Elevvardsplan2011.pdf - Jakobstad

Elevvårdsarbetet inom 

förskolan och den 

grundläggande 

utbildningen i 

Jakobstad 

Handledning för elevvårdspersonalen 

Dagvårds- och utbildningsverket 2011

Innehåll 

1. Vad är elevvård? .............................................................................................................................. 4 

1.1 Elevvårdsarbetets fem kompetenser .............................................................................................4 

1.2 Elevvårdsgruppen ...........................................................................................................................7 

1.3 Nätverksmöte .................................................................................................................................9 

2. Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet .................................................................................. 10 

2.1 Rektor .......................................................................................................................................... 10 

2.2 Klasslärare/klassföreståndare ..................................................................................................... 10 

2.3 Ämneslärare ................................................................................................................................ 10 

2.4 Speciallärare ................................................................................................................................ 10 

2.5 Ledande speciallärare .................................................................................................................. 11 

2.6 Resurslärare ................................................................................................................................. 11 

2.7 Studiehandledare ........................................................................................................................ 12 

2.8 Skolgångsbiträde ......................................................................................................................... 13 

2.9 Skolhälsovården .......................................................................................................................... 13 

2.10 Skolkuratorn .............................................................................................................................. 13 

2.11 Skolpsykologen .......................................................................................................................... 14 

3. Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet ..................................................................................... 15 

3.1 Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd ............................................... 15 

3.2 Skolteamet................................................................................................................................... 16 

3.3 Samarbetet med hemmet ........................................................................................................... 16 

3.4 Vårdnadshavarna......................................................................................................................... 17 

3.5 Barnskyddet ................................................................................................................................. 17 

3.5.1 Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan ................................................................................ 17 

4. Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet .................................................................... 18 

4.1 Rättigheter och skyldigheter för skolans personal ...................................................................... 18 

4.2 Tystnadsplikt ................................................................................................................................ 19 

4.3 Tystnadsplikten för olika sektorer ............................................................................................... 20 

4.3.1 Förskolan och den grundläggande utbildningen .................................................................. 20 

4.3.2 Vårdnadshavarna.................................................................................................................. 21 

4.3.3 Hälsovården .......................................................................................................................... 21 

4.3.4 Socialvården ......................................................................................................................... 22 

4.3.5 FN:s barnkonvention ............................................................................................................ 22 

2

5. Orons gråzon ................................................................................................................................. 23 

6. Stöd i anslutning till undervisningsarrangemangen ...................................................................... 24 

6.1 Allmänt, intensifierat och särskilt stöd ........................................................................................ 24 

6.2 Ansvarsfördelning och exempel på stödåtgärder ....................................................................... 25 

Bilagor:............................................................................................................................................... 27 

Skolvisa bilagor: ................................................................................................................................. 27 

Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder ........................................................... 28 

Elevvårdsgruppens protokoll ............................................................................................................. 29 

Anteckningar för nätverksmöte ........................................................................................................ 30 

ÖVERSIKT ÖVER SKOLHÄLSOVÅRDEN ............................................................................................... 31 

PLAN FÖR TANDKONTROLL ............................................................................................................... 32 

Källor:................................................................................................................................................. 33 

3

Grunderna för elevvårdsarbetet inom 

förskolan och den grundläggande 

utbildningen i Jakobstad 

Hänvisning till punkt 5.4.1 i Lpgr 29.10.2010 

Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 28.9.2011 

1. Vad är elevvård? 

Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och 

psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. 

Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för 

elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. 

Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd. Genom elevvård främjas barnens och den 

ungas lärande och harmoniska och sunda växande och utveckling. I arbetet inom elevvården ska man 

försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och 

vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. 

Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds 

och bereds. 

Elevvårdsarbetet är ett mångprofessionellt och sektoröverskridande samarbete, vilket är viktigt för 

att skapa en helhetsuppfattning om elevens situation och behov av stödinsatser. Det 

mångprofessionella samarbetet i skolan sker bl.a. i elevvårdsgruppens arbete och genom 

nätverksmöten. Till det mångprofessionella elevvårdsarbetet hör förutom skolans personal även 

skolhälsovårdaren, skolskolkuratorn och skolpsykologen. Vid behov anlitas socialvårdens eller 

specialsjukvårdens tjänster. Målet är ökad förståelse för barnets situation och konkreta förslag som 

leder till fungerande handlingsprogram som behövs för att stöda barnet. 

1.1 Elevvårdsarbetets fem kompetenser 

Grunden för ett fungerande elevvårdsarbete är: 

Att det finns välkända rutiner 

Att åtgärder man beslutar om genomförs 

Att arbetet utvärderas 

Elevhälsan och elevvårdsgruppen organiseras olika i olika kommuner. Men i varje skola ska det finnas 

en elevvårdsgrupp med en tydlig arbetsprocess. 

Att uppmärksamma 

4

Att utreda 

Att dokumentera 

Att åtgärda och följa upp 

Att utvärdera 

Alla i skolan bör känna till vilka personer som ingår i elevvårdsgruppen. Eleven, vårdnadshavaren, 

läraren och rektorn skall på den enskilda skolan kunna prata om ”vår elevvårdsgrupp”, där 

medlemmarna är väl kända och lätta att komma i kontakt med. Tillgängligheten måste vara hög. Det 

räcker inte med att veta vem som sitter i elevvårdsgruppen utan det måste vara möjligt, åtminstone 

för eleverna, att enkelt komma i kontakt med de olika medlemmarna. 

Elevvårdsgruppen bör inför varje läsår upprätta någon form av arbetsplan. 

I arbetsplanen bör ingå: 

En beskrivning av det kommande verksamhetsåret 

Vilka prioriteringar man gör på skolan 

Tydliga mål 

I elevvårdsgruppen bör följande kompetenser ingå: 

Den pedagogiska och skolledarkompetensen 

Att arbeta med elevvård är en viktig uppgift för alla i skolan men speciellt för skolledaren. När 

skolledaren aktivt tar del i elevvårdsarbetet, sätter det ambitionsnivån för skolan. Rektorn har det 

yttersta ansvaret för att elever i behov av stöd uppmärksammas och att eleverna får det stöd som 

krävs. Rektorn har en skolledarkompetens som kommer till användning i elevvårdsgruppens arbete. 

Samtalen berör ofta frågor om skolans resurser, så därför är rektorns närvaro nödvändig. Rektorn 

företräder också den pedagogiska sakkunskapen medan teamet också kan utökas med pedagogisk 

kompetens från berörda lärare. 

