Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

ett försök att understryka lärarens yrkesroll i ett vidare samhällsperspektiv, men
vad de missar enligt min mening är Shulmans tanke om att lyfta fram just ämnet
och de ämnesdidaktiska kunskapernas specifika vikt i undervisningen, vilket för
övrig också Zeichner (1994) påpekat.
Zetterqvist (2003) har i sin studie också diskuterat begreppet ”pedagogical
content knowledge”. Hon menar att begreppet är nödvändigt för fortsatt forskning
och diskussion kring lärares professionella kompetens och att den definition som
Cochran m.fl. presenterar i dagsläget är en bra utgångspunkt. Zetterqvist föreslår
vad hon kallar en ”ämnesdidaktisk kunskapsbas”, vilken består av kunskapsområdena
ämnesteori, teorier om lärande, läro- och kursplaner, ramfaktorer, läromedel,
elevernas förutsättningar, lärarnas förutsättningar, undervisningsstrategier och
utvärdering (Zetterqvist 2003: 43).
Gudmunsdottir (1997: 238) menar att Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågeställningar
kan ses som en fördjupning av den del av reflektionen som ingår i
Shulmans modell och därmed kompletterar och utvecklar Shulmans resonemang.
Klafkis fem frågeställningar belyser dels på ett generellt plan vilket sammanhang
eller kunskapsområde innehållet representerar samt hur detta innehåll exemplifieras
och struktureras sett ur ett generellt kunskapssammanhang, ett vardagligt
sammanhang och ett skolsammanhang. Dels belyser frågeställningarna vilken
betydelse innehållet har från början för eleverna och vilken betydelse innehållet
har för elevernas framtid sett ur ovannämnda sammanhang.
Klafkis frågeställningar menar jag bidrar till att ge ett vidare samhälleligt
– politiskt perspektiv på undervisningen och dess innehåll. Klafki går så att säga
utanför klassrummet och försöker att dra konsekvenserna av den undervisning
som ges i ett kunskaps-, skol-, och vardagssammanhang.
Enligt min uppfattning lyfter ”pedagogical content knowledge” på ett utmärkt
sätt fram det som är det centrala i lärares yrkesutövning, nämligen undervisning i
ett eller fl era ämnen. Vad Shulmans modell inte belyser är den fostransaspekt som
också är central i lärares yrkesverksamhet. Hamilton (1989) belyser denna del i
lärares yrkesverksamhet genom att skilja på begreppen ”schooling” och ”education”,
där ”schooling” betonar skolan som samhällelig institution vars roll är att
(upptukta) socialisera eleverna in i det normsysten som gäller i samhället, medan
”education” betonar elevernas bildning, utbildning. I Sverige har bl.a. Englund
understrukit denna aspekt, dock ur ett annat perspektiv, när han talar om det
meningsskapande som sker i varje undervisningssituation:
Lärares didaktiska kompetens handlar bl a om medvetenheten om
skolkunskapernas historisk-sociala karaktär och om nödvändigheten av
att kunna problematisera denna kunskap, samt om perspektiveringens
nödvändighet och förmågan att ställa olika perspektiv mot varandra.
186