Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

hetsträning grundar sig på en oklar blandning av de funktionella indelningarna
läsa, tala och skriva, och formella indelningar i separerade moment som grammatik,
ordkunskap (Teleman, 1991: 27). Människan är en kommunicerande
och kunskapssökande varelse och språket är i det sammanhanget det främsta
redskapet. Teleman vill därför förorda ett svenskämne där kunskaper om språk
och språkutveckling är central ”[…] om vi menar att skolans undervisning skall
leda till människors förståelse av sig själva som individer och samhällsvarelser”
(Teleman, 1991: 32).
Malmgren (1996) beskriver svenskämnet som tre olika ämnesuppfattningar;
svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och
svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Malmgren är en stark företrädare för
den sistnämnda ämnesuppfattningen, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne,
vilket har som mål:
[…] att utveckla elevernas sociala och historiska förståelse då det gäller
centrala humanistiska problem. I detta sammanhang får litteraturläsningen
sin betydelse, eftersom litteraturen i olika former gestaltar
mänskliga erfarenheter. ... I många stycken kan erfarenhetspedagogiken
ses som en kamp mot likgiltigheten för mänskliga erfarenheter och
likgiltigheten för historien. Ämnet kan betecknas som ett historiskt
humanistiskt bildningsämne som är öppet gentemot andra ämnen i
skolan, särskilt SO-ämnena. (Malmgren, 1996: 89)
Svedner (1999) försöker att sammanfatta den debatt kring synen på svenskämnet
som förts. Han menar att de ämnesbeskrivningar som gjorts inte finns renodlade
i de konkreta undervisningssituationerna. Svedner argumenterar istället för att
det hos lärarna finns vissa ambitioner med undervisningen. Beroende på vad
som betonas av läraren i undervisningen skapar läraren sedan sin ämnesprofil
(1999: 16–17). De bakgrundsfaktorer som ligger till grund för denna ämnesprofilering,
menar Svedner, finns inom akademin, i samhället, hos eleverna och i
den ämnesbakgrund som finns i form av stödjande traditioner i ämnet eller i ett
oreflekterat övertagande av fasta modeller eller mönster, den ”selektiva tradition”
som blivit förhärskande (Svedner 1999:18). Denna ”selektiva tradition” kan bestå
av ett övertagande av en undervisningstradition som man själv fått eller som är
rådande på skolan.
Svenskämnets kris – problem och perspektiv under de senaste 30 år
Under 1970-talet var debatten om svenskämnet särkilt intensiv. 1975 kom ett
supplement till Lgy 70, Supplement 22, 1976 utkom debattboken Svenskämnets
kris och 1977 Svenska i verkligheten.
179