Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

En annan innehållslig fråga som diskuterades var omfattningen av studentexamensförhöret i historia. Diskussionen rörde vilken kunskap som ansågs relevant. För svensk historia ansågs det rimligt att förhören koncentrerade sig på den moderna tiden, då antingen med början 1718 eller 1809. Detta innehållsliga fokus motiveras med att det är en av historieundervisningens uppgifter att ge elever perspektiv på det moderna samhället. Det som ur demarkeringssynpunkt var ett allvarligt hot återfanns under denna period i de tekniska utbildningarnas syn på historieämnet, då de inte krävde betyg i historia för att anta studenter till utbildningarna. En teknisk utbildning där inte historisk kunskap äger något eller ytterst lite värde, är på lång sikt skadligt för hela svenska samhället. Eftersom studenterna vid dessa utbildningar uppfattas som blivande chefer och företagsledare bedöms risken stor att en betydande del av landets blivande ledarskap skärs av från sina egna kulturella rötter. Det är alltså i ljust av förväntningarna på de tekniska utbildningarna som HLFÅ argumenterar för historieämnets legitima plats. Extra tydligt blir detta då det betonas att historiämnet med samhällslära innehåller kunskap som är av stor vikt för blivande chefer. Bland kunskaperna nämns betoningen på ekonomiska och sociala förhållanden samt det svenska näringslivets utveckling. En demarkeringsproblematik som uppstod var förhållandet mellan samhällslära och historia. Den dominerande uppfattningen under 1940-talet var att dessa två skulle hållas samman i en enhet. Historia ses som det förflutnas samhällskunskap. Värt att notera är att HLFÅ hävdar att statsvetenskaplig examen vid denna tidpunkt inte var utformad för att skickliggöra ämneslärare i samhällskunskap; den teoretiska kompetensen saknades. Det påpekas också, i linje med detta, att den dåvarande utbildningen i statsvetenskap var ämnad för att underlätta rekryteringen till statliga verk. En ”ren kurs i samhällskunskap” var bara tänkbar med en avslutad historiekurs som bakgrund. I materialet framträder en apologetisk identitet som mellan åren 1942–1949 framför allt formas i förhållandet till den svenska moderniteten. Det är genom att visa på ämnets duglighet i att fostra till och förbereda elever för livet i det moderna samhället som legtimiteten för historieämnet först och främst söktes. Den övegripande hotbilden förefaller vara att ämnet uppfattas som omodernt. HLFÅ mejslar fram en föreställning om historieämnet som ansvarstagande för fostrandet av moderna objektiva medborgare och blivande chefer, och att ämnet rätt undervisat var ett skydd mot propagandistiskt historiebruk. Om och hur denna apologetiska identitet förändrats över tid återstår att se. 107
Referenser Fergusson B. Sinclair & Wright F. David, (1988) New Dictionary of Theology, IVP: Leicester, England Historielärarnas förenings årsskrift, årgångar: 1942–1949 Larsson, Hans Albin, (2001) Barnet kastades ut med badvattnet – Historien om hur skolans historieundervisning närmast blev historia, Aktuellt om historia: Bromma Karlsson, K-G. & Karlegärd, Christer, (1997) Historiedidaktik, Studentlitteratur: Lund Myrdal, Alva & Gunnar, (1934) Kris i befolkningsfrågan, Bonniers: Stockholm Sundin, Bosse, (1991) Den kupade handen – Människan och tekniken, Carlssons: Stockholm Tingsten, Herbert, (1969) Gud och fosterlandet: Studier i hundra års skolpropaganda, Norstedts: Stockholm Trenter, Cecillia, (1999) Granskningens retorik och historisk vetenskap – Kognitiva identiteter i recensioner i dansk historisk tidsskrift, norsk historisk tidsskrift och svensk historisk tidsskrift 1965–1990, Studia Historica Upsaliensia: Uppsala Zander, Ulf (2001), Fornstora dagar, moderna tider – Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte, Nordic Academic press: Lund 108
Page 1 and 2:
Per-Olof Erixon (red) Nationella Fo
Page 3 and 4:
Titel: Forskningsarbete pågår Red
Page 5 and 6:
Grounded Theory - en empirinära me
Page 7 and 8:
Den Nationella Forskarskolan i Peda
Page 9 and 10:
kommitténs förslag. I Umeå hade
Page 11 and 12:
Huvuddelen av de texter som present
Page 13 and 14:
Man kan möjligen befara att det so
Page 15 and 16:
kolleger som de kan visa vem de är
Page 17 and 18:
nat har handledarna dessutom en tr
Page 19 and 20:
Kan forskarskolor bidra till att sk
Page 21 and 22:
åtminstone vid Högskolan Dalarna.
