Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

individuella programmet för de ungdomar som inte antagits till ett nationellt
program i gymnasieskolan eller annan likvärdig gymnasieskola. Vidare är kommunen
skyldig att erbjuda de elever som avbrutit studier på ett nationellt program
en annan likvärdig utbildning. Det individuella programmet är idag helt eller
delvis integrerat i de 279 kommuner som har egen gymnasieskola med nationella
program (Hultqvist, 2001).
De utvärderingar och uppföljningar som genomförts av det individuella
programmet har visat att det funnits en otydlighet när det gäller vad det individuella
programmet leder till, vilket inneburit att ett programinriktat individuellt
program, det så kallade PRIV, inrättades 1999 (Prop. 98/99). PRIV är en programinriktad
utbildning, där eleven kan läsa både kärnämnen och yrkesämnen
från ett nationellt program. Det gymnasieprogram som analyseras i denna artikel
och som är fokus för min avhandling är ett särskilt individuellt program som
vänder sig till elever med diagnosen Aspergers syndrom. Det påminner om det
programinriktade individuella program som kom att inrättas inom det individuella
programmet. Vad som skiljer detta program åt jämfört med PRIV är att det
individuella programmet för elever med diagnosen Aspergers syndrom erbjuder
möjligheten för eleverna att läsa kurser i teoretiska ämnen och inte yrkesämnen
som PRIV är inriktat mot. Det individuella gymnasieprogrammet som har inrättats
för elever med diagnosen Aspergers syndrom, och som vänder sig till elever
som anses var studiemotiverade och klara av högre teoretiska studier, är en differentiering
av organisatorisk karaktär.
Enligt Hultqvist (2001) finns det olika grupper av elever som går på det
individuella programmet. En grupp utgörs av elever som kommer direkt från
grundskolan. En annan grupp är de elever som avbrutit sina studier på ett nationellt
program eller gjort uppehåll i sina studier mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Ytterligare en grupp är de elever som nyligen invandrat till Sverige. En
grupp av elever som inte nämns i detta sammanhang är elever i behov av särskilt
stöd eller elever med olika diagnoser. För dessa elever finns det i grundskolan
specialpedagogiska insatser och åtgärder.
Specialpedagogiska insatser i gymnasieskolan
En av de frågor som har diskuterats mycket i samband med grundskolan är differentieringsfrågan,
det vill säga en organisatorisk uppdelning av utbildningar och
där skolan är en aktiv aktör i differentieringen av elever (Marklund, 1984). En
delfråga som har diskuterats är hur differentiering av specialklasser och vanliga
klasser skulle ske. Nära kopplat till denna fråga var frågan kring hur specialundervisningen
i skolan skulle organiseras i grundskolan. I gymnasieskolan har
frågan kring differentiering inte varit aktuell på samma sätt, då gymnasieskolan
är en ”frivillig skolform”, vilket har inneburit att gymnasieskolan har kunnat
113