Den medicinska och omvårdande kompetensen 

Skolhälsovården har en särställning inom elevvården eftersom dess arbete regleras i folkhälsolagen 

14§. Inom folkhälsoarbetet åligger det kommunen att tillhandahålla skolhälsovård. Till 

skolhälsovården hör att övervaka och främja elevernas hälsa och säkerhet inom den grundläggande 

utbildningen. Skolhälsovårdaren skall samarbeta med undervisningspersonalen på skolan. 

Skolhälsovårdaren med sin omvårdnadskompetens är skolhälsovårdens nyckelperson. Hon kan vara 

ett nav inom elevvårdsarbetet på skolan, eftersom hon är den som känner eleverna ganska väl 

genom deras hälsobesök. Hälsovårdaren blir en känd person för eleverna och hon blir en person på 

skolan som eleverna kan vända sig till med både fysiska och psykiska besvär. 

Läkaren är skolhälsovårdarens konsult i medicinska frågor. Skolan kunde ha en speciell läkare knuten 

till skolan, en skolläkare, vilket skulle ge elevvårdsarbetet kvalitet och stabilitet. En skolläkare kunde 

säkert också avlasta den övriga sjukvården. En läkare med sin medicinska kompetens kunde bidra till 

skolans långsiktiga förebyggande arbete. 

5

Den sociala kompetensen 

Skolkuratorn står för elevvårdsgruppens kompetens i sociala frågor. Skolkuratorn har 

högskoleutbildning och de flesta skolkuratorer har erfarenhet från annan social verksamhet i 

kommunen. Skolkuratorn är också den person i elevvårdsgruppen som har kompetens i frågor som 

berör hur samarbetet med socialtjänsten skall utformas. Tidigare var det vanligt att skolkuratorerna 

arbetade med elever i de högre årskurserna men idag är skolkuratorer tillgängliga för elever i alla 

åldrar. 

Det enskilda samtalet med eleven är hörnstenen i skolkuratorns arbete och hon är en viktig person 

för eleverna. Även skolkuratorns förebyggande arbete är en viktig del i elevvårdsarbetet. Lärare kan 

ibland känna sig utlämnade när de skall arbeta med elever som är i behov av stöd, framförallt då man 

har kontakt med föräldrar. I sådana fall kan skolkuratorn komma med goda råd. 

Skolkuratorn arbetar tillsammans med klasslärarna och speciallärarna för att trygga övergångarna 

mellan stadierna. 

Den psykologiska kompetensen 

Skolpsykologen har en av de viktigaste kompetenserna i elevvårdsgruppen för att garantera att 

skolans samlade kompetens inom utvecklings- och gruppsykologin ligger på en tillräckligt hög nivå. 

Till skolpsykologens arbete borde också ingå att ge intern fortbildning och handledning åt skolans 

övriga personal. Därför bör den person som arbetar som psykolog i skolan vara lätt att nå. 

Psykologen har oftast sitt arbetsrum på något annat ställe, eftersom hon servar alla skolor i 

kommunen. 

Psykologernas uppgift är att utreda barn med misstänkt utvecklingsförsening eller neuropsykiatrisk 

funktionsnedsättning. Men lika viktigt är psykologens roll i uppföljningen av bedömningen. 

Psykologen kan: 

ha samtal med eleven och vårdnadshavarna 

finnas med i elevvårdsteamets vidare planering 

handleda den personal som skall vara ansvarig för handlingsprogrammet 

utvärdera resultaten 

Den specialpedagogiska kompetensen 

Utgångspunkten för specialpedagogik och specialundervisning är att alla elever skall kunna inkluderas 

i skolgemenskapen. Specialläraren hjälper när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärningen i 

framförallt språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling. 

Med specialpedagogik vill man bidra till en utveckling av skolmiljön så att alla elever får lära sig 

utgående från sina behov och möjligheter. Specialläraren gör åtgärdsprogram tillsammans med 

eleven, föräldrar och lärare. Specialläraren kartlägger också eleverna och gör undervisningsprogram 

för elever eller grupper. Specialläraren undervisar själv elever i behov av särskilt stöd enskilt eller i 

grupp. Specialläraren handleder lärarna när det gäller elever i behov av stöd. 

6

Det är viktigt att elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet/eleven och 

vårdnadshavarna och av bestämmelser om parternas informationstillgång och tystnadsplikt. 

1.2 Elevvårdsgruppen 

I varje skola ska finnas en elevvårdsgrupp vars uppgift är att koordinera skolans elevvårdsärenden. 

Elevvården ska främja och upprätthålla elevernas studieframgång samt deras psykiska och fysiska 

hälsa. Skolans elevvårdsgrupp består av skolans rektor och övrig personal ur skolans kollegium. 

Rektorn fungerar som elevvårdsgruppens ordförande och sammankallare. Gruppen väljer 

mötessekreterare. I de mindre skolorna deltar rektor, speciallärare och berörda lärare samt vid 

behov övriga berörda lärare i elevvårdsgruppens möten. I de större skolornas elevvårdsgrupper 

deltar skolans rektor, specialläraren, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, skolkuratorn och/eller 

skolpsykologen samt vid behov berörda lärare och skolgångsbiträden. 

Elevvårdsgruppen sammanträder regelbundet, minst en gång per månad, men helst oftare. I åk 6-9 

sammanträder elevvårdsgruppen varannan vecka, så att åk 6-7 en vecka och åk 8-9 följande vecka. 

Målet med elevvårdsgruppens möten är konkreta åtgärdsförslag och fungerande handlingsprogram 

för de elever som har behov av stödåtgärder. 

Elevvårdsgruppens möten och elevvårdsärenden protokollförs enligt godkänd protokollmodell. Elev 

och vårdnadshavare har rätt att få protokollsutdrag och utdrag över de anteckningar som gjorts om 

eleven. Rätten kan utövas av vårdnadshavarna och eleven. Utbildningsanordnaren är skyldig att 

informera vårdnadshavare och elever om deras rättigheter. 

I ett fungerande elevvårdsarbete är arbetsfördelningen viktig. Man bör komma överens om vem som 

har huvudansvaret, vem som diskuterar med eleven, vem som kontaktar hemmet och vem som 

handleder läraren. De beslut som tas i elevvårdsgruppen bör alltid följas upp. 

All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt vad 

gäller spridande av uppgifter om elever och deras skolgång, hemliv, studieprestationer, hälsa eller 

något annat som kan anses beröra deras väl och ve. 

