Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

I klassrummet
De två lektionstillfällen jag besökte var mycket lika till sin karaktär. I klassrummet
råder vid båda lektionstillfällena en lugn och trygg stämning. Adam är ganska
mån om att komma igång ganska raskt, även om han tar sig god tid att lyssna på
elevernas andra frågor. Eleverna är också medvetna om vad de skall syssla med,
nämligen ordkunskapsboken. De har arbetat med den tidigare. Uppgifterna går
bl.a. ut på att läsa meningar med olika ord och idiomatiska uttryck och avgöra
vilka av dem som är korrekta samt att rätta de felaktiga meningarna. Till sin
hjälp har de en synonymordbok. Samtliga elever sitter vid sina platser och arbetar
med uppgifterna under i sort sett hela lektionstiden. När en elev frågar varför de
skall arbeta med dessa svåra ord motiverar Adam det med att: ”Man lär sig nya
ord i alla fall”. Han berättar också att ett prov kommer att avsluta övningarna.
Särskilt en elev ställer ett flertal frågor om ordens betydelse och Adam besvarar
alltid frågorna med att ge de rätta svaren.
Eleverna och deras beskrivning av svenskämnet och svensklärare
De tre eleverna, två flickor och en pojke, har från början svårt att ge svar på frågan
varför man skall läsa svenska på gymnasiet: ”För att man skall lära sig något”, blir
deras första svar. En av flickorna uttrycker så småningom: Något grammatisk och
ordförståelse. Så att man kommer ut i världen och inte fattar någonting.
Alla tre eleverna uttrycker, som svar på frågan om det är de smartare människorna
som använder ’finare’ eller ’svårare’ ord: ”Ja, just det! De pratar knappt
svenska.” En av eleverna menar att: ”Det är bra att kunna [den finare svenskan]
så man inte känner sig utanför.”
Innehållsmässigt nämner alla tre grammatik som en av de saker de arbetade
med i grundskolan. Annars ger de en ganska splittrad bild av vad de behandlade.
En flicka berättar att: ”Vi höll mycket på med Shakespeare och … massa sådana.
Och så mycket om språket, grannspråk, svenskan och så där.” ”Ja, och så skrev vi
ganska mycket, sådana där miniuppsatser och Boken om mig själv”, fyller den
andra flickan i med. ”Och sedan höll vi på med grammatik och läste mycket. Ja,
och runskrift skrev vi också”, avslutar pojken med.
Den svenskundervisning de mött på grundskolan och den de möter på gymnasiet
upplever de innehållsmässigt som likadan. Det som skiljer dem åt är att
det på gymnasiet är ett friare arbetssätt. En av flickorna sammanfattar synen på
svenskundervisningen:
Ja, det är upp till var och en att ta tag i det och göra det [uppgifterna].
Antingen gör man det eller också gör man det inte alls eller också lägger
man ner fl er timmar på det. Eller också gör man ett hafsarbete den
sista timmen innan det skall lämnas in.
191