Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

De har olika behov och intressen som inte alltid kan uppfyllas till fullo. Föräldrar
kan också ha förväntningar på hur lärarna utformar verksamheten, vilket kan
skapa konflikter. Konfliktorsakerna består dock av ett antal samverkande faktorer.
Kännetecknande för konflikter i allmänhet är oförenligheten (Ellmin, 1992).
Genom målstyrningen förväntas lärare i Sverige själva formulera och realisera
arbetet i skolan. Lärare kan beskrivas som skapare av elevernas miljöer för lärande
och därmed förväntas lärarna ”utveckla ett tänkande” (Carlgren & Marton, 2001,
s 82) kring hur läroplanens mål kan ha chans att förverkligas (Utbildningsdepartementet,
1998 a, b). Det finns en komplexitet i de uppgifter lärare har att hantera.
Behov skall tillgodoses hos grupper, enskilda individer, snabba och långsamma
samt omotiverade och ambitiösa.
I denna artikel avser jag att belysa, utifrån en studie inom ramen för min
kommande avhandling, lärares erfarenheter och resonemang kring konfliktfyllda
mångfaldsmöten i förskola och skola. Bakom lärarnas utsagor kan urskiljas en
praktik som kan beskrivas i termer av ”den spänningsfyllda praktiken”, där
handlingsnormer 1 som rör såväl synen på den enskilde eleven som elevgruppen,
lärarrollen, pedagogiken samt verksamhetens organisation ställs mot varandra. Det
tycks finnas förhållanden i skolans vardag som lärarna har att balansera och förhålla
sig till. Själva komplexiteten i yrkesuppdraget med dess olika handlingsnormer
förefaller kunna underminera måluppfyllelser. Detta kan innebära att kravet om
en skola för alla och den normativa principen om en inkluderande skola för alla
utmanas utav skolans vardag.
Studien, som ligger till grund för artikeln, utfördes bland lärare på två skolor
– en förskola och en grundskola (tillsammans 70 lärare) i en medelstor svensk
kommun. Skolorna hör till samma enhet med ca 500 barn i åldrarna 1 – 11 år.
Beteckningen lärare används om olika personalkategorier som har ansvaret för
elevernas miljö för lärande i den lokala klassen eller gruppen både inom förskolan
och grundskolan. Med beteckningen elev avses barn i både grundskola och
förskola. Skola inkluderar både grundskola och förskola.
Först ger jag en redogörelse för hur studien genomfördes, dvs metoden, genomförandet
och analysen beskrivs. Sedan följer resultatpresentationen av analyser
av gruppsamtalen uppdelat i två avsnitt. Artikeln avslutas med en diskussion av
metod och resultat.
2 Metod
Kvalitativ metod
Ambitionen i studien var att ge utrymme för mångsidiga beskrivningar av erfarenheter
kring konfliktfyllda vardagshändelser. Som metod valdes fokusgruppssamtal.
Ett fokusgruppssamtal är en form av kvalitativ intervju (Kvale, 1997) och
innebär ett arrangerat samtal för ett speciellt syfte. I fokusgruppssamtal möts en
302