Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

att de studerande får uppdrag som simulerar en verklig praktik. De studerande
uppmanas att leva sig in i en situation, där några realistiska förutsättningar är
givna, och att lösa uppgifter eller problem som de i princip skulle kunna ställas
inför i den aktuella praktiken (jfr. Korp, 2003). En betydelsefull aspekt tycks
vara att göra uppdragen så verklighetsnära som möjligt och därigenom förstärka
kunskapens bruksvärde. Lärarna menar att motivation inte kan skapas enbart
genom belöning eller ”bestraffning” i form av provresultat och betyg, varför arbetslaget
medvetet försökt förankra undervisningen utifrån andra, mer konkreta
mål än betygskriterier.
Bedömningstillfällena har varit ett av lärarnas styrinstrument, handledningen
att annat. Men framförallt har Uppdragens utformning och karaktär utgjort den
huvudsakliga styrningen av elevernas arbete och lärande. En påtaglig risk, vilket
även Carlgren framhåller, är att en alltför elevstyrd arbetsprocess riskerar att
sänka komplexitetsnivån: ”Ju mer öppna uppgifterna är desto större är risken för
trivialisering, i förhandlingsspelet mellan lärare och elever” (Carlgren, 1999:128).
Ständiga överväganden krävs för att balansera den handledande lärarens uppgift i
att introducera nya begrepp och förklarande principer mot elevernas självständiga
kunskapssökande. Vygotsky (1986) utvecklade en distinktion mellan vetenskapliga
begrepp och vardagsbegrepp. Enligt denna leder formell utbildning (idealt) till
systematiskt och hierarkiskt organiserade vetenskapliga begrepp som återspeglar
kulturens sätt att tänka. De ofta omedvetna vardagserfarenheterna leder däremot
till spontana osystematiska vardagsbegrepp, vilka kan vara passande i vardagliga
sammanhang, men mindre användbara om uppgifterna kräver logisk och vetenskaplig
begreppsuppfattning. Vid tolkandet av Vygotskys teorier bör man dock ta
hänsyn till de förhållanden under vilka hans arbeten utvecklades. Av politiska skäl
undertrycktes mångfald och ett kritiskt förhållningssätt systematiskt, medan det
teoretiska lärandet betonades (Kozulin, 1998). Utifrån Vygotskys teorier hävdas
tämligen ensidigt att det är det vetenskapliga lärandet som stödjer utvecklingen,
medan det i dagens snabbt föränderliga samhälle även lyfts fram aspekter som
kreativitet, mångfald och ett kritiskt förhållningssätt.
Avslutande reflektion
I den praktik där det empiriska materialet, och därmed utgångspunkten för
denna artikel, hämtats har synen på lärandet och prioriterandet av de studerandes
ansvar och motivation lett till förändringar av undervisningen. Lärarna
utgår från att elevernas motivation stimuleras genom ett tydliggörande av kunskapernas
bruksvärde och ett processinriktat arbetssätt. Lärarna understryker
att det är detta, och inte betygskriterierna som styr undervisningens upplägg
och genomförande. Det är en uppfattning som delas av Carlgren (2002), som
menar att den största faran med det nuvarande betygssystemet är risken för att
294