Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

I denna artikel diskuteras skolans roll i ett mångkulturellt samhälle och vad skolans
styr doku ment säger om historieunder vis nin g ens interkultur ella uppdrag.
Ett mångkulturellt eller monokulturellt skolsystem?
Även om det inte har varit de västeuropeiska ländernas avsikt att förändra befolkningens
samansättning genom immigration, så är detta vad som skett under
framförallt 1900-talets andra hälft. National staternas framväxt är förbunden
med olika strategier för att etniskt, kulturellt eller politiskt skapa en homogen
befolkning. Skolan har varit ett av statens viktigaste instrument för att utveckla
gemen samma traditioner och ytterst en gemensam föreställning om att höra samman
inom nationens ramar. 2 I Sverige etablerades, särskilt under andra hälften
av 1800- och början av 1900-talet, en före ställning om att landet alltid varit
särpräglat homogent såväl språkligt som kulturellt och etniskt. 3
Sociologen Stephen Castles menar att den snabbt ökande etniska mång falden
gör det nödvändigt för dagens västeuropeiska stater att om form ulera den nationella
identitet och det medborgarskap som i hög grad fortfarande är knuten
till en monokulturell mytologi. 4 Flera av de internationella överenskommelser
inom utbildnings området som slutits under senare tid uttrycker ambitionen att
främja ett inter kulturellt synsätt. 5 Dessa ambitioner att utveckla gemensamma
identiteter och värd er ingar inom en mångkulturell nation har givit skolan en
fortsatt nations byggande roll. 6
Den västerländska skolan har bl.a. ur postkolonial synvinkel kritiserats för
att vara en institutionaliserad tradition som i huvudsak före träder en vit, manlig
medelklass. Den mång kulturella retoriken betr ak tas därför som dimridåer för att
dölja en praktik som förblivit mono kulturell. 7 Chandra Talpade Mohanty, professor
i kvinno studier hävdar att skolan förnekar minoriteters kollektiva erfarenheter
av fört ryck. Utbildningssystemet borde, menar hon, medverka i utveck landet av
alternativa historieskrivningar som utgår från de margi nal iserade gruppernas rätt
att definiera sig själva. 8 Ur detta pers pe ktiv är det inte skolan som skall formulera
en historisk berätt else utan minoritetsgrupperna själva. Även pedagogen Henry
Giroux ifråga sätter skolans försök att förmedla en samman hållen berättelse och
framhåller istället en utgångspunkt i etiska frågeställningar. Han menar att skolan
skulle kunna vara ett medel till förändring men att det förutsätter att utbildningen
i grunden omdefinieras utifrån en post modern pedagogik som bejakar det partikulära
men hålls samman av en demokratisk värdegrund. 9
Å andra sidan har det hävdats att skolan redan idag har en mång kulturell läroplan
och att denna präglas av en långt driven kultur rela tivism. Detta har enligt
historikern Allan Bloom, medfört en rädsla för att fälla moraliska omdömen om
andras, i synnerhet minori tetsgruppers, värderingar. Relativismen leder enligt
Bloom till en para dox, då västerländska elever uppfattar andra kulturer som
261