Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

etno centriska och hierarkiska och därför underlägsna den öppenhet och tole rans
som präglar deras egen. 10
I diskussionen om skolans möjlighet att fungera som en integrativ och interkulturell
kraft finns, menar Lotta Brantefors, både en grad- och en artskillnad.
Ytterst är det en fråga om man anser att förändringar kan ske inom ramen för det
liberala samhället eller inte. 11 Men frågan om förändring är möjlig inom systemet
kommer jag inte att under söka. 12 Jag utgår från att det är meningsfullt att undersöka
genom slaget av de interkulturella ambitionerna och att det är intressant att
diskutera hur samhällsförändringar får strukturella genom slag i skolans vardag.
Men den postkoloniala frågeställning som har rests är ändå relevant. Skolan har
som sagt en lång historia av att fostra till nationalism och lydnad. I den kultursyn
som skolan förmedlade, inte minst uttryckt i läroböckerna, var föreställningen om
den vita rasens över lägsenhet allmängods. 13 Som ett ledande bildnings ämne var
historia naturligtvis en del av skolans monokulturella och kulturrasistiska diskurs.
Den danske historiedidaktikern Sven Sødring Jensen har pekat på att det nationalistiska
historieämnet vid sekelskiftet 1900 speglade samtidens självförståelse i
idealiserad form. Den fråga som nu kan ställas är om dagens historieämne speglar
en mono- eller mång kulturell självförståelse av samtiden. I denna artikel begränsas
frågan till historie ämnets uppdrag, men i min avhandling har jag ambitionen att
kunna belysa också vilken historia som förmedlas.
Den gradskillnad som den anförda diskussionen har antytt ligger i spänn ingen
mellan en post modern individualiserad och därmed frag ment iserad läroplan
eller i vidmakthållandet av en nationellt samm an håll ande men mångkulturell
läroplan. Denna spänning återfinns i den svenska läroplanen och i kursplanerna
för historieämnet uttryckt bl.a. i betoningen av den enskilde elevens identitet och
kulturarv sam tidigt som gemensamma värden och det väst er ländska kulturarvet
framhålls. Det finns därför skäl att fråga sig vad som menas med ett inter kulturellt
historieämne. 14
En läroplan för det mångkulturella samhället?
Ulf P. Lundgren menar att undervisningen formas efter sin tids dom i n er ande
principer eller koder. Den tidiga folk skolan strukt urerades utifrån en moralisk
kod. Skolan skulle fostra till guds fruktan och fosterlandskärlek. Medan läroverket
präglades av en klassisk kod där antikens kultur representerade bildningsidealet.
Den framväxande kapital is men och demokratiseringen förändrade emellertid
läroplanerna mot en mer nytto- och individanpassad och vetenskapligt rationell
kod. 15 I dag sker en historisk omvandling av samhället från ”det nationella och
avgränsade till att omfatta det internationella och gränsöver skridande”, och därför,
menar Lundgren, kan man tala om att vi befinner oss i en övergång till en
post modern läroplanskod. 16
262