Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

är ett socialt problem ett förhållande som i och med att det namnges något som
kan åtgärdas och förändras. Den fjärde och sista aspekten innebär att när något
definieras som ett problem bör dessa förhållande ändras på.
Loseke (2003) beskriver två begrepp eller metaforer för att ett konstruktivistiskt
perspektiv ska vara användbart när det gäller sociala problem. Det ena begreppet
är ”social problems work” och det andra begreppet är ”social problems game”.
”The social problems work” är vad människor gör för att kategorisera något som
ett socialt problem. Det innebär att det krävs mänskliga handlingar för att skapa
ett socialt problem. När det har skett en identifikation av det sociala problemet
menar Loseke (2003) att begreppet eller metaforen ”social problems game” är användbart.
Målet med the ”social problems game” är att övertyga andra människor
att förstå och göra något åt det som identifierats som ett socialt problem. Dessa två
metaforer, som jag har valt att inte översätta till svenska, kommer fortsättningsvis
att användas i analysen
Identifiering av det problematiska
Det första steg som Loseke (2003) beskriver för att kunna använda begreppet
socialt problem är att det sker en identifikation av det problematiska. Startpunkten
för min analys är en skrivelse från en grupp av föräldrar till ungdomar med
diagnosen Aspergers syndrom inom föräldraföreningen Autism ses. Brevet kan
ses som ett uttryck för ”the social problems work”, vilket rent konkret innebär att
ett antal föräldrar formulerar ett brev där de beskriver det som de upplever som
problematisk rörande deras ungdomars skolsituation. Brevet är ställt till en tjänsteman
inom kommunen med ansvar för elever i behov av särskilt stöd inom det
autistiska spektrat 3 . I brevet beskriver föräldrarna hur de uppfattar skolsituationen
för sina ungdomar. Situationen beskrivs som problematisk och ungdomarnas
försök till skolgång beskrivs som mer eller mindre lyckad:
För tillfället finns våra ungdomar antingen i ”vanlig” skola med assistent
eller i resp. hem med försök till självständiga studier eller annan
verksamhet, allt med mer eller mindre (miss)lyckat resultat.
Föräldrarna ger i brevet en beskrivning och en identifiering av de förhållande som
de uppfattar som problematiska för dem och deras barn. Några av eleverna går i
skolan med extra stöd, medan andra bedriver sina studier självständigt hemma.
Vissa av eleverna studerar inte alls, utan gör försök att pröva något annat. Oavsett
var dessa ungdomar finns någonstans, i skolan, i hemmet eller inom andra
verksamheter, beskrivs resultatet som inte så bra.
117