Elevgenomgång av eleverna görs på hösten. Elevvårdsgruppen kallar turvis varje klasslärare eller 

klassföreståndare och man går systematiskt igenom klassens elever. Vid behov deltar även 

skolgångsbiträdena. Under elevgenomgången går man igenom alla årskurser och diskuterar vilka 

elever som är i behov av stödåtgärder. Det kan vara fråga om inlärningssvårigheter, motoriska 

svårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller annat som skolans personal känner oro 

för kring eleven. Mötet protokollförs. Under vårterminen följs åtgärdsförslagen upp och behov av 

vidare stödåtgärder diskuteras. 

7

Elevvårdsgruppen bör under sitt första möte på hösten göra upp en verksamhetsplan för läsåret. I 

verksamhetsplanen ska ingå: 

• Tidtabell över terminens/årets möten. 

• Hur arbetet inom gruppen fungerar, vem deltar, ansvarsfördelning inom gruppen. 

• Hur protokoll skrivs, vem som skriver, hur det arkiveras och vem som får en kopia 

av protokollet. 

• Kort redogörelse över elevvårdspersonalens uppgifter, arbetsmetoder och arbetstider. 

• Beskrivning om när och hur kontakten till föräldrarna bör skötas. Skolan kan använda sig av 

verksamhetsplanen när man informerar föräldrar om skolans elevvårdsgrupp och hur man 

arbetar i den. Verksamhetsplanen kan sättas som bilaga i skolans läsårsplan. 

• Ärenden till elevvårdsmöten ska vara förberedda så att man i början av ett möte kan gå 

igenom vilka ärenden man ska hinna med inom utsatt tid. Om man ämnar ta upp ärenden 

som direkt berör skolhälsovårdare, skolpsykolog och skolskolkurator är det bra att informera 

dessa innan mötet så de har en chans att förbereda och kolla upp ärendet. 

• Varje klass kan gås igenom under hösten. Klassläraren/klassföreståndaren bör då förbereda 

sig genom att tänka igenom vilka elever som han/hon har någon form av oro för och 

kontakta föräldrarna redan innan mötet om det är möjligt. Vid klassgenomgångar ska endast 

den berörda klassläraren vara med, denne kan på förhand diskutera med övriga lärare ifall 

det finns oro för någon enskild elev. 

• En del av elevvårdsmötena ska alltid reserveras för uppföljning och behandling av aktuella 

ärenden. Detta innebär att om man också ska gå igenom en klass under mötet, så bör det i 

början eller slutet av mötet reserveras tid för övriga aktuella ärenden och uppföljning. 

• Möten ska hållas i ett avskilt rum. 

• Elever ska i sin frånvaro behandlas med respekt och sättet att tala om dem, deras familjer 

och eventuella svårigheter ska vara sakligt. 

• Protokollet från elevvårdsmöten kan med fördel skrivas under mötet på en bärbar dator. 

Elevvårdsmötets protokoll är offentlig handling och i detta ska endast allmänna ärenden 

antecknas. Elevvårdsgruppens mötesprotokoll får gärna skrivas med löpande numrerade 

paragrafer för att underlätta uppföljningen. För ändamålet finns en särskild 

protokollblankett: ”Elevvårdsmötesprotokoll” (bilaga 2). Protokollet justeras under följande 

elevvårdsmöte. 

• Anteckning gällande enskilt elevärende görs inte i själva protokollet utan på skild blankett 

”Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder” (bilaga 1). Denna ska innehålla 

8

en hänvisning till elevvårdsmötet (datum), vem som initierat ärendet, vad ärendet handlar 

om, beslut och motivering om åtgärder och vem som ansvarar för dessa samt en tidtabell 

för uppföljning av ärendet samt vem som delgivits beslut. Utvärdering och uppföljning 

antecknas på samma blankett fortlöpande så länge elevens ärende är aktuellt. Anteckningar 

gällande enskild elev förvaras i respektive elevs mapp för elevens ärenden utom räckhåll för 

obehöriga. Det som behandlas under elevvårdsmöten faller under tystnadsplikten och bör ej 

diskuteras med icke berörda parter. 

• Möten för planering och utveckling kan gärna hållas med hela skolans personal, speciellt när 

det gäller genomgång av kris-, mobbnings- och säkerhetsplaner. 

1.3 Nätverksmöte 

När oron kring en elevs skolgång och välmående är stor och det krävs stödinsatser från många olika 

håll bör nätverksmöte hållas i skolan. Nätverksmöten hålls som en del av elevvårdsgruppens 

praktiska arbete med eleven och initierandet antecknas i elevvårdsgruppens mötesprotokoll. Vanliga 

orsaker till behov av nätverksmöte kan vara stor skolfrånvaro, mental ohälsa, svaga skolprestationer, 

drogproblem eller sociala problem. 

Rektorn eller specialläraren sammankallar till nätverksmöte. Möte som hålls exempelvis på socialen 

eller annan plats kan sammankallas av annan initiativtagare. Även skolpsykologen kan sammankalla 

till nätverksmöte. I mötet deltar alltid elevens vårdnadshavare. Eleven själv ska gärna delta ifall det 

bedöms som ändamålsenligt. Elever i de högre klasserna bör alltid delta själva. Beslut om åtgärder 

som inte är förankrade hos eleven är oftast verkningslösa. Från skolans sida deltar rektorn, 

skolkuratorn, klassläraren, studiehandledaren samt ev. assistenter enligt hur behovet för ärendet 

ifråga förutsätter. Övriga sektorer/yrkesgrupper som kan delta i ett nätverksmöte är skolpsykolog, 

skolhälsovårdare eller skolläkare, socialarbetare samt eventuell annan sakkunnig. 

Målet med nätverksmötet är att utvärdera elevens helhetssituation både i och utanför skolan. 

Stödinsatser planeras utgående från elevens och familjens behov. På mötet görs en tydlig 

arbetsfördelning över vem som ansvarar för vilka stödåtgärder. På nätverksmötet bestäms alltid tid 

för uppföljningsmöte. Insatser och överenskommelser tillkännages elevvårdsgruppen. 

Anteckningar vid nätverksmöten görs av specialläraren eller klassläraren. 

