Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

10 Bloom (1997) Se även Hylland Eriksen, (2002) s.29f
11 Lotta Brantefors, (2001) s. 53
12 Den redovisade diskussionen speglar historiemedvetandets betydelse för problemområdet på flera
olika nivåer. Forskarnas förståelse är ofta direkt relaterad till deras tolkning av det förflutna. Det
är intressant att notera att särskilt upplysningsprojektet skjuts fram som en ideologisk vattendelare
kring vilka åsikterna om skolans roll och möjligheter delas. I Mekonnen Tesfahuney argumentation
är upplysningen en ”mörkläggning” som knyter samman kolonial politik och positivistisk vetenskap i
en rasistisk ideologi som proklamerar den västerländska kulturens överlägsenhet. Henry Giroux hävdar
en historisk övergång från monokulturell modernism till en postmodernism som smular sönder
förutsättningarna för att fortsatt upprätthålla en hegemonisk och monokulturell läroplan. För Allan
Bloom innebar upplysningsprojektet formulerandet av ett naturrättsligt tänkande där människliga
rättigheter inte utgår från klass, kön eller etnicitet utan från att vara människa. Dessa principer tycks
Bloom mena, ligger inkapslade i den västerländska kulturen. Tesfahuneys slutsats tycks vara att skolan
som en del av upplysningstraditionen har små möjligheter att skapa en interkulturell förståelse:
”Frågan om en skola bortom den monokulturella skolan är således en fråga om ett samhälle bortom
det monokulturella samhället”. Tasfahuney, (2001) s. 27. Giroux tycks hysa större förhoppningar om
att använda skolan som en spjutspets till förändring medan Bloom menar att skolan bör hålla fast vid
en tydligt västerländsk kanonbildning.
13 Tingsten (1969). Olsson (1985)
14 I min avhandling kommer jag därutöver att undersöka hur styrdokumenten kommer till uttryck i
lärobokstexten. Det är en form av Implemented curri culum, där läroboken betraktas som uttryck för
det stoffurval som anses gångbart i undervisningen. Jag använder även inter vju material med lärare
och elever föra att exemplifiera hur under visningen kan upplevas. Slutligen kommer jag att använda
några skilda former av utvärde rings material vilka är exempel på Assessed curriculum men som även
i viss mening kan betraktas som Achieved curriculum – vad eleven faktiskt har lärt sig. 1. Intended
curriculum – vad som står i ett läroplansdokument. 2. Implemented curriculum – vad lärare och elev
konkret gör på lektionerna i form av undervisning, lektionsupplägg, klassrums arbete etc. 3. Assessed
curriculum – undervisningsresultat som går att utläsa genom t.ex. utvärderingar, bedömningar och
prov. 4. Achieved curriculum – vad eleven faktiskt har lärt sig. Lundgren (2001), s.42. Se även SOU
1992:94 43f
15 Lundgren (1979), s. 16-101
16 Skolverket (1996) s. 5
17 Isling (1988) s. 33-36
18 Orlenius (2001). SOU (1996:143) s. 112.114. Hedin, & Lahdenperä (2000) s. 50-55
19 Se Proposition 1997/98:16
20 Tornberg, (2000), s.58-78, 214f
21
Skolverket (1996) s. 37-48
22 Sødring Jensen (1978), Englund, (1986), (1987), Larsson, (2001) Andolf (1972), Ulf Zander
(2001)
23 Budgetpropositionen (2005)
24 Proposition 2003/04:140
25 Gruber, (2001)
26 Lundgren (2002)
27 Tornberg (2000), Gruber (2001) och Lundgren (2002)
28
Se SOU 1992:94. Lundgren (2002)
29 Gruber (2001). Lahdenperä (2004)
270