Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Shulmans fortsatta fråga blir då hur lärare resonerar när de planerar, genomför
och utvärderar sin undervisning och hans svar blir ”A Model for Pedagogical
Reasoning and Action”. Nedanstående beskrivning är en något modifierad modell
tidigare presenterad av Gudmundsdottir (1997: 231). I denna modell utgår jag
ifrån Shulmans egna begrepp.
Shulmans model of Pedagogical Reasoning and Action
Process
Comprehension Transformation Instruction
– Preparation
– Representation
– Selection
– Adaptation and
Tailoring
Evaluation
– content knowledge
– general pedagogical knowledge
– curriculum knowledge
– pedagogical content knowledge
– knowledge of learners and their characteristics
– knowledge of educational contexts;
– knowledge of educational ends, purposes and
philosophical grounds
Reflection
New comprehension
Läraren har en viss (för-)förståelse (comprehension) av det innehåll som skall
studeras. Detta innehåll transformeras (transformation) sedan av läraren till
den specifika undervisningssituationen (instruction). Dessa tre delar skall ses
som en enhetlig process. Som bas för hela denna process ligger lärarens samlade
kunskaper och erfarenheter, som naturligtvis varierar från person till person och
som också inkluderar normer och värderingar. Efter varje undervisningssituation
sker utvärdering (evaluation) och reflektion (reflection), vilket leder fram till
ny förståelse (comprehension). Modellen kan synas enkel, men skall ses som
ett försök att lyfta fram och problematisera den del i lärares yrkesutövning som
Shulman menar har försummats i tidigare pedagogisk forskning, nämligen att undervisningen
har ett innehåll (content), och lärare har kunskap om detta innehåll
(content knowledge). Ämneskunskaper (content knowledge) och ämnesdidaktiska
kunskaper(”pedagogical content knowledge) är centrala i Shulmans modell.
184