Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

egna och andras intressen. Rapporten konstaterar vidare att det finns en spänning
mellan det egna inflytandet/ansvaret och det gemensamma och att vi i Sverige är
på väg mot ett demokratiideal som är mer individualistiskt.
Nutidsbarnets ställning i samhället
Barns ställning i samhället kan betraktas som en fråga om en allians av makt och
kunskap. Tidigare i texten beskrevs att den disciplin och kontroll av människorna
som ett samhälle utövar har förändrats från hotet om ett yttre straff till en privat,
inre känsla av skuld. Det finns inte längre ett lika uttalat hot från samhället/skolan/lärarna
gentemot eleverna i form av olika bestraffningar som på den tiden
skamvrån och rottingen var i bruk. Skuldbeläggandet är den nutida maktens
instrument för disciplineringen av individen. Om alla människor fostras till att
ta ett stort eget ansvar för sina tankar och handlingar så finns det ingen att skylla
eventuella felsteg på och alla beslut slår tillbaka på den enskilda människan. Det
barn som fokuseras i såväl internationella som nationella texter som rör barn, är
ett barn vars inflytande och delaktighet betonas i de flesta sammanhang som rör
barn (Pramling Samulesson, & Sheridan, 2003). Barnet ses som aktivt, kompetent
och som medkonstruktör till sin egen kunskap (Torstenson-Ed & Johansson,
2000). Halldén (2003) påpekar att vältaligheten kring barns rätt att göra sin röst
hörd poängterats i så gott som samtliga dokument som rör barn och att den kraft
retoriken besitter kring barns bästa fungerar politiskt enande.
Under de senaste decennierna har frågan om barns ställning blivit en viktig del
av samhällsdebatten. I svensk skola fokuseras frågor om barns rättigheter på ett
helt annat sätt än under tidigare decennier. Olika undervisningsprogram behandlar
frågan om barns rätt att få vara den man är och att få utvecklas individuellt. Sverige
ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och därmed har
nationen åtagit sig att garantera barn och ungdomar de rättigheter som anges i
konventionen. Barnperspektivet ska prägla alla samhällsverksamheter där barns
intressen berörs (Regeringens proposition 2001/02:14) I Barnkonventionens
artikel 3:1 sägs
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller
privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter
eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta
rummet.
Balansen mellan retorik och verklighet när det gäller att leva upp till konventionen
är mycket olika i olika delar av världen konstaterar James, Jenks & Prout (1998).
Enligt barnkonventionen ska barns bästa alltid komma i första hand när det
gäller verksamheter där barn är inblandade, vilket inte betyder att vuxna kan
231