Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Shulman poängterar att den förförståelse av ämneskunskaper som läraren
har måste ses i ett vidare perspektiv (Shulman 1987: 9). Det räcker inte med att
enbart ha kunskaper i ämnet. Man måste också ha kunskaper om ämnet, dess
struktur, hur ämnet har konstruerats och den historiska och filosofiska grund
som finns bakom ämnet. Den egna förståelsen av ämnet eller hur studenter kan
tänkas uppfatta och ge ämnet mening är också centralt.
Grossman, Wilson & Shulman (1989) menar att ämnesdidaktiska kunskaper
kan sägas bestå av två delar. Den första delen innebär kunskaper:
• om själva undervisningsinnehållets, dess stoff och fakta, centrala begrepp
etc.
• om vilka kunskaper som är relevanta för undervisning
• knutna till forskningsmetoder som genererar nya kunskaper och insikter i
ämnet.
Den andra delen innebär lärarens uppfattning av ämnet och
• hur läraren prioriterar inom ämnets olika delar knutna till kursplanen
• samt de värderingar av ämnet som läraren har.
Den första delen av de ämnesdidaktiska kunskaperna är alltså knutna mera till
själva ämnesinnehållet, dess struktur, innehåll, framväxt och kunskapsteoretiska referensramar
medan den andra delen knyter an mer till undervisning och skola.
Cochran, DeRuiter & King (1993) diskuterar begreppet ”pedagogical content
knowledge” utifrån ett kognitivistiskt perspektiv och vill modifiera Shulmans
begrepp. De menar att Shulman alltför mycket fokuserar transformeringen av
lärarens ämneskunskaper. De vill istället poängtera integrationen och samspelet
mellan pedagogiska kunskaper, ämnesinnehållet, eleverna och hela den kontext
som inringar undervisningen. De vill därför introducera begreppet
[…] pedagogical content knowing” (PCKg) ”for which we propose
the following definition: a teacher’s integrated understanding of four
components of pedagogy, subject matter content, student characteristics,
and the environmental context of learning. (Cochran, DeRuiter &
King, 1993: 266)
Som jag förstår Cochran, DeRuiter & King slår de samman “general pedagogical
knowledge”, “curriculum knowledge”, “knowledge of educational contexts
knowledge of educational ends”, “purposes and philosophical grounds” i Shulmans
model till ett begrepp, “the environmental context of learning”. Kanske detta är
185