Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

tom. Bara en svart katt gick över skolgården”. Texten matchar mot ett korrekt
bildalternativ. Här bortses från de eventuella inflytanden som barnets förförståelse
och associationer i mötet med bilden/bilderna och texten kan ha, och som
möjligen påverkar barnets svar.
Bildremsa ur läsdiagnosen: Vilken bild är rätt? En enkel klassdiagnos av
läsförståelse (Lundberg & Herrlin 2004).
I det aktuella exemplet kommenterar författaren att många barn väljer fel bildalternativ.
(Lundberg & Leven 2001). Vid betraktandet av bildserien menar jag att det
också finns andra rimliga förklaringar till att barnet väljer ”fel” bild än att det har
läsproblem. Låt oss anta att barnet väljer den första bilden. Av meningen framgår
att katten gick över skolgården. Det behöver inte utesluta att katten också satte sig
ned innan den gick vidare. Enligt Lundberg föreslås inte sällan den andra bilden
som korrekt svarsalternativ. Den förklaring som författaren då ger, är att barnet
kan ha ett bristande korttidsminne. På den aktuella bilden läser vi ordet ”MAT”
på byggnadens långsida. Det signalerar om, som jag uppfattar det, att huset är
något annat än en skola. Detta utesluter däremot inte att byggnaden kan vara
placerad på skolgården. Ett läsinlärande barn kan pragmatiskt tolka bilden som
att det är där barnen äter när de är i skolan. Ofta har bilder större genomslagskraft
än ord, särskilt för en nybörjarläsare. Då kan också information, som diagnoskonstruktören
förbisett, påverka barnets val. Visserligen bygger konstruktionen
här på att bilderna förutsätts vara befriade från tolkningsalternativ, men vet vi då
med säkerhet att det är läsförmåga och eventuella avkodningsproblem som mäts
och redovisas? Lundberg förklarar i sin bok Om språk och läsning, att bristen på
konventionell grammatik i bilder gör att dess innebörder svårligen kan tolkas
på ett entydigt sätt (Lundberg 1995, s 64). Lundberg erbjuder här en intressant
öppning. Avkodnings- och förståelseproblem, som vanligtvis förknippas med
läsning, skulle även kunna diskuteras utifrån ett bildperspektiv.
Jag menar, att i bildexemplet här ovan både tillämpas och undviks antagandet
om att genom kombinationen avkodning och förståelse föreligger ett igenkännande,
som verksamt kan bidra till att delarna tenderar att ordna sig efter den
som läser (Ruhe 1914, s 79–81, Peirce 1990, s 285). Hur kan vi tolka och förstå
161