Page 23 and 24:
förbereda eleverna för en ny sort
Page 25 and 26:
Fokus i min fortsatta presentation
Page 27 and 28:
En vidare analys visar att båda l
Page 29 and 30:
7. L: Men när den förste faktorn
Page 31 and 32:
5. L: Och vad skriver du? 6. Göran
Page 33 and 34:
Här kan vi se att Susanna, som är
Page 35 and 36:
Att förstå förskolan som ett ver
Page 37 and 38:
exempel barngruppers storlek och sa
Page 39 and 40:
erfarenhet man har men samtidigt oc
Page 41 and 42:
I mitt eget forskningsprojekt som f
Page 43 and 44:
framförallt till förhållandet me
Page 45 and 46:
Skellefteå Kommun. (1990) Metoddel
Page 47 and 48:
att utifrån olika intressen tolka
Page 49 and 50:
var ett av de stora namnen när det
Page 51 and 52:
våga väcka konflikter till liv. L
Page 53 and 54:
52 Det handlar om att återuppväck
Page 55 and 56:
planerade aktionen att försöka f
Page 57 and 58: Berktan, Merih (1999). ”Kärlek o
Page 59 and 60: Lärarfortbildning i klassrummet Le
Page 61 and 62: inspelad på video eller bandspelar
Page 63 and 64: The lesson involves solving one com
Page 65 and 66: att åstadkomma förändring i prak
Page 67 and 68: 40 procentenheter högre. Detta kan
Page 69 and 70: Detta innebär att elever som befin
Page 71 and 72: saknade ord, vilket överensstämme
Page 73 and 74: om det var dit hjortarna skulle tä
Page 75 and 76: Det var en varm och skön eftermidd
Page 77 and 78: Eliasson, R (1995) i Mattsson, M (2
Page 79 and 80: Noter 1 I projektet samarbetar fors
Page 81 and 82: Lärare och forskare i samspel - om
Page 83 and 84: ”forskningsfamilj”. Den utgår
Page 85 and 86: lärares arbete och pedagogiska arb
Page 87 and 88: för utveckling av kunskap och komp
Page 89 and 90: kusgrupp bestäms i förväg av for
Page 91 and 92: Hargreaves, A. (2004). Läraren i k
Page 93 and 94: Wedel, P. & K. Lindström-Myrgård
Page 95 and 96: inslag. Frikopplad från dessa två
Page 97 and 98: Under 1940-talet, den period som ko
Page 99 and 100: Innehålls- och statusproblematik T
Page 101 and 102: krigen, särskilt lämplig. Histori
Page 103 and 104: som uppställdes för historielära
Page 105 and 106: från KTH och Skogshögskolan var d
Page 107: Kunskapen om samhället innefattar
Page 111 and 112: Ett individuellt gymnasieprogram f
Page 113 and 114: Antalet elever som har börjat läs
Page 115 and 116: sortera ut de elever som ska komma
Page 117 and 118: ehandlades i den nämnd som har ans
Page 119 and 120: När det sker en identifikation av
Page 121 and 122: som identifierats är av pedagogisk
Page 123 and 124: leliga planet. Det som identifierat
Page 125 and 126: SOU 1989:113. Ungdomars kompetens.
Page 127 and 128: Etisk förståelse av undervisning
Page 129 and 130: kan vi förstå undervisningssituat
Page 131 and 132: I Baumans sociologiska analyser är
Page 133 and 134: umgänget med eleverna, har valts.
Page 135 and 136: 5.07. Läraren: För det jag skulle
Page 137 and 138: situationen kring den utskrivna lis
Page 139 and 140: och det tycks inte fi nnas något s
Page 141 and 142: Pyramidmetaforen lyfter fram etiken
Page 143 and 144: Holmgren, Anders (2004a) Lärare-el
Page 145 and 146: 14 Se Colnerud, Gunnel & Thornberg,
Page 147 and 148: 52 Se Jackson et al (1993), 29 ff.
Page 149 and 150: allt lärarna, med tanke på den ny
Page 151 and 152: Till skillnad från de forskare som
Page 153 and 154: olika skeenden. Det som forskaren i
Page 155 and 156: 836). Vare sig Glaser eller Strauss
Page 157 and 158: forskningsprocessen alltför detalj
Page 159 and 160:
Nordänger, U-K. (2002). Lärares r
Page 161 and 162:
Det sjuåriga skolbarnet visar mig
Page 163 and 164:
ovanstående antagande i förhålla
Page 165 and 166:
61). Lundberg skriver: ”När det
Page 167 and 168:
en given situation (även om barnen
Page 169 and 170:
sig besväret (Lundberg 1995, s 52,
Page 171 and 172:
Barnets och läslärans bilder som
Page 173 and 174:
egreppet ”beeing picture smart”
Page 175 and 176:
Simonsson, Maria (2004) Bilderboken
Page 177 and 178:
Svenskämnet i gymnasieskolan och s
Page 179 and 180:
Mitt syfte med att följa Adam unde
Page 181 and 182:
Den inledande meningen i Svenskämn
Page 183 and 184:
värdena av andra språk och kultur
Page 185 and 186:
Shulmans fortsatta fråga blir då
Page 187 and 188:
ett försök att understryka lärar
Page 189 and 190:
Representation: use of representati
Page 191 and 192:
Ja då var det mera för att de sku
Page 193 and 194:
