Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

En slingrig väg
Att på ett metodiskt sätt analysera läroplanstext med avseende på de egenskaper
som en läroplan förser sin idealelev med, har inte varit något arbete efter en
färdig karta. Arbetet kan snarare liknas vid färden på en slingrig väg, där jag ibland
har gått fel och tvingats vända tillbaka för att pröva en ny riktning. Att tydliggöra,
vilket är en del av syftet med den här analysen, är på samma gång att begränsa
sig. Det första steget blev att hitta en början in i texten och leta efter allt
som kunde tänkas gå under beteckningen ”egenskap” och lista dessa. När jag
hade ett begrepp om vilka egenskaper det skulle komma att röra sig om, gjorde
jag som nästa steg en dokumentanalys (Berg, 1999) i tre nivåer av texten i Lgr
69 respektive Lpo 94. Mitt egentliga intresse riktades inte mot de olika nivåerna
(mål- regel- och verksamhetsnivå), utan i vilka sammanhang och i vilken omfattning
olika egenskaper framträdde. Bergs dokumentanalys visade sig emellertid
vara en bra grund för det fortsatta arbetet eftersom jag fick en god struktur på
mitt material.
Efter denna kategorisering började jag jämföra de beskrivna egenskaperna i de
två läroplanerna. Jag utgick i mitt första steg från i vilken utsträckning texterna
beskrev samma egenskaper, därefter riktade jag in mig på skillnader. Jag hade
hela tiden ögonen på de olika sammanhang i vilka dessa egenskaper återfanns.
Under arbetet med det som var lika/olika delade materialet i det närmaste själv
upp sig i fyra områden som fick bli mina kategorier: den privata människan,
den samarbetande människan, den utåtriktade och lärande människan samt den
politiska människan, dvs en indelning från det privata, självupplevda till det mer
handlingsinriktade allmänna. Indelningen i dessa kategorier gjordes huvudsakligen
för att åskådliggöra olika typer av egenskaper, inte för att registrera någon
förskjutning över tid mellan de olika kategorierna.
Med anledning av vad som tidigare sagts om hur makt och kunskap samspelar
i styrningen av samhället och sålunda hur bilden av människan och samhället
konstrueras, börjar jag med att ge en sammanfattning av hur jag uppfattar att
de två läroplanerna beskriver människan, skolan och samhället relaterade till
varandra.
Människan som del i ett kollektiv
I läroplanen från 1969 bildar samhället en självklar bakgrund och utgångspunkt
för egenskaper och handlingar hos individen. Människan beskrivs i första hand
som en medborgare i ett samhällskollektiv, även om den personliga utvecklingen
ges stort utrymme i texten. Att verka i gemenskap med andra och att vara en
aktiv samhällsmedborgare anses som grundläggande för den demokratiska människan.
När det gäller samhällsutvecklingen intar Lgr 69 ett framtidsperspektiv,
där framtiden antas komma med nya krav och ändrade förutsättningar. Skolan
226