Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

dra. Den studerande hade tillgång till vad Carlgren (1999:22) uttrycker som den
autentiska praktikens strukturerande och stödjande ”cues”, vilket resulterade i en
omprövning av svaret. Läraren utgår från hur den studerande handlar eller resonerar
i en autentisk situation genom frågor som: ”Hur gör du då? Hur bedömer du?” En
uppgift, som dock inte inrymdes i de tidigare exemplen, byggde på att de studerande
på ett funktionellt sätt kunde använda sig av ett redskap specifikt för den aktuella
praktiken. Syftet med att bedöma genomförandet (performance assessment) är
att kunna avgöra hur väl den studerande kan använda sin kunskap, hellre än hur
mycket faktakunskap den studerande besitter (Cunningham, 1998).
Som vi kan se utmanar läraren den studerande till bättre prestationer än denne
skulle ha klarat enskilt och klargör förhållanden som eleven ännu inte fått klart
för sig. Läraren uppmanar den studerande att klä sina tankar i ord och för in vissa
termer i samtalet, exempelvis genom att besvara uttryck som ”tänkt rand” med
”en syftad linje”. I min tolkning var detta ett tydligt exempel på ett bedömningstillfälle
som inkluderar ett lärtillfälle. Samtidigt gav det muntliga förhöret läraren
en uppfattning om hur väl arbetet i Uppdraget överensstämde med intentionerna,
vilket senare visade sig resultera i förändringar av efterföljande Uppdrag.
Uppdragen utförs i basgrupper, i vilka förhållandet mellan individuella och
gemensamma aspekter förtjänar att uppmärksammas. Tanken från lärararbetslaget
är att de studerande alltid har basgruppens gemensamma kunskaper att tillgå.
Under arbetets gång har det varit nödvändigt för de studerande att utveckla en
begreppsapparat och ett språk som gör att de kan kommunicera kring uppgiften.
Detta sker inledningsvis vid den lärarledda uppdragsintroduktionen, och för
mig som utomstående blev det tydligt hur eleverna därefter i sina basgrupper
använde sig av och diskuterade betydelsen av olika begrepp, som är specifika för
den aktuella praktiken.
Även om författandet av brevet till det yttre kan ses som en individuell uppgift
inkluderar även detta ett kollaborativt arbete. För att utveckla sin förståelse och
lösa uppgiften samtalade eleverna med varandra och med läraren. Breven, som
ställdes upp och formulerades på ett någorlunda formellt sätt, medförde att de
studerande prövade olika begrepp och tolkningar och diskuterade olika lösningar,
medan de lärare som fanns tillgängliga gav handledning. Förutom redskap som
böcker och Internet användes både klasskamraterna i basgruppen, olika lärare på
skolan och även utomstående personer som resurser. Det var helt accepterat att
läsa varandras brev och hjälpas åt att skaffa information. På så sätt genomfördes
uppgiften med hjälp av redskap och i samarbete med andra, varefter breven
lämnades in till läraren för individuell bedömning.
Vid detta tillfälle iklädde sig läraren rollen som uppdragsgivare, medan det i
andra Uppdrag funnits en utomstående mottagare av de studerandes bemödanden.
En bedömningssituation som denna ligger nära den autentiska och innebär
293