Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Skolforskares etiska dilemman och
relationer till sina informanter
David Lifmark, Högskolan Dalarna
När forskningsetik får stor uppmärksamhet rör det ofta tydligt kontroversiella
spörsmål, som Stanley Milgrams socialpsykologiska studier kring människors
benägenhet att lyda auktoriteter. Försökspersonerna, som trodde att de hjälpte
till i ett inlärningsexperiment där andra var försökspersoner, utsattes i mångas
ögon för grova kränkningar av den personliga integriteten. Ett annat, svenskt
och nutida, exempel gäller debatten om huruvida material om enskilda individer
från Christopher Gillbergs forskning bör eller får lämnas ut till utomstående som
vill granska forskningens metoder och resultat. Mindre ofta diskuteras vad man
skulle kunna kalla forskares vardagsetiska problem i kontakten med de människor
som med sina ord och handlingar blir delar av ett empiriskt material. I min
forskning om lärares syn på värdegrundsuppdraget i den mångkulturella skolan
är forskningsetiska frågor i hög grad relevanta, men jag hoppas att sidorna som
följer kan intressera även andra, såväl praktiker i skolan som dem som beforskar
och teoretiserar den.
Min ena huvudfråga i denna artikel gäller forskningsetiska dilemman som forskare
hanterar i mötet med skolans värld, hur de kan bemästras och påverka den färdiga
texten. Den kan spjälkas upp i andra: Bör forskare, vilka beskriver lärares och elevers
moraliska praktik och etiska tänkande om denna, även synliggöra de egna etiska
övervägandena, i förhållande till forskarsamhället, informanter och övriga berörda
och vad bör i så fall prioriteras? En medveten etik bland skolforskare kan vara
central för framtida studier om och i skolan, eftersom forskningsetiskt tvivelaktiga
avhandlingar måhända minskar lärares och skolledningars, elevers och föräldrars
beredvillighet att samarbeta med universitet och högskolor. Att minimera riskerna
för att enskilda människor och grupper känner sig kränkta av forskningsprocesser
och publiceringen av dess resultat kan vara det viktigaste skälet till att forskningsetiska
reflektioner bör prioriteras. Men en annan infallsvinkel är tänkbar: Kan det
vara försvarbart att som forskare i större eller mindre utsträckning dölja sina syften
och avsikter, med målet att till exempel problematisera eller avslöja maktförhållanden
eller rena övergrepp? Med andra ord: Kan forskningsfrågan vara av sådan
vikt att etisk hänsyn till deltagande personer bör sättas åt sidan?
198