Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Lundgrens läroplanshistorik har kritiseras av bl.a. Åke Isling för att sammanföra
skolans samhälleliga huvuduppgifter, socialisationen (fostran och utbildning för
olika sociala roller) och kvalificeringen (fostran och utbildning för främst arbetslivet)
till en och samma kod. Det leder enligt Isling, till att skolans socialiserande
funktion under skattas i den rationella koden. Han pekar på att alla skolformer
alltid har en moralisk kod. En fullständigare bild av utbildningen når man genom
att laborera med två, parallella koder: en för socialisation och en annan för
kvalificering. 17 Det är nämligen inte självklart att dessa koder samvarierar. Inom
exempel vis skolämnet historia strukturerade de moraliska och natio nal istiska
principerna i hög grad under visning en ända fram till 1950-talet. Jag ansluter mig
till Islings dubbla kodbegrepp som förefaller väl grundad i empirisk forskning.
Med den utgångspunkten framstår ut veck lingen som mindre determinerad.
Utvecklingen i skolan under slutet av 1990-talet är komplex. Läroplansreformerna
har inneburit en övergång från detaljstyrning av under vis ningens
innehåll till ramstyrning. I den bemärkelsen har det skett ett radikalt brott med
en tidigare enhetskultur. Det stoff som exemp el vis skall avhandlas i ett skolämne
som historia bestäms i ringa omfattning av staten. Men samtidigt lyfter de skolpolitiska
styrdokumenten fram begrepp som kultur arv och värdegrund, vilket gör
att läroplansutvecklingen också kan ses som en förstärk ning av skolans moraliska
kod och ett sätt att vid makt hålla en enhetlig nationell grundberättelse. 18
Det vi, om än förenklat, benämner internationalisering har för ändrat förutsättningarna
för nationalstaten i relation till andra stater och regioner. Denna
utveckling har påverkat skolan och de skol politiska texterna. Det vi kallar det
mångkulturella samhället har förändrat nationalstatens inre etniska och kulturella
samman sättning. Även detta har påverkat skolan och skolpolitiken på skilda nivåer.
Den kultur som skolan representerar har även tidigare varit omstridd. Den har
kritiserats för sin sociala reproduktion och seder mera även ur genusperspektiv.
Men det mångkulturella samhället har gjort den natio nella inramningen av
skolkulturen problematisk på ett nytt sätt, vilket skapat en osäkerhet om huruvida
en nationell historia kan omfatta landets alla invånare. 19
Kulturarvet i läroplanen
Spänningen mellan en sammanhållen och en postmodern läroplan speglas i hur
kulturarvsbegreppet används i skolpolitiska texter. Ulrika Tornberg har studerat
talet om kommunikation och kultur i kursplaner. Hon menar att läroplanens
kulturperspektiv för det första framställs som ett fullbordat faktum som finns
där som ett enhetligt uttryck oförändrat av tid och samhällsförhållanden. För det
andra betonas kulturen som en kompetens inför framtiden. 20
I Lpo94 betonas det immateriella kulturarvet – ”värden, traditioner, språk,
kunskaper”. Kulturarvet ges en indivi duell självreflexiv innebörd, där en kulturell
263