrevs pojken som ett livligt barn som tog mycket plats i barngruppen.
Pojken, som hade flyktingbakgrund, hamnade ofta i bråk med andra
barn och vuxna. En tidigare utredning visade att pojken hade symptom som
liknade ADHD. Pojken upplevde dock trivsel i skolan och han visade tecken på
en viss positiv språklig, social och kunskapsmässig utveckling. Flickan beskrevs
som tyst, lugn, glad och omtyckt av de andra barnen i gruppen. Hon hade
svensk bakgrund och hade utvecklats positivt inom många områden. Flickans
och pojkens familjer beskrevs utifrån levnadsförhållanden som kan räknas till det
utvecklingsekologiska systemet (Bronfenbrenner, 1979), dvs sociala, ekonomiska
och kulturella förhållanden. Två familjer med helt olika livssituationer presenterades
i diskussionsuppgiften. Då pojken kom till barngruppen förändrades
situationen för flickans del p g a trakasserierna. Hon visade tecken på att må
dåligt. Andra barn i gruppen upplevde rädsla. Relationen mellan flickans hem
och skolan beskrevs i termer av ett brutet samarbete. Pojkens föräldrar önskade
att skolan skulle ge stöd till deras son.
Det blev spontana samtal i samtliga grupper. Några deltagare menade att de ofta
sitter i liknande situationer och diskuterar och argumenterar. En grupp däremot
304