Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Svenskämnet i gymnasieskolan och
svenskämnesdidaktisk kompetens
En fallstudie av en gymnasielärares svenskundervisning
Edmund Knutas, Högskolan Dalarna
Abstract
Svenskämnet i gymnasieskolan har kommit att ta sig uttryck och form på en
mängd olika sätt genom historien. Beroende på vad som fokuserats har därmed
också olika mening getts. Ett gott exempel på detta är Malmgrens indelning av
svenskämnet i ett ”högre” och ett ”lägre” svenskämne beroende på om eleverna
gick på studieförberedande eller yrkesförberedande linjer. Shulmans begrepp
”pedagogical content knowledge”, ämnesdidaktiska kunskaper, syftar till att fokusera
lärares kunskaper i att transformera (omvandla) sina ämneskunskaper till
olika undervisningssituationer. Grundläggande för transformering är att läraren
har en vidare förståelse av komplexiteten och föränderligheten i det ämne denne
undervisar i. Transformationens fokus är alltså ämnet, vad som sker med detta i
undervisning samt de konsekvenser de kan tänkas få. I denna artikel behandlas
hur en gymnasielärares transformerar sina ämneskunskaper i svenska. Läraren har
knappa tre års yrkeserfarenhet och undervisar uteslutande på yrkesförberedande
program. Denna studie visar att lärarens ämnesdidaktiska kunskaper är föga utvecklade.
Undervisningen kan beskrivas som momentindelad färdighetsträning,
men med ett starkt inslag av anpassning till olika elevgrupper och till den ’selektiva
tradition’ som råder på skolan. Fokus i transformationen ligger i anpassning till
eleverna och deras förförståelse av svenskämnet som enbart ett skolämne. Därmed
fokuseras inte ämnet i sig och hur studier i detta kan bidra till en utveckling av
eleverna ur såväl ett politiskt, samhälleligt perspektiv som ur ett existentiellt och
kunskapsmässigt perspektiv.
Inledning
Uppfattningarna om vad som är svenska i skolan och vad som bör ingå i svenskundervisningen
har varierat kraftigt genom åren. Olika företrädare har med
olika argument fört fram sina åsikter. Något som i mycket mindre utsträckning
diskuterats och undersökts är hur svensklärare transformerar, dvs. omvandlar
176