Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Historieämnet i den
mångkulturella skolan
Kenneth Nordgren, Karlstads universitet
I skolan träffas ungdomar med skilda historiekulturer och där möter de även en
officiell historieskrivning. Skolan arbetar i ett mång kulturellt samhälle. Men den
verkar också i ett samhälle som ofta är etniskt, kulturellt och socialt segregerat
och där tankar om tolerans och förtroende inte självklart kan hämta näring ur
ungdomarnas erfarenheter. Historieundervisningen har enligt styrdoku menten
ett uppdrag att arbeta utifrån ett interkulturellt perspektiv. Men frågan är vad ett
sådant perspektiv egentligen innebär för historie ämnet. Det behövs kunskaper om
vad en interkulturell historie under visning kan innebära, hur ungdomsgrupper
faktiskt formar och formulerar sitt historie medvetande och vilka ’historier’ som
får plats och utrymme i skolan.
Pirjo Lahdenperä menar att interkulturell är en normativ term som används
för att beskriva både arbetssätt och mål i uppfostran och utbildning. Målet är
att skapa förståelse för andra människor och kulturer. ”För att kunna göra det
måste man”, enligt Lahdenperä, ”lära sig förstå hur stereotyper, fördomar, rasism,
diskriminering och sociala ojämlikheter påverkar vår kommunikation och våra
sociala relationer”. 1
Det finns ett brett och mycket omfattande internationellt forskningsfält om skolan
som mång kul turellt tillstånd och om skolans interkulturella mål och processer.
Teori bildningen är mång facetterad och utvecklad inom en rad discipliner. Till detta
kommer ett rikt empiriskt underlag och inte minst en starkt normativ diskussion
om vilka utgångspunkter man bör välja och vilka slutsatser som bör dras. Detta är
emellertid inte platsen för en djupare genomgång av ett så omfattade forskningsläge.
Den forskning som kan relateras till frågeställningar om den mångkulturella skolan
tar ofta sin utgångspunkt antingen i elevernas bakgrund eller i skolans samhällsuppdrag.
Den första utgångspunkten innebär fokus på hur skolan skall arbeta beroende
på elevernas etniska eller kulturella bakgrund. Frågorna som måste ställas här är
angelägna men de tenderar också att göra det mångkulturella/interkulturella till en
angelägenhet för skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. Den andra
utgångspunkten är att samhället är mångkulturellt och att detta måste avspeglas i
undervisningen oavsett vilka elever som befinner sig i klassrummet.
260