(blankett: Anteckningar för nätverksmöte, bilaga 3) 

9

2. Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet 

2.1 Rektor 

Rektorn är ansvarig för elevvårdsarbetet. Förutom att rektorn är ordförande för elevvårdsgruppen, 

ansvarar han/hon för elevvårdsmötets förberedelser, protokoll och uppföljning. Rektorn har ansvar 

för mötets laglighet (bl.a. iakttagande av tystnadsplikten och rätten att dela information) och för att 

god förvaltningssed iakttas. Rektorn är ansvarig för att skolans krisplaner och anti-mobbningsplaner 

är uppdaterade och att alla i skolan känner till deras innehåll. Rektorn är också ansvarig för att 

information gällande elevvården når hemmen. Rektorn har det yttersta ansvaret för att det görs en 

individuell plan för varje elev som beviljats särskilt stöd. Rektor ansvarar för att registrering av 

elevuppgifter och dokumentation över elever upprätthålls och uppbevaras lagenligt. 

2.2 Klasslärare/klassföreståndare 

Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att det görs en pedagogisk bedömning och för 

uppgörandet av planen för elevens lärande. Klassläraren/klassföreståndaren samarbetar med 

specialläraren och elevvårdsgruppen kring uppgörande, uppföljning och revidering av plan för 

elevens lärande för de som får intensifierat stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att 

den pedagogiska metodiken och verksamheten i klassen följer de planer som uppgjorts för elever i 

behov av stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för handledning av skolgångsbiträde i det 

pedagogiska arbetet i de lägre klasserna. I de högre klasserna tillfaller denna uppgift specialläraren. 

Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för kontakten till hemmen och ska regelbundet hålla 

utvecklingssamtal med vårdnadshavarna kring stödåtgärder till eleven och uppföljningen av elevens 

utveckling. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för handledningen av eleven och att den 

utgör en kontinuitet genom hela skolgången. 

2.3 Ämneslärare 

Ämnesläraren ansvarar för den ämnesrelaterade pedagogiska metodiken och verksamheten i klass 

för de elever som är i behov av stöd. Ämnesläraren ska samarbeta med specialläraren och lägga upp 

strategi för de elever som är i behov av stöd och delta i uppgörande av elevernas individuella planer 

(både Epl och IP) i fråga om innehåll och lämpliga mål som berör ämnet. Ämnesläraren ska informera 

specialläraren/klassföreståndaren om elevens framsteg . 

2.4 Speciallärare 

Specialläraren är ansvarig för de elever som har beviljats särskilt stöd. Specialläraren kartlägger 

elever i åk 1 och senare enligt uppgjord planering. Specialläraren ansvarar för att det görs en 

10

pedagogisk utredning för elever i behov av särskilt stöd och för uppgörandet av den individuella 

undervisningsplanen. Likaså ansvarar specialläraren för uppföljandet och utvärderingen av planen. 

Specialläraren samarbetar med rektor, klasslärare/klassföreståndare/resurslärare i fråga om att 

ordna lämliga undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd. Specialläraren 

samarbetar med och handleder klasslärare/klassföreståndare/ämneslärare och skolgångsbiträden 

när det gäller elever i behov av stöd. Specialläraren jobbar individuellt och i smågrupp med elever 

och som kompanjonlärare i klass. Specialläraren är ordinarie medlem i elevvårdsgruppen och 

ansvarar för uppbevarandet och uppdaterandet av de individuella undervisningsplanerna. 

Specialläraren samarbetar med mottagande/överlåtande skola och kuratorer vid stadieövergångarna 

för att upprätthålla kontinuiteten i stödåtgärderna för eleven. 

2.5 Ledande speciallärare 

Ledande specialläraren förbereder i samarbete med bildningsdirektören ärenden till skolteamet. Hon 

fungerar som kontaktperson mellan skolorna och skolteamet. Inom den grundläggande utbildningen 

kartlägger hon skolornas behov och önskemål när det gäller specialpedagogiska frågor. Ledande 

specialläraren sammankallar speciallärarna till gemensamma träffar där verksamheten inom 

specialundervisningen analyseras och förenhetligas. Kontakt och samarbete med skolkuratorerna 

främjar kontinuiteten av stödåtgärder till eleverna. Ledande specialläraren fungerar som handledare 

för de övriga speciallärarna i elevvårdsarbetets process, bland annat när det gäller dokumentation av 

stödåtgärder och förberedande av ärenden inför beslut om stöd. 

2.6 Resurslärare 

Resursläraren är oftast speciallärare till utbildningen och arbetar med att stöda elever tillsammans 

med förskolläraren, klassläraren och specialläraren. 

Förskola - åk 5 

Resursläraren kartlägger eleverna i förskolan för att tidigt upptäcka eventuella svårigheter. 

Tillsammans med förskolläraren planerar, ger och utvärderar resursläraren stöd till de elever som 

redan upptäckts i ett tidigare skede och har behov av stöd. Vid behov kontaktas expertis utifrån. 

Resursläraren deltar i så kallade planeringssamtal och utvärderingssamtal tillsammans med 

vårdnadshavarna och förskollärarna. 

I nybörjarundervisningen ger resursläraren bl.a. stödundervisning och specialundervisning och 

11 

kan fungera som kompanjonlärare i klass 

planerar tillsammans med klassläraren och specialläraren allmänt, intensifierat och särskilt 

stöd 

tar fram alternativt material och alternativa undervisningsmetoder för elever i behov av 

allmänt och intensifierat stöd 

handleder klassläraren i undervisningen av elever i behov av stöd 

deltar i samtal med vårdnadshavarna

Åk 6 - 9 

Resursläraren 

samarbetar med specialläraren och planera och besluter om vidare åtgärder för elever i 

behov av stöd (pedagogisk utredning - särskilt stöd) 

tillkallar expertis utifrån vid behov 

dokumenterar givet stöd och ansvarar för sammanställande av den pedagogiska 

bedömningen och tillsammans med lärarna gör upp plan för elevens lärande 

kan fungera som speciallärare, undervisa och stöda elever som behöver allmänt eller 

intensifierat stöd i flexibla grupper som är sammansatta efter behov utifrån rådande 

situation 

kan fungera som specialklasslärare i smågruppsundervisning även för elever som får särskilt 

stöd 

kan fånga upp och stöda elever som på grund av sjukdom eller andra orsaker haft längre 

frånvaro från skolan och ge dem tillfälligt stöd, allmänt stöd. 

kan time- out- undervisa elever som på grund av dåliga skolvanor eller andra orsaker behöver 

jobba i mindre grupp eller individuellt tillsammans med resursläraren (allmänt eller 

intensifierat stöd) 

kan undervisa och stöda "nya" elever som behöver stöd, allmänt stöd. 

