Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

I föräldrarnas försök att övertyga politiker och tjänstemän argumenterar föräldrarna
i brevet även för eventuellt framtida kostnader för de ungdomar som
inte har något att göra. Dessa argument kan sägas ligga i linje med de motiv som
lyftes fram vid inrättandet av det individuella programmet, där kommunen har
en skyldighet att erbjuda alla ungdomar en plats på någon gymnasieutbildning
(Kunskapspropositionen, 1990/91:85).
Det sociala problemets utbredning
För att beskriva något som ett socialt problem behöver man i det andra steget
beskriva det sociala problemets utbredning (Loseke, 2003). I brevet beskriver
föräldrarna ett antal elever som är berörda av det problem som identifierats, men
att det kan finnas fler elever i grannkommunerna som har den problematik som
identifierats och som kan vara tänkbara elever i en kommande klass.
I de båda sammanträdesprotokoll framkommer att en arbetsgrupp bestående av
representanter från gymnasieskolan, från två nämnder med ansvar för skolfrågor i
aktuell kommun och Statens institut för handikappfrågor har utrett situationen för
elever med Aspergers syndrom på gymnasienivå. För att använda Losekes metafor
så fortsätter ”the social problems work” i detta ärende. Men för att kunna beskriva
elevernas problematiska skolgång som ett socialt problem menar Loseke (2003)
att det måste beröra fler individer. I den utredningen framkom att det fanns cirka
femton elever med diagnosen Aspergers syndrom i den berörda kommun som
här studerats. Dessa elever ansågs ha en sporadisk och svår skolgång i gymnasiet.
Fem av de femton eleverna hade under läsåret hoppat av skolan och befann sig i
hemmet. De elever som beskrivs i utredningen identifieras och beskrivs som elever
med problem. De problem som lyfts fram är relaterade till elevernas skolgång.
Genom beskrivningen legitimeras på detta sätt problemen.
Åtgärder och förändring av problemet
Det tredje steget som Loseke (2003) beskriver är åtgärder och förändringar av
problemet. Utifrån pedagogiska aspekter beskriver föräldrarna ett behov av att
skapa en egen klass på gymnasiet för elever med diagnosen Aspergers syndrom. I
brevet beskriver föräldrarna behovet av att skapa en egen klass på gymnasienivå
för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom med i huvudsak en lärare.
Ytterligare önskemål är att det inte ska förekomma några personliga assistenter.
Vidare framhålls behovet av att eleverna ska ges möjlighet att studera på olika
sätt, på olika nivåer och i olika ämnen. En aspekt som lyfts fram som viktig är
att verksamheten behöver vara mycket strukturerad och möta den enskilde elevens
olika behov. Ett annat önskemål som lyfts fram är att de lärare som eleverna
kommer att komma i kontakt med är engagerade, införstådda och kunniga om
elevernas problem. De åtgärder som föräldrarna föreslår som lösning på de problem
119