Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Lärare i den allmänna skolan har således en central roll som moraliska
aktörer i betydelsen att de studerande får erfara skilda perspektiv, att de
får genomleva pluralismens och internalisera kompetensen att förstå den
konkreta andra, motparten eller dialogpartnern. (Englund 2000:52)
Ett urval av ett innehåll och en behandling av detta innebär alltid ett såväl politiskt
som moraliskt ställningstagande. Bernstein uttryckte det på följande sätt:
How a society select, classifies, distributes, transmits and evaluates the
educational knowledge it considers to be public, reflects both the distribution
of power and the principles of social control. (Bernstein 1971:47)
Att undervisa innebär därmed alltid, mer eller mindre, att utföra en slags politisk
handling och läraren måste vara medveten om vad detta innebär och vilka
konsekvenser detta kan leda till.
Den ämnesdidaktiska kunskap som läraren besitter implicerar alltså kunskaper
som vida överskrider kravet på enbart goda ’rena’ ämneskunskaper. Förutom dessa
krävs också kunskaper om ämnets karaktär, uppbyggnad, historia, utveckling
och framväxt. Vidare krävs förmågan att transformera dessa kunskaper till olika
undervisningssituationer, vilket i sig implicerar kunskaper om ämnets funktion
och syfte i en utbildningskontext samt vilka politiska, samhälleliga och existentiella
konsekvenser det urval läraren gör kan få för eleverna i ett framtidsperspektiv.
Transformationen är kanske den del i undervisningsprocessen som är unik för
lärare. Det är i denna som den ämnesdidaktiska kompetensen kanske tydligast
synliggörs. Frågan är hur denna transformation går till och vad som ligger till
grund för den.
Transformationen – ett kapitel för sig
Enligt Nationalencyklopedin (1995) kommer ordet transformation ytterst från
det latinska ordet transformo som betyder omforma, omskapa. I engelskan har
ordet samma betydelse. Vad det handlar om i detta sammanhang är alltså hur
läraren omformar/omskapar de ämneskunskaper denne har efter de omständigheter
som för tillfället råder och de syften och mål som läraren har med undervisningen.
Vad ligger då till grund för denna transformering? Vad fokuseras och
varför och hur kan denna transformering tänkas gå till? Enligt Shulman består
transformationen av:
Preparation: critical interpretation and analysis of texts, structures and
segmenting, development of a curricular repertoire, and clarification
of purposes
187