På frågan om svenskämnet kan var
Page 195 and 196:
I Adams beskrivning och planering m
Page 197 and 198:
Referenser Bernstein, B. (1971). On
Page 199 and 200:
Skolforskares etiska dilemman och r
Page 201 and 202:
syn på skönlitteratur och elevers
Page 203 and 204:
De tittar på mig. En del hejar fö
Page 205 and 206:
anteckningar, något som ofta före
Page 207 and 208:
klassrummet.” Till slut ryter Sus
Page 209 and 210:
skönlitteratur som även har kvinn
Page 211 and 212:
och under lektioner. Den nyexaminer
Page 213 and 214:
met och därefter berättar avhandl
Page 215 and 216:
Informanters integritet och påstå
Page 217 and 218:
åde som antropolog och invandrare,
Page 219 and 220:
personliga och yrkesmässiga bakgru
Page 221 and 222:
Fostransideal i det demokratiska sa
Page 223 and 224:
tänkande om barnets hela dag, om u
Page 225 and 226:
från yttre bestraffning till inre
Page 227 and 228:
En slingrig väg Att på ett metodi
Page 229 and 230:
eskrivning eftersom det är väl k
Page 231 and 232:
De ovan uppräknade egenskaperna f
Page 233 and 234:
avsäga sig sitt ansvar eller lämn
Page 235 and 236:
Gamla kläder och nya - en sammanfa
Page 237 and 238:
Lpo 94 Läroplan för det obligator
Page 239 and 240:
Möte med svensk skola Marie Niklas
Page 241 and 242:
Eleverna och jag möttes i en under
Page 243 and 244:
trädgårdarnas pedagogik ingick ä
Page 245 and 246:
föräldrars attityd till skola och
Page 247 and 248:
tarklasshem, ses som målgrupper f
Page 249 and 250:
Noter 1 2 3 Jag använder mig av be
Page 251 and 252:
• ”Vilka föreställningar har
Page 253 and 254:
främmande. Eleverna var noga med a
Page 255 and 256:
De flesta eleverna menar att lärar
Page 257 and 258:
M: Sjunga mer och samtidigt som vi
Page 259 and 260:
stått ut med skolan om det inte vo
Page 261 and 262:
Historieämnet i den mångkulturell
Page 263 and 264:
etno centriska och hierarkiska och
Page 265 and 266:
självkännedom framhålls som nöd
Page 267 and 268:
i historia skall bidra till ”att
Page 269 and 270:
Castles, Stephen (2000) Ethnicity a
Page 271 and 272:
10 Bloom (1997) Se även Hylland Er
Page 273 and 274:
lan. Det gick ut på att särskilda
Page 275 and 276:
Den bifogade organisationsskissen a
Page 277 and 278:
utgiftsökningar. Petitionen inneh
Page 279 and 280:
sitt beteende. Helst ville de under
Page 281 and 282:
Statens järnvägar respektive Post
Page 283 and 284:
uttryck i ett familjeideal som stip
Page 285 and 286:
Referenser Asplund, Johan (1979) Te
Page 287 and 288:
E: Nej, men jag tar väl två som s
Page 289 and 290:
De studerande har under tre veckors
Page 291 and 292:
syn på bedömning kan förstås mo
Page 293 and 294:
till de frågor och motsägelser ha
Page 295 and 296:
att de studerande får uppdrag som
Page 297 and 298:
detta sätt distribueras mellan de
Page 299 and 300:
Gipps, Caroline (1999) Socio-Cultur
Page 301 and 302:
Noter 1 Jag vill här förtydliga a
Page 303 and 304:
De har olika behov och intressen so
Page 305 and 306:
Förskolan Grupp F2 5 kvinnor Grupp
Page 307 and 308:
ete sig oacceptabelt och hamna i ko
Page 309 and 310:
som enbart gynnar det egna barnet e
Page 311 and 312:
egränsningar som följer med lära
Page 313 and 314:
Deltagarorienterat och kompenserand
Page 315 and 316:
och forskningsresultat, som framhå
Page 317 and 318:
Variationsteorin i praktiken Anna W
Page 319 and 320:
dvs. subjekt och objekt är oskiljb
Page 321 and 322:
Teorin grundas på att allt lärand
Page 323 and 324:
måste hela tiden vara uppmärksam
Page 325 and 326:
variationsteorin kan bli ett verkty
Page 327 and 328:
Figur 7. Diagonala linjer. Simultan
Page 329 and 330:
Eleverna jobbar med tidsskillnader
Page 331 and 332:
Referenser Alexandersson, M. (1994)
Page 333 and 334:
Åberg-Bengtsson, L. (1998). Enteri
Page 335 and 336:
Samtidigt ifrågasatte jag aldrig m
Page 337 and 338:
olika egenskaper att framträda. I
Page 339 and 340:
olika aktörer inom lärarprogramme
Page 341 and 342:
Ett delresultat av min förstudie
Page 343 and 344:
Gadamer, Hans-Georg (1960/1997): Sa
Page 345 and 346:
‘A Virtual Child’ Liselotte Bor
Page 347 and 348:
nature’ is a child that has to be
Page 349 and 350:
entirely correspond to the literatu
Page 351 and 352:
‘Staying stratified - organized,
Page 353 and 354:
could think of identity as constant
Page 355:
Den Nationella Forskarskolan i Peda
show all

Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?