Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

De studerande har under tre veckors tid arbetat med det exemplifierade
Uppdraget i sina basgrupper. 2 Som redan framgått sker redovisning individuellt,
både muntligt och skriftligt. Dessutom redovisar varje basgrupp för lärare och
klasskamrater hur man tillsammans i gruppen insamlat och protokollfört vissa
uppgifter ute i fält. Avslutningsvis genomförs ett skriftligt prov. Förutom dessa
bedömningstillfällen, som samtliga genomförs i slutet av Uppdraget, förekommer
även informella bedömningar integrerade i arbetsprocessen i samband med
lärarens handledning av de studerande. I praktiken ingår således ett flertal bedömningstillfällen
av olika karaktär. Innan vi närmare granskar de två exemplen
är det befogat att översiktligt beskriva de begreppsliga och regelmässiga ramverken
kring kunskapsbedömning i dagens gymnasieskola, och hur diskussionerna om
bedömning har förändrats.
Bedömning i gymnasieskolan
Termen bedömning kan omfatta såväl företeelsen i allmänhet som värderingen
av insamlad information. I denna text ligger fokus på sådana bedömningar som
lärare gör av sina elevers prestationer i gymnasieskolan och som ligger till grund
för bland annat betygsättning. 3 Betygen skall, enligt gällande läroplan, ge besked
om ”i vilken utsträckning en elev tillägnat sig den kunskap som studierna av de
enskilda kurserna syftar till” (Proposition 1992/93;250: 54; jfr Lpf 94, avsnitt 2.5).
Betygsättning i det offentliga skolväsendet är en form av myndighetsutövning och
en uppgift som läraren är ålagd att fullgöra. Slutbetyget från gymnasieskolan har
till uppgift att ge behörighet för högre utbildning och tjäna som urvalsinstrument
när antalet sökande överstiger antalet utbildningsplatser (Stage, 2003). Men betygsättning,
dvs. överförandet av elevernas prestationer till en eller flera bokstäver,
är inte det enda syftet med bedömningar. De utförs även för att se om lärandet
sker i den riktning som målen anger och för att avgöra om undervisningen är
”framgångsrik”. Lärarens bedömning skall vidare ge underlag för att informera och
samtala med de studerande (och vårdnadshavare) om ”hur det går” och därigenom
planera för den studerandes fortsatta utveckling (Skolverket, 2000).
En rad metoder används med avsikt att skapa denna information. Den informella
bedömningen innefattar lärarens fortlöpande observationer och frågor i
undervisningen, medan formella bedömningar kan genomföras i form av exempelvis
skriftliga, muntliga och praktiska prov, inlämningsuppgifter eller externa
storskaliga standardiserade prov.
I den nuvarande kursutformade gymnasieskolan betygsätts varje avslutad kurs.
För att lärares bedömningar skall kunna ske på ett så enhetligt sätt som möjligt
har nationella kursmål och betygskriterier utarbetats. 4 Betygskriterierna preciserar
de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg och avses skapa förutsättningar
för insyn i bedömningsförfarandet. Tanken är att skolan, lärarlaget och
288