Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Historia med eller utan samhällslära
I decenniets sista årsberättelse, 1949, redogörs för de synpunkter styrelsen lämnat
in angående de partier i 1946 års skolkommission, som rör betänkandet om ämnet
historia med samhällslära. 34 Återigen lyfts farhågan fram att historieämnet kommer
att försvagas i den nya nioåriga enhetsskolan. Men föreningen är även övertygad
om att ämnets ställning är hotad på gymnasiets reallinje och latinlinje. Att
ämnet skall ses som en sammanhållen helhet är den dominerande ståndpunkten
under hela 1940-talet, och den återfinns ännu en gång tydligt formulerad:
Historia är, rätt fattad, det förfl utnas samhällskunskap. En stor del av
den moderna samhällskunskapen förbereds i själva verket under studiet
av historien. Det nuvarande samhället är en produkt av den historiska
utvecklingen. Undervisningen i historia har till mål att lära eleverna
att förstå sin egen tid. Om inte samhällskunskapen får tagas upp till
studium, sedan historiekursen är genomgången, och s. a. s. draga facit
ur denna, så hängs både skolans historieundervisning och undervisning
i samhällskunskap i luften. 35
Undervisningen i ämnet skall ge eleverna kunskap om sin egen tid, samt vara
samhällskunskapens ryggrad. När det gäller lärarens kvalifikationer var föreningens
uppfattning att undervisning i samhällslära skall ges av historielärare med
särskild utbildning.
Den 18 februari 1949 lämnade styrelsen remiss på ett betänkande rörande försöksundervisning
i samhällskunskap och behörighet för undervisning i samhällskunskap
för de som avlagt statsvetenskaplig examen. Styrelsen finner det nödvändigt att
påpeka, att när examen i statsvetenskap möjliggjordes var inte ambitionen att med
den förse skolan med lärare i samhällslära. Poängen var då snarast att underlätta
rekryteringen till de administrativa verken. Därför slår styrelsen fast att “statsvetenskaplig
examen i sin nuvarande form icke kan anses ge en i teoretisk hänseende
tillfredsställande kompetens för undervisning i samhällslära vid läroverken.”
Rent konkret fick detta som konsekvens att styrelsen bestämt avrådde från
att för den pedagogiska försöksundervisningen anlita arbetskraft som saknar rätt
akademisk skolning. Till detta kopplas påpekandet att just fortbildning i samhällskunskap
för verksamma historielärare är något som historielärarnas förening
har sökt ekonomiskt bidrag för. Däremot ses själva försöken med undervisning i
en ”ren samhällskunskap” som enbart positivt, så länge som samhällskunskapen
ha en avslutad historiekurs som bakgrund.
I april 1949 skrev riksorganisationens styrelse till rikets samtliga professorer i
statskunskap. I den skrivelsen förekommer för första gången en mer genomarbetad
definition av vad som anses vara ”kunskap om samhället”:
105