Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

och därigenom bidraga till att ge dem det perspektiv på det moderna
samhället, som är en av historieundervisningens huvuduppgifter. 20
Historieundervisningens främsta uppgifter anses vara att ge eleverna perspektiv
på det moderna samhället. Det är i rätt förhållande till det moderna som det
får sin legitimitet. Oklarhet råder dock om när det moderna samhällets historia
börjar. För själva studentexamen rekommenderar Historielärarnas förening
att de muntliga förhören bör ha karaktären av ”verkliga översiktsuppgifter inom
centrala områden.” Framställningen resulterade dock inte i några åtgärder från
skolöverstyrelsens sida.
År 1946 ansökte styrelsen om statliga medel för att anordna fortbildningsdagar
för historielärare under sommarferierna. Anledningen till detta var att delar av
samhällsläran inte behandlas ingående varken i universitetsämnena historia eller
statsvetenskap. Kunskaps luckorna rörde det moderna samhällets sociala uppbyggnad,
socialpolitiken, moderna samhällsrörelserna och konsthistoria. Begäran
avslogs, och Skolöverstyrelsen meddelade att den hade för avsikt att återkomma
i ärendet vid sina anslagsäskanden till 1948 års riksdag.
Ytterligare en skrivelse inlämnades till Skolöverstyrelsen och rörde statligt
stöd för fortbildning av verksamma historielärare. Man ansökte om medel för
att anordna en fortbildningskurs i samhällslära för historielärare budgetåret
1948–1949. 21 Sist i årsberättelsen från 1949 meddelas att Skolöverstyrelsen
beviljade reservationsanslag till kurser för lärare vid de allmänna läroverken, för
kursverksamhet i samhällskunskap för historielärare. 22
I 1947 års årgång av HLFÅ återges föreningens svar på en förfrågan från 1945
års universitetsberedning, kring examensväsendet och då särskilt ordningar gällande
lärarutbildningen. Beredningens fråga gällde vilka moment av den dåvarande
kursplanen, som kunde tänkas skäras ned eller helt utgå, utan att lärarnas
kompetensnivå sänktes. Det huvudsakliga motivet till timreduceringen var att
möjliggöra en förkortning av den akademiska studietiden . 23
Svaret från styrelsen tar sin utgångspunkt i påståendet att lärarutbildningen
har som främsta uppgift i förhållande till blivande historielärare att ”[ge] historielärarna
förutsättningar att giva den lugna och objektiva medorgarfostran, som
bör vara ett oeftergivligt krav i en demokratisk stat och i ett folkstyrt samhälle.”
Att en av skolan understöd förvanskning av historien kan leda till katastrof, något
som andra världskrigets fasor var ett tydligt exempel på, anses ge ytterligare
legitimitet åt argumentationen.
HLFÅ hävdar att det viktigaste inte är hur många timmar som läggs på olika
moment, utan att studenten garanteras en skolning i ett vetenskapligt förhållningssätt.
”En dylik inställning kan fostras fram endast under en icke alltför kortvarig
verksamhet i universitetens och högskolornas fria vetenskapliga arbete.” Kraven
101