Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Den andra huvudfrågan rör hur man som skolforskare hanterar relationer till
sina informanter och de bilder av dem som skrivs fram. Vilka perspektivval görs,
och i vilka syften? Hur interagerar forskarna med lärare och elever? Hur påverkar
forskarnas prioriteringar och sätt att skriva bilderna av människorna i skolan? Det
viktigaste i min förförståelse av de avhandlingar som granskas nedan, vid sidan av
den egna bakgrunden som lärare, är de forskningsetiska principer som publicerats
av HSFR (1999).1 I HSFR:s regler är det i första hand informationskravet (Ibid.
s. 3 f), samtyckeskravet (Ibid. s. 5 f) och konfidentialitetskravet (Ibid. s. 8 f) som
är intressanta för min analys, samt den rekommendation som säger att forskaren
”bör ge uppgiftslämnare, undersökningsdeltagare och andra berörda tillfälle att ta
del av etiskt känsliga avsnitt, kontroversiella tolkningar etc i undersökningsrapporten
innan den publiceras” (Ibid. s. 11).
Tre avhandlingars olika perspektiv
För att ge olika synvinklar på frågorna har jag valt tre avhandlingar som studerar
relationer mellan elever och mellan elever och lärare i den svenska skolan. Pedagogen
Anders Garpelins Lektionen och livet: ett möte mellan ungdomar som tillsammans
bildar en skolklass (1997) är inriktad på relationer, dels mellan elever dels
mellan eleverna och de förväntningar som de ställs inför på högstadiet. Garpelins
syfte är att ”skapa en fördjupad förståelse av ungdomars möte med högstadiet”,
”förstå ungdomars sätt att som elever förhålla sig till olika företeelser i skolan”,
”förstå klassbildningsprocessen” och att ”bidra till utvecklingen av ett relationellt
perspektiv” (Ibid. s. 33).
Anna Sofia Lundgren är etnolog och år 2000 publicerades hennes Tre år i g:
perspektiv på kropp och kön i skolan (2000). Lundgrens studie syftar till att ”analysera
aspekter av högstadieelevernas pågående könskonstruktion med avseende
på hur kropp och kön som befintliga och analytiska kategorier förstås, används
och förmedlas” och ”beskriva sådana rörelser och förståelser som jag upplever
som centrala för gestaltandet av kön” (Ibid. s. 10 f).
Gunilla Molloy vill med sin avhandling Läraren, litteraturen, eleven: en studie
om läsning av skönlitteratur på högstadiet (2002) ”bidra till en utveckling av den
ämnesdidaktiska diskussionen inom svenska med didaktisk inriktning”. Studien
tar sin utgångspunkt i de didaktiska frågorna varför, vad, vilka, vem och hur i
förhållande till lärares och elevers läsande av skönlitteratur. Avhandlingens syfte
är att ”tolka och analysera vad som kan hända i mötet mellan läraren, litteraturen
och eleven i skolan” (Ibid. s. 15).
Dessa avhandlingar valdes av flera skäl. De tre författarna intar (1) ett tydligt
elevperspektiv och (2) samlar sin empiri bland elever i årskurserna sju till nio,
med hjälp av deltagande observation kombinerat med intervjuer, vilket möjliggör
relevanta jämförelser. Endast Molloy har som ambition att även lyfta fram lärares
199