kan fungera som kompanjonlärare i klass 

kan undervisa elever med dålig skolmotivation periodvis 

planerar och genomför undervisningen tillsammans med de lärare till vars klass eleven 

egentligen hör 

deltar i den pedagogiska bedömningen och uppgörande av elevens plan tillsammans med 

elevens övriga lärare 

kan föredra ärenden i elevvårdsgruppen och vid behov delta i elevvårdsgruppens arbete 

deltar i samtal med elev och vårdnadshavare för att verka för ett gott samarbete med 

hemmet 

Resurslärarens uppgifter är inte helt bindande utan uppgifterna varierar beroende på vad som 

lämpar sig bäst för eleven samt lärarna. Resurslärarens uppgifter är i dagsläget ganska liknande 

speciallärarens uppgifter, men arbetsområdet är större. All planering och genomförande och 

utvärdering sker i samarbete med elevens lärare i övrigt, även med övriga speciallärare. 

2.7 Studiehandledare 

Studiehandledaren ha en viktig roll i elevvårdsarbetet i de högre klasserna. Han/hon hjälper eleven 

att långsiktigt planera sina studier genom att ge individuell handledning, men också handledning i 

klass. Då det finns behov samarbetar han/hon med specialläraren i planeringen av elevens fortsatta 

studier. Studiehandledaren kan gärna ingå i elevvårdsgruppen. Handledningen av elever i de lägre 

klasserna ansvarar klassläraren för. 

12

2.8 Skolgångsbiträde 

Skolgångsbiträdet arbetar i klass med en eller flera elever i behov av stöd. I de lägre klasserna är det 

klassläraren som handleder skolgångsbiträdet med specialläraren fungerar som handledare i de 

högre klasserna. Skolgångsbiträdet är inte i ansvarsposition i sitt arbete. Närmare instruktioner för 

skolgångsbiträdets arbetsuppgifter ges av respektive skolas rektor. Skolgångsbiträdet ska förutom att 

vägleda och stöda eleverna enligt lärarens anvisningar även vara delaktig i samarbetet och 

elevvårdsarbetet i skolan i helhet i enlighet med rektors anvisningar. 

2.9 Skolhälsovården 

Skolhälsovårdens uppgift är att följa upp barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling och hälsa 

genom regelbundna hälsokontroller på skolan minst en gång per läsår. Skolhälsovården fungerar som 

en fortsättning på barnrådgivningsarbetet i dagvården och förskolan och strävar till tidig upptäckt av 

barn i behov av stöd för sin utveckling. Skolhälsovården ger rådgivning och stöd till föräldrar i hälsooch 

sjukvårdsfrågor. Samarbetet med skolans personal och annan elevvårdspersonal kring frågor som 

berör barnets hälsa och välmående poängteras. Skolhälsovården strävar till att befästa sunda 

levnadsvanor hos skoleleven. 

Varje skola har en egen skolhälsovårdare som besöker skolan regelbundet för hälsokontroller. 

Skolhälsovårdarna deltar i skolornas elevvårdsgrupper minst en gång per termin, men gärna oftare. 

Skolhälsovårdarna håller också lektioner för eleverna inom olika teman (se Hälsogranskningsplanen). 

Eleverna kallas också regelbundet till tandvården för kontroll, men tandläkarbesök lyder inte under 

skolans verksamhet och därför bör vårdnadshavaren observera att skolan inte ansvarar för eleverna 

varken under resan till och från tandläkaren eller då de är hos tandläkaren. 

Kontakta skolhälsovården: 

då du har funderingar kring barnets/elevens fysiska, psykiska eller sociala utveckling 

och hälsa 

då barnet/eleven har någon sjukdom som har betydelse för skolsituationen (t.ex. 

allergier, infektionsbenägenhet, diabetes eller epilepsi) 

Bilagorna 4 och 5: Plan för hälsogranskning 

Plan för tandvården 

2.10 Skolkuratorn 

Skolkuratorns uppgift är att delta i skolornas elevvårdsarbete och fungera som socialarbetare på 

skolan. Skolkuratorn deltar i det förebyggande elevvårdsarbetet ute på skolorna och arbetar för en 

god skolmiljö tillsammans med skolans personal. Skolkuratorn fungerar ofta som kontaktperson och 

koordinator då flera olika instanser, speciellt socialen, kopplas in på elevvårdsarbetet. 

13

Till skolkuratorns uppgifter hör att ge stödsamtal åt barn och unga samt handleda och stöda 

föräldrarna och lärarna. Genom sitt arbete med grupper/klasser jobbar skolkuratorn för att stärka 

atmosfären och samarbetsandan i klassen och skolan. Skolkuratorn är samarbetslänken med de 

sociala myndigheterna. 

Inför stadieväxlingen från åk 5 till åk 6 besöker kuratorn alla femteklasser i mars/april. För 

Språkbadsskolan gäller stadieövergången från åk 6 till åk 7. Kuratorn informerar om Oxhamns skola 

samt ber eleverna fylla i en blankett som är till hjälp bl. a. vid uppgörandet av de nya klasserna i åk 6. 

Kuratorn diskuterar enskilt med klasslärarna för att få nödvändig information så att elevernas 

fortsatta skolgång kan ordnas på bästa sätt. Kuratorn gör klasserna för de blivande sjätteklassisterna. 

För eleverna i åk 5 samt för Språkbadsskolans åk 6 ordnas en besöksdag i Oxhamns skola i maj. På 

hösten träffar kuratorn eleverna enskilt för att höra hur skolgången har kommit igång samt hur de 

trivs i sin nya skola. 

Skolkuratorn deltar regelbundet i skolornas elevvårdsmöten. Skolkuratorn verkar i nära samarbete 

med övriga yrkesgrupper och instanser inom elevvården. 

Kontakta skolkuratorn 

då du känner oro över barnets/elevens mående (t.ex. förändringar i beteendet, 

deppighet, ängslighet, utåtagerande, tappad skolmotivation, ätstörningsproblematik) 

då barnet/eleven själv önskar samtala med någon utomstående vuxen 

vid förändringar i familjeförhållanden eller andra omständigheter där barnet/eleven 

kan behöva stöd 

vid mobbning, kamratkonflikter i skolan 

vid skolk, skolvägran 

då du behöver råd eller stöd i föräldrarollen 

2.11 Skolpsykologen 

Skolpsykologen deltar i skolornas elevvårdsarbete som sakkunnig på frågor kring elevernas kognitiva, 

psykiska och sociala utveckling samt även i frågor om mentala problem. 

