Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

lan. Det gick ut på att särskilda tjänster skulle inrättas för lärare och lärarinnor.
De manliga folkskollärarna skulle undervisa i klasserna 5 och 6 samt i städernas
pojkklasser. Lärarinnornas arbetsområde avgränsades till klasserna 3 och 4 samt
till flickklasser där sådana förekom. Till denna klassificering kopplades olika
löner. Männen skulle ha mer betalt eftersom de tog hand om den undervisning
som de ansåg vara mest krävande. Det enklaste sättet att införa klassificeringen
var att garantera de lokala skolstyrelsernas hävdvunna rätt att själva bestämma
om lediga tjänster skulle utannonseras som manliga eller kvinnliga beroende på
deras innehåll (FT 1926: 45).
Den följande artikeln handlar om klassificeringsstriden så som den framträder
i det manliga folkskollärarförbundets organ, Folkskollärarnas tidning. Att genus
var en viktig beståndsdel i denna konflikt torde redan ha framgått, men i den här
studien kommer folkskollärarinnornas roll inte att uppmärksammas. Det beror på
att jag ännu inte hunnit analysera mina excerpter ur deras förbundstidning Lärarinneförbundet.
Artikeln inleds med en kort beskrivning av klassificeringsstridens
bakgrund och förlopp. Framställningen fokuseras därefter på de föreställningar
och argument som männen i folkskollärarförbundet gav uttryck åt under konflikten.
Slutligen presenterar jag en tolkning av klassificeringsstriden i vilken denna
ses som en genuskonflikt. Tolkningen är modellerad utifrån sociologen Johan
Asplunds modell med tankefigurer, men den bygger också på delar av Yvonne
Hirdmans och Robert W. Connells genusteorier. Syftet är att försöka tillämpa
några av de tankar som intresserar mig och som jag kanske kommer att använda
i mitt avhandlingsarbete. Arbetstiteln är Vi manliga lärare och den handlar om
relationerna mellan folkskolans lärare och lärarinnor mellan åren 1920 och 1963.
Klassificeringsstriden kan tolkas också med utgångspunkt från begrepp som om
t.ex. professionalisering och fackliga strategier. Detta kommer dock inte att ske
i den följande texten.
Historisk bakgrund
Klassificeringsstriden föregicks av en lång period av spänningar mellan manliga
och kvinnliga folkskollärare. Ursprungligen var folkskolläraryrket ett manligt yrke
som rekryterades från samhällets lägre skikt. Från samma förhållanden kom också
folkskolans elever. Läraryrkets sociala anseende var följaktligen lågt (Hartman
2002). År 1859 öppnades emellertid yrket för kvinnorna och det visade sig snart
att det utgjorde en lockande försörjningsmöjlighet för ogifta medelklasskvinnor.
Florin (1987) noterar att det inledningsvis inte fanns någon opposition mot det
kvinnliga inslaget i lärarkåren. Florins förklaring till detta är att lärarkåren bedrev
en målmedveten kampanj, som hon kallar professinaliseringsprocessen. I den
innefattar hon bl.a. arbetet på att få bort fattigstämpeln samt att höja läraryrkets
och folkskolans status. Målet för lärarna var att vinna inträde i medelklassen
272