Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Min intention är att föra in Pratts tankar om kontaktzonen i mitt avhandlingsprojekt,
men nu i en annan kontext. Det är inte mötet mellan den inhemska och
koloniala maktens kultur som är av intresse, utan mer mötet mellan minoritetssamhällets
och det svenska majoritetssamhällets kultur, mellan personer från
ett annat lands kultur och den svenska. Studiens intresse ligger i mötet mellan
dessa föräldrars och pedagogers kultur å ena sidan och den svenska skolkulturen
å den andra.
Pratt (1999) för ett resonemang kring den tänkta moderna nationen och
språkets betydelse och menar, att
/…/many commentators have pointed out how modern views of
language as code and competence assume a unified and homogeneous
social world in which language exists as a shared patrimony. (Pratt
1999: 4)
Att detta språkliga arv anses som viktigt även i Sverige syns bland annat i forskning
kring svensk skola och etnicitet. (Boman, 2003, Hansegård, 1974, Ekstrand,
1978, Ruke-Dravina,1969, Sirén, 1991, Stockfelt-Hoatson).
Sammanfattning
Under de dramatiska höstmånaderna året 2001 blev ojämlikheterna i kontaktzonen
(Pratt 1999) mellan den svenska kulturen och SFI-studenternas kulturer
tydliga på många sätt. Skolans inbjudan till hemmen i bostadsområdet, där merparten
kommer från Mellanösten är ett exempel på den överordnade kulturens
möte och blindhet för den underordnade. Kvinnan som får inbjudan till skolan
tolkar att intentionen är god ,men tidpunkten helt fel. Skolan, som här får stå
som representant för den dominanta svenska kulturen, signalerar (troligen helt
omedvetet) att den inte tar hänsyn till den kontext som många av områdets
innevånare lever i. Den ojämnställda maktstrukturen mellan skolan och många
av hemmen osynliggörs. Föräldrarna upplever även att skolan skickar ut signaler
om att de inte bryr sig om sina barn, eftersom de inte kommer till skolans träffar
eller därför att deras barn är extra oroliga. Spelreglerna för vad som är en god
förälder sätts av skolans personal. Ett projekt som går ut på att markera hur en
förälder bör vara finns, även om signalerna är diffusa och otydliga. Tanken att
skolan har en uppfostrande funktion, inte bara för eleverna, utan även för deras
föräldrar har historiska rötter.
I en första litteraturgenomgång skönjer jag en historisk koppling och röd tråd
från tidigt 1900-tal fram till nutid i synen på föräldrar. Även nutidens pedagoger
kan se det som ett projekt att ”fylla luckor” i en bristfällig hemmiljö. Dagens
invandrarfamiljers hem kan, liksom det tidiga 1900-talets småbrukar- och arbe-
245