Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Bedömningstillfället –
mer än en grund för betygsättning
Gudrun Svedberg, Umeå universitet
Med avstamp i empirin
I alla tider har kunskapsbedömningar, oavsett om dessa skett genom kyrkans
försorg eller i skolans regi, inneburit en form av kontroll av den enskilde och
därigenom varit ett värdeladdat fenomen. Trots att det i den svenska skolan funnits
betyg i närmare tvåhundra år diskuteras fortfarande dess syfte och former.
Tydligt är att bedömning i dagens skola handlar om betydligt mer än enbart
värdering av individuella kunskaper. Hur kan man betrakta förhållandet mellan
individuella och kollektiva prestationer? Hur kan man förstå relationen mellan
bedömning och lärande? Vilka funktioner fyller bedömningen i ett projektinriktat
arbetssätt? Detta är frågor som behandlas i denna artikel, dels utifrån de senaste
decenniernas forskning kring bedömning, dels utifrån ett sociokulturellt perspektiv
på lärande och kunskap. Exemplen hämtas från ett gymnasieprogram där nya
projektinriktade arbetssätt införts. Genom utdrag från två observationstillfällen
återspeglas bedömningen som företeelse, inledningsvis i form av ett muntligt
bedömningstillfälle och därefter genom en skriftlig inlämningsuppgift. 1
Ett muntligt bedömningstillfälle
Trädens grenar är tyngda av snö och fortfarande singlar snöflingorna ner. När vi
höll av från bilvägen gick snön i knähöjd, men här på stickvägen är det lätt att ta
sig fram. Det är dags för muntlig bedömning. Läraren samtalar med eleverna en
efter en, medan de övriga uppmanats att förbereda sina redovisningar en bit längre
bort. Nedan följer ett utdrag ur dialogen mellan läraren (L) och en elev (E ).
L: Hur skulle du mäta bredden på den här stickvägen? frågar läraren.
E: Ja, jag mäter mellan två träd, den här tallen och björken där borta,
svarar eleven samtidigt som han pekar på träden.
L: Men om du tar ut ett ungefärligt mått mellan dem så blir det ju
väldigt långt.
285