Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Noter
1
Jag vill här förtydliga att jag inte ser praktik och empiri som synonymer. De empiriska exemplen är data
insamlad från en specifik praktik i forskningssyfte, men för den skull inte detsamma som praktiken.
(Jfr Borgnakke, 2000)
2
En basgrupp består av 7–8 elever som delar arbetsplats och hjälps åt med skolarbetet. Basgruppen hålls
samman under hela läsåret.
3
Under 1990-talet genomgick den svenska skolan omfattande förändringar i och med kommunaliseringen
och den tidigare regelstyrda skolan övergick till att vara målstyrd. Treåriga gymnasieprogram ersatte
de tidigare linjerna och betygssystemet förändrades. Det mål- och kunskapsrelaterat betygssystemet
innebär att prestationer skall betygsättas efter hur väl de fyller mål och kriterier som fastställts för
kursen eller ämnet istället för utifrån konkurrens. (Bedömning och betygsättning, 2000)
4
Gymnasieskolans uppdrag kommer till uttryck i de nationella styrdokumenten, innefattande skollag,
läroplan, programmål och kursplaner. De nationella målen skall konkretiseras genom de lokala
styrdokumenten, vilka består av kommunal skolplan, lokal arbetsplan och även individuell studieplan.
Betygskriterier och nationella prov skall vara ett stöd för en likvärdig bedömning.
5
I avhandlingen Ännu icke godkänd (2004) visar Bengt Selghed att det mål- och kunskapsrelaterade
betygssystemet, fortfarande fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande. Jfr. även Skolverkets
allmänna råd 2004, Likvärdig bedömning och betygsättning.
6
Kritik har riktats mot det nuvarande betygsystemet. Gymnasiekommittén 2000 skrev i sitt slutbetänkande:
”Kombinationen av att betyg ska sättas på varje avslutad kurs och att det finns många små kurser
gör att gymnasieutbildningen upplevs som fragmentiserad, att helheten går förlorad och progressionen i
elevernas kunskapsinhämtande blir osynlig.” (SOU 2002; 120: 265) I regeringens bantade proposition
om gymnasieskolan, som planeras träda i kraft hösten 2007, föreslås att ämnesbetyg ersätter dagens
kursbetyg. Efter avslutad kurs får således den studerande ett ämnesbetyg som ersätter tidigare betyg i
ämnet. (Lärarnas tidning, 6, 2004)
7
Lärlingsmodellen används fortfarande i dagens gymnasieskola, exempelvis genom Lärande i arbetslivet
(LIA). LIA är en försöksverksamhet som pågår fram till 2006 och ger en alternativ väg att uppnå de mål
som gäller för ett nationellt eller specialutformat program. LIA kan anordnas inom samtliga nationella
program som innehåller yrkesämnen. Minst 30 veckor av en treårig gymnasieutbildning genomförs på
en arbetsplats. Inom LIA är det den kursansvariga läraren, som i samråd med handledaren, betygsätter
de kurser som förlagts till arbetsplatsen.
8
En kort beskrivning av den närmaste utvecklingszonen (zone of proximal development, ZPD) är ”the
distance between the actual developmental level as determined by independent problem solving and
the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or
in collaboration with more capable peers” (Vygotsky, 1978).
9
Se vidare om lärgemenskaper (community of learners) i Carlgren, 1999; Brown, 1997; Rogoff, Goodman
& Barlett, 2001; Walker, 2003 och praxisgemenskaper (communities of practice) i Lave & Wenger,
1991; Wenger, 1998; Brown & Duguid, 2000 .
10 Jfr. Dysthes (1995) beskrivning av det fl erstämmiga klassrummet. Inspirerad av Dysthe använder jag
termen fl erstämmig lärgemenskap, eftersom den praktik jag studerar sällan inramas av klassrummets
väggar och ofta består av andra gruppkonstellationer än klassens.
300