Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

trädgårdarnas pedagogik ingick även i ett större samhällsomdanande projekt.
I det tidiga 1900-talet, fyllt av politiska motsättningar och klasskillnader, sågs
uppfostran som en framkomlig väg till ett stabilare samhälle.
I strävan efter att förändra samhället ansågs kvinnorna vara nyckelpersoner och i
detta projekt skulle barnträdgårdarnas föreståndarinnor med borgarklassbakgrund
(ibid:90) leda kvinnor från arbetarklassen till insikt. Tanken att ge ökad kunskap
till arbetarklasskvinnor eller till låginkomsttagares barn, ”stugornas barn”, var
dock inte på något sätt självklar i början på 1900-talet. Det visar Lundahl (1989).
Kritiken mot en reformerad folkskola från högerhåll var kraftig och det hette både
att den inte skulle kunna fullgöra sin speciella, folkuppfostrande uppgift och att
den högre utbildningens kvalitet skulle komma att sänkas och de lärda banorna
överbefolkas på grund av den (Lundahl 1989:66).
Föräldrar, skola och etnicitet
I Sverige har forskning kring skola och etnicitet historiskt sett oftast problematiserat
frågeställningar kring språk (Boman, 2003, Hansegård, 1974, Ekstrand, 1978,
Ruke-Dravina, 1969, Sirén, 1991, Stockfelt-Hoatson, 1978) eller det pedagogiska
förhållningssättet i så kallade mångkulturella skolor och klasser (Gruber 2001, Tallberg
et. al. 2002). Därför problematiserades under 1970- och 80-talet bland annat frågeställningar
kring olika språkmodellers betydelse samt interkulturell kommunikation
(Rubinstein Reich 2002a). På 1990-talet vidgas dock perspektiven och projekt tar även
hänsyn till samhällsförhållanden (Borgström, 1998, Narrowe, 1998, Bunar, 2001).
Studier med ett lärarperspektiv
Få empiriska studier berör relationen föräldrar, skola och etnicitet. När det sker
tas denna aspekt mer upp som ett undertema. Fokus kan däremot ligga på till
exempel lärare eller elevers relation till den svenska skolan (Andersson, 2003,
Brömssen von, 2003, Bunar, 2001, Gannerud, 1999, Lahdenperä, 1997, Narrowe,1998,
Parszyk, 1999, Runfors, 2003).
Arbeten som belyser lärares föreställning och värderingar om skolan och där föräldrar
med invandrarbakgrund berörs visar att olika stereotypa egenskaper tillskrivs
dessa föräldrar (Bunar, 2001:124, Lahdenperä, 1997:112, Runfors 2003:136). Föräldrarna
beskrivs av lärarna som elaka och stränga eller som omyndiga eller mindre
vetande. Speciellt fäder i invandrarfamiljer verkar drabbas av de mest negativa föreställningarna
(Gannerud, 1999:68, Lahdenperä, 1997:112).Detta leder till att
/…/pappor med invandrarbakgrund utgör den grupp i skolvärlden som
uppfattas som mest avvikande från skolans vardag och som därmed
blir en utgrupp och föremål för skolans antipatier, diskriminering och
fördomar. (Lahdenperä 1997:119)
242