Till skolpsykologens uppgifter hör att handleda föräldrar och skolans personal kring frågor om 

utveckling, fostran och stödåtgärder. Skolpsykologen utreder olika typer av inlärningssvårigheter och 

andra svårigheter som kan försvåra barnets skolgång. Skolpsykologen strävar till att skapa en 

helhetsbild av barnets situation inklusive hemmets resurser och eventuella utmaningar. 

Skolpsykologen arbetar både på individ-, grupp- och samfundsnivå. På individnivå kan elever 

erbjudas psykologisk kartläggning och stödsamtal. På gruppnivå kan skolpsykologen arbeta med olika 

typer av grupp- och kommunikationsövningar i klass samt arbeta med barnet tillsammans med dess 

familj. På samfundsnivå deltar skolpsykologen i förebyggande elevvårdsarbete och utvecklingsarbete 

både i skolan och i samarbetet med andra instanser. 

14

Skolpsykologen deltar i elevvårdsgruppernas möten vid behov men minst en gång per termin. 

Kontakta skolpsykologen 

då du har funderingar kring barnets kognitiva, psykiska eller sociala utveckling 

då barnet mår dåligt av någon orsak 

då du har funderingar kring barnets inlärning i skolan 

då du behöver råd och stöd i uppfostringsfrågor 

3. Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet 

3.1 Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd 

Pedagogiska team är ett arbetslag bestående av en grupp av vuxna som tillsammans planerar och 

utvärderar vilken typ av stöd och undervisning ett barn eller en elev är i behov av. 

I de nya läroplansgrunderna betonas att den pedagogiska personalens kunskap ska beaktas i större 

utsträckning än tidigare när det gäller att vidta stödåtgärder för barn eller elev i behov av stöd. Den 

pedagogiska personalen är den som har den allra tätaste kontakten med eleven och därför har den 

bästa kunskapen om vilket stöd som behövs. Det pedagogiska teamet ska ge ärenden som är svårare 

vidare till elevvårdsgruppen. 

För att en lärare inte ensidigt ska behöva fatta beslut om stödåtgärder är det viktigt att det finns ett 

team av personer som känner och har att göra med barnet eller eleven och därmed tillsammans kan 

planera för eleven utifrån flera perspektiv. Det pedagogiska teamet ska sammanträda regelbundet 

och följa elevens framsteg. Det pedagogiska teamet planerar tillsammans elevens undervisning 

utifrån de planer man har gjort upp. 

Pedagogiska team kan finnas kring alla elever i behov av stöd på alla nivåer. De pedagogiska teamens 

sammansättning beror på hur stor personalen är och vilka som är engagerade i och undervisar de 

elever som behöver stöd. De pedagogiska teamen kan vid behov kalla in rektor, kurator, 

skolpsykolog, hälsovårdare eller annan expertis, men dessa kan inte permanent ingå i alla team. Det 

ska finnas flera team i varje skola och dessa team ska träffas kontinuerligt och regelbundet. 

I åk 6-9 är behovet av pedagogiska team påfallande. Ämneslärare i de högre årskurserna ser ofta bara 

en sida av sina elever och det är bra att ha en grupp lärare och annan personal inom skolan som kan 

ge andra perspektiv på eleverna och deras behov. För att de pedagogiska teamen ska fungera är det 

viktigt att man utgår från eleverna och deras behov lika väl som man ser till hur ofta läraren 

undervisar respektive elev i behov av stöd. Genom teamets samarbete kan man tillsammans lägga 

upp en strategi utifrån plan för elevens lärande (EPL) och på så sätt kunna anpassa undervisningen 

för eleven på bästa sätt. Samtidigt får man chans att tillsammans i teamet dryfta sina bekymmer och 

problem gällande eleverna och få råd och hjälp av kollegerna i själva arbetet. Genom att man är flera 

som funderar tillsammans kring eleverna man ansvarar för, blir det lättare att planera och anpassa 

undervisning och stödåtgärder så att eleven får den hjälp han behöver på alla plan. Upplever det 

pedagogiska teamet att problemen är av sådan art att man har behov av annan expertis ges ärendet 

vidare till elevvårdsgruppen. Det pedagogiska teamets uppgift är att i första hand att sätta upp 

strategier och planera elevens undervisning och vardag i skolan så att den fungerar både för eleven 

15

och för de lärare som ska undervisa. Sett ur elevens synvinkel borde eleven känna sig tryggare om 

han vet att det finns ett nätverk som engagerar sig i honom och hans skolgång kontinuerligt. 

För att systemet med pedagogiska team ska fungera ska teamen vara permanenta åtminstone för ett 

år i taget. Varje team har ansvar för ett visst antal elever som de följer upp i alla ämnen som eleven 

behöver stöd i, men även har en helhetssyn på hur eleven fungerar i vardagen i skolan. 

När man lärt känna elevmaterialet på hösten organiserar man ett lämpligt antal team i skolan och 

varje team ska utse en ansvarig, lämpligen en klasslärare eller klassföreståndare som förbereder 

ärenden och fungerar som kontaktperson och sammankallare. Teamets möten ska ske regelbundet. 

Teamets möten behöver inte protokollföras men allt planerat och givet stöd ska dokumenteras och 

inom teamet besluter man vem som ansvarar för dokumentationen av respektive elevs stöd. Är det 

fråga om IP-elev är uppgiften speciallärarens, men om det är fråga om intensifierat stöd är uppgiften 

vanligen förskollärarens, klasslärarens eller klassföreståndarens, om man inte kommer överens om 

annat. 

3.2 Skolteamet 

Skolteamet är ett tvåspråkigt, yrkesövergripande samarbetsteam som har helhetsöversikt över 

elevvårdsarbetet i staden. Medlemmar i teamet är bildningsdirektören, social- och 

hälsovårdsdirektören, ledande socialarbetare, ledande skolhälsovårdare, ledande speciallärare, 

skolkuratorer, skolpsykologer. Teamets uppgifter är att diskutera och dra upp riktlinjer för det 

yrkesövergripande samarbetet inom elevvården. Till teamets uppgift skulle höra att fördela resurser 

för skolgångsbiträden, utredningar och terapier och se till att elever i behov av stöd remitteras till 

rätt enhet. 

Teamet sammanträder två gånger per termin. Sammankallare och beredare av ärenden är 

bildningsdirektören. Skolkuratorerna för protokoll över mötena. 

