Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

sina ämnesteoretiska kunskaper till olika undervisnings situationer. Frågan är om
lärarens syn på och orientering i ämnet också genomsyrar dennes undervisning
och i så fall hur? Vilka är de faktorer som ligger till grund för lärarnas syn på
svenskämnet och svenskundervisningen? Hur beskriver lärare sin undervisning
och finns det en koppling mellan deras beskrivningar och undervisningen?
I det följande kommer jag att behandla svenskämnet i gymnasieskolan och hur
en svensklärare och några elever beskriver sin syn på ämnet. Syftet är dels att problematisera
svenskämnet, framför allt dess ställning idag, dels att i förlängningen
av den bild som framträder hos läraren och eleverna försöka att belysa vad som
påverkar lärarens transformering av ämneskunskaperna till olika undervisningssituationer
dvs. vad som skulle kunna benämnas vara en del av ämnesdidaktisk
kompetens. Om möjligt skall jag också försöka att belysa hur denna transformering
går till. Den pedagogiska modell som utvecklats av Lee Shulman kommer att
problematiseras och prövas mot de resultat som intervjuerna ger.
Metod
Som underlag för beskrivningen av synen på svenskämnet har jag intervjuat en
svensklärare, Adam, samt fyra elever. De fyra eleverna intervjuades i grupp. Vidare
har jag följt läraren under två lektioner.
Jag har valt att följa den modell för kvalitativ forskningsintervju som presenteras
av Kvale (1997). Denna syftar till att ”[….] erhålla beskrivningar av den
intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale
1997:13). De frågor som ställts till Adam och eleverna täcker områden som på
olika sätt påverkar Adams undervisning. Frågorna är öppna till sin karaktär och
följdfrågor har ställts i samband med intervjuerna. Intervjun med Adam varade
drygt en timme medan elevintervjun varade i 45 minuter. Intervjuerna spelades
in på band och skrevs sedan ut med enklare redigeringar. Eftersom syftet med
intervjuerna var att försöka komma fram till allmänna beskrivningar av de olika
föreställningarna var en ordagrann utskrift av mindre intresse. Kvale menar att
om utskriften
… ska ge ett allmänt intryck av intervjupersonens åsikter kan det vara
på sin plats med omformulering och koncentrering av uttalandena.
Även då analysen ska ske genom kategorisering eller koncentrering av
meningen i det som sagts, kan det vara önskvärt med viss redigering
av utskriften. (Kvale, 1997:156)
Vid en senare jämförelse av utskrifterna med de bandade intervjuerna har det
visat sig att jag trots allt hållit mig ganska nära de direkta uttalanden som Adam
och eleverna gör. Adams namn är fingerat.
177