Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

ehandlades i den nämnd som har ansvar för skolfrågor i kommunen. Syftet
är att försöka förstå den process som leder fram till att ett individuellt problem
som identifieras hos en enskild individ kan urskiljs och beskrivs som ett allmänt
socialt problem som berör flera individer. I linje med detta försöker jag förstå
den process som leder fram till inrättandet av de särskilda klasserna som finns
idag i gymnasieskolan. Ett sätt att försöka förstå processen är att utgå från ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv 2 , som beskriver hur vi kategoriserar människor
och objekt i vår värld. Våra sätt att kategorisera skiftar över tid och påverkar våra
beteenden (Loseke, 2003). Det innebär att uppkomsten eller konstruktionen av
ett socialt problem är beroende av både tidsmässiga och samhälleliga förhållanden:
”/…/ definition of social problems, like definitions of childhood, vary over time
and among cultures “(Best, 1994, s.8).
Ett socialt problem kan inte ses som något beständigt utan förhandlas och
omförhandlas hela tiden (Berger & Luckman, 1966/ 1971, Best, 1994). Definitionen
av ett socialt problem är subjektivt och det är först när ett fenomen
uppmärksammas och gör anspråk på att vara problematiskt som det kan definieras
som ett socialt problem.
Flera studier har utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv gjorts kring sociala
problem som har rört barn; misshandel av barn; missbruk hos barn (Howitt,
1992), sexuella ofredande av barn (Weisberg, 1984), inlärningssvårigheter hos barn
(Erchak och Rosenfeld, 1989) och elever som vägrar att gå i skolan (Yamazaki,
1994). De försöker förklara hur och varför vissa fenomen som rör enskilda barn
blir uppmärksammade offentligt på det samhälleliga planet. Denna utgångspunkt
är av intresse för att för att förstå framväxten av det individuella program som
vänder sig till elever med diagnosen Aspergers syndrom. Vidare är det av intresse
för att förstå hur ett individuellt problem hos enskilda elever med diagnosen
Aspergers syndrom kan beskrivas som ett allmänt socialt problem.
Vad är det som gör att ett fenomen kan beskrivas och betraktas som ett socialt
problem? Hur kan man förstå den process som innebär att ett fenomen urskiljs
och uppfattas som ett socialt problem? Ett socialt problem, menar Loseke (2003)
är de förhållanden som antas vara ”troublesome, prevalent, can be changed, and
should be changed” (Loseke, 2003, s. 7).
Jag har i detta sammanhang valt att använda begreppet socialt problem. Anledningen
är helt enkelt att det används av de författare som jag valt att använda
och som analysen görs utifrån. Ett annat tänkbart begrepp är problematiska elever,
som jag använder ibland (jmf Best,1994 begrepp ”troubling children).
I analysen utgår jag från Losekes ( 2003) fyra steg för beskriva hur ett socialt
problem identifieras, etableras och legitimeras. För det första används termen
socialt problem för att visa på att något är problematiskt. För det andra ska det
sociala problemet bedömas som utbrett och beröra flera individer. För det tredje
116