Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

det avsedda ordet. Bilden blir därmed en symbol för ett ord som är en symbol för
ett begrepp. Begreppet ingår dessvärre inte alltid spontant i barnets referensram.
För de barn som verkligen har referenser till begreppen kvarstår ändå risken, eller
möjligheten, att barnet gör olika tolkningar som i sin tur påverkar begreppsanvändningen.
Leimar menar, att vid bildanvändning i läsinlärningssammanhang är
det direkt avgörande vilka frågor som ställs till bilden. Frågorna bör bygga på en
undran över vad illustrationen föreställer, inte vilket specifikt ord som passar till
bilden (Leimar 1974 s 38, 39, 46). Författaren framhåller värdet av att använda
bilder som barnen själva bär med sig, ritar och namnger. Bilderna kan då fungera
som verktyg i den fortsatta läs- och skrivinlärningsprocessen, genom att läraren/
pedagogen möter och följer barnet i dess begrepps- och bildningsprocess (Leimar
1974, s 139–146). Lundberg nöjer sig med att sammanfattande konstatera att
läsebokens bilder är på gott och ont: ”Ibland stödjer de läsningen, ibland stör de
läsningen” (Lundberg 1995, s 122). Jag vill fånga upp den boll som Lundberg
här sätter i rullning. När? Varför? Hur? inträffar detta ”ibland”. Här nedan visas
ett exempel ur läsmaterialet Läslandet. Författaren och illustratören sammanför
bokstav, bokstavsljud och bokstavsform med ord och bilder. Olika principer
utnytttjas för igenkänning och återkoppling mellan ljudlikhet och grafisk likhet.
Bokstavssymboler utnyttjas som grundform för ikonisk likhet i kombination med
initialt bokstavsljud. Kungen ”skriver” bokstaven fram.
Bokstaven K presenteras på en sida i läsmaterialet ”Månkemires sagor” i
Läslandet.
McGuiness talar om talang i samband med seendet och inlärt beteende i samband
med läsning (McGuiness 1998). Men även att titta på bilder kräver aktivt
deltagande och disciplin för att utveckla just seendet i förhållande till minne,
föreställning och tänkande (Arizpe & Styles 2003, s41–43). Vid Gladstone School
i Auckland, Nya Zeeland, fann jag en devis på en klassrumsvägg som förklarade
171