Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

avsäga sig sitt ansvar eller lämna ifrån sig sin makt (Johansson, 2000). Vad som
från stadsmakterna anses som barns bästa i skolan måste ses – liksom inom övriga
politiskt styrda organisationer – som ett uttryck för den rådande politiska viljan
även om en mängd ömsesidiga eftergifter gjorts från olika politiska läger beträffande
innehållet. Vad som är barns bästa kan skilja sig åt mellan olika tidsepoker.
Halldén menar att det är uppenbart att man även långt före barnkonventionens
tillkomst resonerade i termer av barnets bästa när myndigheter skulle avgöra
frågor där barn var inblandade (Halldén, 2003).
Barn i vuxenkläder?
När jag tänker på de egenskaper hos den uppväxande individen som prioriteras
i vår nuvarande läroplan – ansvar och inflytade – och som är föremål för skolans
fostran, ser jag framför mig en målning av den franske konstnären Watteau
(1684–1721). Målningen föreställer tre pojkar, en hund och en flicka ute i naturen.
Pojkarna sitter till vänster i bild och beundrar och värderar den unga flickan som
står där i sin vackra klänning. Pojkarna är knubbiga och flickan saknar byst, så de
måste vara helt unga. Pojkarna är klädda i hattar med plym, de bär sidenrockar,
har halvlånga byxor, spatserkäpp och långstrumpor. Flickan har djupt urringad,
fotsid broderad sidenklänning, spetsförkläde och en huvudbonad av spets och
siden. Kläderna verkar, för en nutida betraktare, stämma dåligt överens med hur
barn beter sig ute på en äng en sommardag.
Bilden av de här barnen får mig att tänka att vi kanske även idag klär barn i
vuxenkläder men i en mer överförd bemärkelse. De egenskaper vi idag ska fostra
pojkar och flickor till kanske inte i första hand förknippas med den bild av barn
och barndom som de flesta av oss har. Ansvarsförmåga, inflytande, reflektion,
argumentation och kritiskt ställningstagande är förmågor som vanligtvis kanske
inte associeras till barndom och uppväxt. Frågor som rör generations-, klass- och
könstillhörighet samt etnicitet gör sig här gällande och påverkar i högsta grad vilka
individer som kan komma att omfatta vilka egenskaper. Gilligan (1982, s.22)
säger att förmågan till självständigt tänkande, till att fatta beslut och att handla
ansvarigt är egenskaper som anses utmärkande för vuxenhet. Vidare menar hon
att dessa förmågor, bland andra egenskaper vi prioriterar, i hög grad förknippas
med manlighet och därmed anses mindre önskvärda som kvinnliga attribut.
Pojkar och flickor definierar och hanterar också ett begrepp som ansvar på olika
sätt. Gilligan är starkt kritisk mot den traditionella utvecklingspsykologin med
det könsneutrala barnet, där pojkars beteende stått i fokus för manliga psykologers
upptäckter och menar vidare att dessa bilder i alltför stor utsträckning fått
påverka vår syn på barnet (a.a.).
232