3.3 Samarbetet med hemmet 

Redan vid den första kontakten med förskolan och skolan är det bra att etablera ett gott samarbete 

med hemmet. Ansvaret för kontakten ligger förutom på rektor även på förskollärare och klasslärare/ 

klassföreståndare. Genom föräldramöten och utvecklingssamtal som genomförs enligt respektive 

skolas läsårsplaner underlättas kontakterna till vårdnadshavarna. Formulär som underlag för 

diskussioner vid enskilda samtal gör samtalen ändamålsenliga, sakliga och smidiga. Eleven kan med 

fördel delta i utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavarna. Även nybörjaren kan och bör 

involveras i diskussioner om vad som känns bra och vad som är jobbigt eller svårt. Självvärdering och 

reflektion på elevens nivå är en del av handledningen och en naturlig del av inlärning och utveckling. 

Ifall möten sker via tolk är det viktigt att se till att informationen går fram och att möten förbereds 

noga. 

Rektor är ansvarig för att vårdnadshavarna tillhandahålls all den information de lagligen har rätt till. 

Skolan är också skyldig att informera om vilka dessa rättigheter är. Ett utmärkt sätt att öppna och 

bjuda in till samarbete i god anda är att hålla öppet hus i skolan. Vårdnadshavarna ges möjlighet att 

16

ta del av undervisningen, skolans mål och metoder. En öppen diskussion kring överenskommelser 

med hemmet gynnar alla. Skolan kan presentera vilka förväntningar och önskemål man har och 

hemmet får vara delaktiga i skolans verksamhet. 

Elevvårdsgruppen besluter om vem som informerar och sköter den huvudsakliga kommunikationen 

med hemmet, eleven och övriga samarbetsparter när det gäller de ärenden som behandlats. I 

skolrelaterade ärenden är läraren den naturliga kontaktpersonen, men när det gäller psykologiska, 

sociala eller hälsorelaterade frågor eller frågor kring lag och förordning är det viktigt att rollen som 

kontaktperson överförs till andra aktörer. Lärarens huvudsakliga uppgift är att undervisa och 

handleda eleverna. Tydlig ansvarsfördelning minskar missförstånd och underlättar lärarens uppgift. 

3.4 Vårdnadshavarna 

Vårdnadshavaren ansvarar för elevens uppfostran och omvårdnad. Han ser till att eleven kommer till 

skolan regelbundet och i tid. Vårdnadshavaren hjälper eleven genom att följa upp läxläsningen och 

om möjligt stöda denna. Vårdnadshavaren bedömer och avgör om eleven ska stanna hemma på 

grund av sjukdom och meddelar skolan om frånvaro samma dag. Vårdnadshavaren samarbetar med 

skolan och tar kontakt om det är något som bekymrar eller är oklart och informerar skolan om det är 

något hemma som påverkar elevens skolgång. Vårdnadshavaren ansvarar för sin del i gemensamma 

överenskommelser gällande stöd till eleven. 

3.5 Barnskyddet 

Socialarbetarna tar emot och utreder barnskyddsärenden och koordinerar stödåtgärder både inom 

förebyggande barnskyddsarbete och inom reell barnskyddsverksamhet. Man beviljar familjearbetare 

till familjer i behov av extra stöd, såsom till exempel stödpersoner eller ekonomiskt stöd till 

fritidssysselsättning och lägerverksamhet. Familjearbetarna stöder föräldrarna och ger råd i 

fostringsfrågor. De hjälper familjen att hitta rutiner i vardagen och i stöder familjen i krävande 

livssituationer. Socialarbetarna kontaktas om det finns omständigheter som äventyrar ett barns 

välmående och utveckling, när det behövs stödåtgärder i barnets familj och vardag. 

3.5.1 Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan 

Barnskyddet är en samarbetspartner för dagvård och utbildning och tillsammans jobbar man med att 

trygga barnets uppväxt i dagvård och skola. Skolkuratorn är den naturliga länken till socialvårdens 

personal. 

En dialog mellan barnskyddet och dagvårds- och skolpersonalen tryggar barnets situation också inom 

dagvård och skola. Även sekretessbelagda uppgifter kan yppas utan vårdnadshavarnas samtycke om 

detta är nödvändigt för att trygga barnets vård, omsorg eller utbildning. 

(KlienträttighetsL 812/2000 16 §, 20 §, GrUL 624/2010 41 §) 

17

• En barnskyddsanmälan (BarnskyddsL 25 §) ska göras även om vårdnadshavarna inte upplever 

att det finns behov av barnskydd. 

• Bedömning av barnskyddsbehovet (BarnskyddsL 25 a §) görs alltid tillsammans med barnets 

vårdnadshavare. 

• Dagvårds- och skolpersonal kan också kontakta socialvårdspersonalen via skolans kurator 

eller direkt för att få råd och konsultation vid behov. 

När en barnskyddsanmälan eller samarbetsförfrågan inkommer kartläggs barnet. 

Inom 7 vardagar kontaktas vårdnadshavarna och barnet. 

• Vid småsnatterier, fortkörning, rökning och liknande förseelser sänds brev hem och inga 

vidare vidtas ifall det är en förstagångsförseelse. 

• I övriga fall kallas barnets vårdnadshavare in för samtal, även dagvårds- eller skolpersonal 

kan kallas till detta första möte. 

Inom 3 månader görs utredning av barnskyddsbehovet . 

• genom bedömning, samtal med vårdnadshavare och barn, nätverksmöten m.m. 

Ett beslut om klientskapet fortsätter eller avslutas görs skriftligt. 

• Vårdnadshavarna har ingen besvärsrätt över beslutet. 

Ifall klientskapet fortsätter görs en klientplan. 

• Vårdnadshavarna har inte besvärsrätt över planen. 

• I planen skrivs in de stödåtgärder som rekommenderas, t.ex. familjearbete, MVC, 

skolkurator. Planen kan även inkludera stödåtgärder för dagvård eller skola. Initiativet till 

samarbetet tas av barnskyddet. 

4. Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet 

4.1 Rättigheter och skyldigheter för skolans personal 

Om eleven t.ex. uppträder osakligt och stör undervisningen, kan han/hon bestraffas. Beslagtagna 

föremål skall returneras till eleven/vårdnadshavaren senast vid arbetsdagens slut. Läraren har inte 

rätt, utan lov, att utföra en undersökning av eleven, t.ex. genom att granska väskan eller fickorna. 

