Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

personliga och yrkesmässiga bakgrund kan prägla perspektivval, stoffurval och
tolkningar och det är värt att diskutera i vilken grad denna bakgrund bör synliggöras
och problematiseras.
Det finns såväl fördelar som nackdelar med att forskare undersöker en för dem
i förväg mer eller mindre bekant praktik, såsom skolan. Vilka vinster respektive
förluster kan bli följden av att exempelvis före detta lärare beforskar skolan, i
jämförelse med forskare som enbart har egen eleverfarenhet därifrån? Detta kan
föranleda avvägningar mellan en önskan att nå ett förtroligt förhållande till sina
informanter, i syfte att skapa så djup förståelse för ett problem som möjligt. Å
andra sidan kanske man riskerar att förlora en nödvändig distans, eller går miste
om andra centrala personers eller institutioners syn på det diskuterade problemet.
Dessutom tvingas vissa forskare att hantera egna sympatier eller antipatier gentemot
informanter, och i så fall förhålla sig till hur de påverkar forskningsprocessen
och resultaten samt frågan om dessa bör skrivas fram i själva texten.
Många forskare måste också finna en kompromiss mellan å ena sidan kravet
på att i förväg ge berörda relevant information och å andra sidan hantera svårigheterna
om få saker kan förutses i en induktiv forskningsprocess. Vad kan eller
bör berättas för vem i vilket läge? Vilka personer och grupper är ur etiskt och
vetenskapligt perspektiv berörda av olika forskningsprojekt, och vilken hänsyn
ska tas till dem?
Granskningen av de tre avhandlingarna ovan visar att vad jag i inledningen
kallade forskningsetiska ”vardagsproblem” kan lösas på olika vis. Dessa val, och
motiven för dem, hoppas jag blir föremål för fortsatta diskussioner; mellan
forskare och praktiker inom skolan, samt mellan forskare med samma och olika
akademisk tillhörighet.
218