Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

till de frågor och motsägelser han då försökte överbrygga (jfr. Veresov, 1998). När
kunskapsbedömning diskuteras med hänvisning till Vygotsky skall man hålla i
minnet att hans idéer utgick från test som bedömde utvecklingspotentialen, medan
dagens bedömningar ofta sker efter inlärningstillfället och har en utvärderande
ansats. Trots denna viktiga skillnad har Vygotskys tankar inspirerat till en mängd
studier av kunskapsbedömning och än i dag är hans idéer om bedömning i ett
socialt och kommunikativt perspektiv aktuella, både som förklaring till de förändringar
som redan skett och till hur diskussionerna går i dag.
Några av de idéer som Vygotsky utvecklat är de intellektuella och fysiska verktygens
betydelse för all mänsklig aktivitet och konsekvenserna av att erbjuda assistans
eller handledning under bedömningstillfället. Han menade att lärande inte bör
bedömas i isolering och konkurrens, utan i samarbete och i sitt sociala sammanhang.
Vygotsky betonade relationen mellan barnet och den mera kunniga och dess
betydelse för den intellektuella utvecklingen, vilket vidareutvecklades i teorierna
om den närmaste utvecklingszonen (ZPD) 8 (Vygotsky, 1978). Vygotskys tankar
aktualiserar även (den ofta hierarkiska) relationen mellan ”mästaren” och ”lärlingen”
och vad detta medför för individens intellektuella utveckling (Gipps, 2002).
Verktygens, handledningens, samarbetets och den sociala kontextens betydelse
för bedömningar får intressanta implikationer om de appliceras i praktiken. Utifrån
Vygotskys idéer riktas uppmärksamheten mot bedömningssätt som möjliggör
elevernas bästa prestationer istället för typiska prestationer (Gipps, 2002). Processen
bedöms lika väl som produkten och uppmärksamheten riktas mot lärandets
och bedömningens sociala och situerade natur. Sådana bedömningssituationer
måste i så fall förstås som en särskild form av praktik, som följer andra spelregler
än de som finns i de praktiker där kunskaperna används. I vardagliga situationer
är det vanligaste sättet att lösa ett problem man inte klarar att fråga någon mera
kunnig eller ta olika redskap till hjälp, medan det i en bedömningssituation inte
alltid är tillåtet att använda externa verktyg eller assistans. Enligt Säljö (2000) är
dessutom elevernas förståelse av uppgiften och det sammanhang som de ingår i
avgörande för hur de hanterar densamma.
Åter till exemplen
I nedanstående avsnitt återförs fokus till de två inledande exemplen, som beskrev
det muntliga bedömningstillfället och den skriftliga inlämningsuppgiften. Eftersom
den muntliga bedömningen genomfördes i den praktik (i fält) där den aktuella
kunskapen har sitt användningsområde, fanns det möjlighet för de studerande att
konkret visa vad de menade och att se om slutsatserna var rimliga. Läraren utmanar,
som framkommit i exemplen, den studerandes svar genom att föreslå två tallar som
utgångspunkter för mätningarna. I realiteten verkade svaret inte längre rimligt för
den studerande, trots att träden precis som denne föreslagit, stod mitt emot varan-
292