Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

och under lektioner. Den nyexaminerade läraren Cissi berättar att tiden krymper
för skönlitteraturen då svenskämnet betraktas som ett slaskämne och att man ska
förbereda 24 lektioner i veckan med nya klasser där många pojkar tar avstånd
från läsning (Ibid. s. 210 ff). Hon har även observerat lärare som motarbetat
mobbning, trakasserier, främlingsfientlighet och intolerans, även om detta arbete
inte bedrivits inom svenskämnet också, vilket hon föreslår (Ibid. s. 308 f).
När Garpelin (1997) inte bara skriver om elevers, utan även om lärares utsatthet
blir effekten annorlunda, mot bakgrund av att han inte tidigare givit så
många exempel på deras tillkortakommanden. Garpelins poäng är att det inte
bara är elever som känner en press att bete sig i linje med en förväntad roll. Han
ger ett exempel på en lärare som inte märker att gylfen är öppen, vilket kunde
ha lett till att han tappade masken och att lektionen havererade. Tack vare den
avspända relationen i klassrummet slutade episoden i stället med ett gemensamt
skratt mellan lärare och elever. En lärare som inte klarar att behålla kontrollen,
och lämnar klassrummet, kan uppleva en ”katastrof på det personliga planet” och
en lärare som på raster umgås med elever kan bli baktalad i vissa personalrum
(Ibid. s. 170 f).
En jämförande analys av de olika perspektiven
Min huvudfråga är att studera forskningsetiska dilemman som forskare hanterar
i mötet med skolans värld, hur de kan lösas och sätta sin prägel på den färdiga
texten. Hermerén (1996) hänvisar till en undersökning av Aldair med flera som
i socialpsykologiska tidskrifter funnit att akademiska författare sällan redogör för
vilka forskningsetiska problem de mött, och hur de hanterat dem. Det betyder inte,
hävdar Hermerén, att forskarna inte gjort viktiga överväganden, men problemet
är att om inte dessa görs explicita försvåras diskussioner.
Hur löstes urvals- och frivillighetsproblematiken? Vilken information gavs före
projektet? Efteråt? Hur reagerade försökspersonerna? Utan sådana beskrivningar
blir det svårt eller omöjligt för andra forskare att kontrollera undersökningarna
(Ibid. s. 33 f).
Även Pettersson (1994) argumenterar för att forskare bör vara tydliga med
etiska överväganden som aktualiseras genom hela forskningsprocessen. Såväl
ämnesval och forskningsprocess som publicering och eventuell tillämpning kan
medföra dilemman som bör reflekteras över. Dessa överväganden bör relateras
till de parter som berörs av undersökningen, i första hand forskarsamhället,
uppdragsgivare/finansiär, deltagande part och samhället/tredje part (Ibid. s. 159
ff). Petterson vänder sig mot att forskningsetiska reflektioner enbart är av nöden
vid särskilda ”moraliska problem”, som då forskaren vilseleder informanter i syfte
att uppnå viktig kunskap:
210