Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

tänkande om barnets hela dag, om uttrycket syftar på idéer om hela barnets behov
eller om det finns ytterligare aspekter på denna helhetssyn.
Decentralisering, målstyrning, lokala lösningar, samverkan och ökat ansvar
för individer och arbetslag har skrivits in i skolans styrdokument och har kommit
att prägla skolans utveckling i synnerhet under den senaste tioårsperioden.
Enligt den skolpolitiska retoriken förväntas såväl elever som vuxna i skolan vara
nyfikna, initiativrika, ansvarstagande och beredda till ett allt större inflytande över
det pedagogiska arbetet. För att bättre kunna förstå den utvecklingen betraktar
jag denna utveckling som del av den moderna problematiken om individen och
samhället, som en aspekt av makt och kunskap och en disciplinering av individen
i en särskild riktning. Jag närmar mig den franske idéhistorikern och filosofen
Michel Foucault och hans begrepp governmentality med hjälp av några i dag
verksamma författare.
Samhällets och individens ökade styrbarhet
Enligt Foucault kan nuet sägas vara den inbördes ställningen mellan maktens
utövande i samhället och den samhälleliga produktionen av kunskap. Tillsammans
utgör dessa två samhällets underbyggnad, ett icke fixerat fundament där en
utväxling mellan maktutövande och kunskapsproduktion sker (Hultqvist i Hultqvist
& Pettersson, 1995, s.16). I nutidshistorisk litteratur är ”governmentality”
ett centralt tema. Begreppets främsta värde ligger i att det på ett övergripande
sätt förklarar vad som är specifikt för modern maktutövning och begreppet kan
närmast översättas med ”ökad styrbarhet” (a.a. s.25). Konsultationen av en ordbok
visar att ordet govern i alla sina former och sammansättningar har att göra med
att styra, regera eller härska (Norstedts engelska ordbok, 1997, s.363).
Med ökad styrbarhet menar Hultqvist (1995, s.25) en omvandling av maktutövningen
där makten har liberaliserats och decentraliserats och framstår som
mer välvilligt stämd och positiv. Maktutövande motsvaras alltid av en speciell
inställning och ett visst förhållningssätt till föremålet för styrningen, en typ av
förhandsinställning som bestämmer människans natur i en viss tid. För att det
enligt min mening ska vara möjligt för den pedagogiska praktiken att t ex göra
gällande att ett för eleverna ökat ansvar och inflytande över studierna leder till
ökat lärande och större tillfredställelse i arbetet, måste det finnas en särskild
förhandsinställning till människans väsen som möjliggör ett sådant resonemang
(Jmf. Hultqvist 1995, s.26).
De vetenskapliga disciplinerna har sina speciella förhandsinställningar mot vilka
det objekt som studeras framträder. Bilder av ”uppfostran” och ”samhälle” formas
genom vetenskapssamhällets produktion av kunskap. De fenomen som studeras
har ingen given och självklar betydelse, utan bestämningen av t ex människans
natur kodas och omkodas hela tiden. Den nya tolkningen är inte helt och hållet
222