Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

kompetenser finns och att det inte råder konsensus om ett generellt språkbruk i
Sverige nämns inte. Den demokratiska fostran som eftersträvas framställs också
som konfliktlös. Det är förståelse och konsensus som är de eftersträvansvärda
målen.
Svenskämnet i framtiden
En frågeställning som inte tas upp av vare sig Teleman eller Svedner och som jag
inte heller finner hos Pedagogiska gruppen är svenskämnets roll i det framtida
samhället. Ingrid Carlgren (1996) diskuterar den förändrade yrkesroll lärare
kommer att möta i det framtida samhället med bl.a. globaliseringen, det oerhört
täta informations- och kunskapsflödet och mediernas stora inflytande. Man kan
fråga sig vilket innehåll ett skolämne som svenska kommer att ha in ett sådant
samhälle. Svenskämnet är kanske det enda ämnet i gymnasieskolan som kan
beskrivas som att det driver ett ”nationellt projekt” i betydelse att det studerar
det egna språket och den egna litteraturen. Frågor man kan ställa sig är: Vilket
innehåll får svenskämnet i skolan i en (europeisk) värld, där gränserna blir allt
mer otydliga och där engelska tycks vara det främsta språket? Hur förklarar man
för elever att det finns ett ”nationellt projekt” att studera i gymnasieskolan? Och
vad i detta ”nationella projekt” skall lyftas fram och vad skall inte lyftas fram,
och på vilka grunder? Utifrån detta perspektiv är det lätt att inse att svenskämnet
onekligen kommer att ställas inför stora utmaningar i framtiden.
I det fortsatta arbetet skall jag försöka att problematisera begreppen ämnesdidaktisk
kompetens och transformation utifrån Lee Shulmans modell. Begreppet
transformation kommer att behandlas särskilt. Ett försök till en beskrivning och
bestämning av vad som är ämnesdidaktisk kompetens och transformation kommer
också att göras.
Ämnesdidaktisk kompetens – ”pedagogical content knowledge”
När Lee Shulman (1987) skall sammanställa vad han menar är kännetecknande
för lärares professionella yrkesverksamhet urskiljer han ”a knowledge base” (Shulman
1987: 8). Inom denna menar han att “[…] pedagogical content knowledge
is of special interest because it identifies the distinctive bodies of knowledge for
teaching” (Shulman 1987: 8). Det är ”pedagogical content knowledge”, vilket
kan beskrivas som ämnesdidaktisk kunskap eller ämnesdidaktisk kompetens, som
skiljer en lärare från en renodlad ämnesexpert och det är denna kunskap som
lärare i olika grad besitter för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.
Lärares skicklighet i att, inför olika undervisningssituationer, transformera
(omvandla) sina ämnesteoretiska kunskaper, mot bakgrund av sina pedagogiska
kunskaper, erfarenheter, värderingar och föreställningar samt det sammanhang i
vilket undervisningen bedrivs, utgör alltså kärnan i yrkesutövningen.
183