Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Klassificeringsförslaget kan ses som ett skolexempel på de hierarkiskapande och
segregerande principer som Hirdman ställt upp. Om det hade genomförts skulle
den rådande lärarhierarkin ha institutionaliserats: Överst de manliga lärarna, sedan
folkskollärarinnorna och längst ner småskollärarinnorna. Folkskolan skulle också
ha segregerats i en renodlad kvinnlig sfär som omfattade klasserna 1– 4 och en
manlig domän som omfattade klasserna 5 och 6. Männen skulle inte ha behövt
beblanda sig med lärarinnorna.
Klassificeringsförslaget framlades vid ungefär samma tid som kvinnorna blev
fullmyndiga samhällsmedborgare. År 1921 hade den kvinnliga rösträtten införts
och samma år trädde en ny äktenskapsbalk i kraft. Därmed blev kvinnorna
familjerättsligt jämställda med männen och båda makarna fick samma ansvar
för familjeförsörjningen. Behörighetslagen år 1925 öppnade större delen av den
statliga tjänstesektorn för kvinnorna, som nu även kunde söka och få de högre
befattningarna. Samma år infördes likalönsprincipen bland de statsanställda.
Dessa förändringar skedde inte utan motstånd och konvulsionerna inom folkskollärarkåren
kan ses som pendanger till detta. År 1937 infördes slutligen likalönen
bland folkskollärarna och tio år senare fick lärarinnorna samma ålderstillägg som
utgick till de manliga lärarna. Från 1950 och framåt började männen försvinna
från folkskolan, men detta är en annan historia.
283