18

Rektor och lärare har rätt att avlägsna en störande elev från klassrummet/övrigt 

undervisningsutrymme, om eleven inte lyder anvisningen att avlägsna sig. Vid avlägsnandet av eleven 

får inga maktmedel användas (PL 477/2003 36b§). 

Om läraren hotas kan en brottsanmälan till myndighet göras. Om läraren misshandlas, är det orsak 

att göra brottsanmälan till polisen. Det är orsak att göra det även om den som utför handlingen är 

under 15 år. 

De personer som ansvarar för undervisningsarrangemangen, lärare, skolgångsassistenter, övrig 

personal eller praktikanter har tystnadsplikt. Om en person inom social- och hälsovården eller i 

skolväsendet innehar en tjänst eller befattning och fått veta om ett barn som är i behov av familjeoch 

individanknutet barnskydd, bör han/hon meddela om detta ärende till socialväsendet. 

Läraren/klassföreståndaren bör följa upp frånvaron för en elev i grundundervisningen och meddela 

om olovlig frånvaro till elevens vårdnadshavare. 

Skolan bör, vid uppgörandet av läroplanen, även göra en plan över hur man skyddar elever mot våld, 

mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka uppföljning och förverkligande. 

Om eleven som följd av opassande beteende isoleras från klassen i form av kvarsittning eller annan 

form av följd som inte sker i klassrummet med de andra eleverna, får eleven ej lämnas ensam, utan 

närvaro av en vuxen. 

4.2 Tystnadsplikt 

All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt. 

Uppgifter som är sekretessbelagda är bland andra uppgifter som gäller elevernas och deras 

familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, 

familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i 

föreningsverksamhet, samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och 

handikapp. 

Sekretessbelagda är uppgifter om att en elev fått intensifierat eller särskilt stöd, befriats från 

undervisning och de handlingar som hänför sig till dessa och de uppgifter som ingår i dem. 

Sekretessbelagda är också handlingar som gäller elevvården och de uppgifter som ingår i dem. Även 

resultat i psykologiska test av eleven eller lämplighetsprov samt elevens provprestationer är 

sekretessbelagda. De betyg som ges eleven är offentliga, med undantag av verbal bedömning av 

elevens personliga egenskaper som undantagsvis kan ingå och som är sekretessbelagda. Skyldiga att 

iaktta sekretess är skolans rektor, lärare, personer som genomgår undervisningspraktik, 

skolgångsbiträden, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och 

ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning. 

De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra 

utbyta information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. Den 

19

som överlämnar en uppgift är tvungen att överväga om det är fråga om till exempel sådan 

information som är nödvändig för att trygga elevens eller de övriga elevernas trygghet och säkerhet. 

Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i 

undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd 

grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens 

samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett 

gott samarbete och förtroende. 

Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras 

från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. För att kunna ordna 

undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna 

rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheten, andra 

tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom 

hälsovården. 

Om en elev övergår till utbildning eller morgonoch eftermiddagsverksamhet som en annan 

utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna 

om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga 

för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya 

utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut 

då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande 

utbildning, till exempel gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. 

4.3 Tystnadsplikten för olika sektorer 

4.3.1 Förskolan och den grundläggande utbildningen 

Tystnadsplikt: Lag om grundläggande utbildning 40 § 1 mom: Förtroendevalda, personalen i skolorna 

och personer som deltar i yrkespraktik får inte olovligen för utomstående röja vad fått veta om 

elevernas, personalens eller familjemedlemmarnas personliga förhållanden och ekonomiska 

ställning. 

OffentlighetsL 24 § 30 och 32 p: Uppgifter om elevvård, befriande från undervisning, provprestationer, 

verbala betyg, levnadssätt, fritidssysselsättningar och familjeliv är sekretessbelagda. 

Rätt att ge uppgifter utan samtycke: GrundUtbL 40 § 2 mom: Utan hinder av tystnadsplikt får de i 1 

mom. avsedda samt skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som 

svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas 

ändamålsenligt. 

Anmälningsskyldighet: BarnskyddsL 25 § (se nedan). De som är anställda eller innehar ett 

förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgonoch 

eftermiddagsverksamhet för skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av 

sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, 

om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som 

äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. 

20

Polisanmälan: Endast i fall ”grova brott på färde” (dvs. inte fullbordade brott): bl.a. grov misshandel, 

rån, grovt narkotikabrott (StraffL 15:10) 

Begäran om bedömning av barnskyddsbehovet: BarnskyddsL 25 a §. Den anmälningsskyldige som 

avses i 25 § kan också uppfyllas genom att en anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet görs 

tillsammans med barnet eller barnets vårdnadshavare, under förutsättning att 1) anhållan görs utan 

dröjsmål och 2) den person som enligt 25 § 1 mom. är anmälningsskyldig uppger vilka 

omständigheter som lett till att anhållan görs. 

Diskussion i klientens ärende: BarnskyddsL 31 § För att behovet av barnskydd skall kunna utredas 

och barnskydd ordnas skall det ordnas diskussioner, i vilka barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna, 

andra personer som svarar för barnets vård och fostran eller centralt deltar i vårdnaden om barnet, 

andra personer som står barnet eller familjen nära samt myndigheter och andra samarbetspartners 

vid behov kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet. 

4.3.2 Vårdnadshavarna 

GrundUtbL 3 § 3 mom: Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen. Vårdnadshavaren 

har rätt att bestämma om barnets personliga angelägenheter och företräda barnet i dessa 

angelägenheter (VårdnadsL 4 §). Vårdnadshavaren har följaktligen i allmänhet rätt att få del av 

sekretessbelagda uppgifter om barnet (de är inte ”utomstående” enl. GrundUtbL 40 § 1 mom ovan). 

Om barnet är omhändertaget har socialnämnden rätt att fatta beslut om barnets vård och rätt att 

företräda barnet (BarnskyddsL 45 §). Vårdnadsskapet kvarstår dock hos föräldrarna som en 

”slumrande rättighet”. 

Begränsningar: 

KlienträttighetsL 11 §: Klienten och dennes lagliga företrädare har rätt att få del av sekretessbelagda 

uppgifter. En minderårig kan med hänsyn till ålder, utvecklingsnivå och sakens natur av vägande skäl 

förbjuda utgivande av uppgifter, ifall detta inte klart strider mot den minderåriges intresse. 

PatienträttighetsL 9 § En minderårig patient som med beaktande av ålder och utveckling kan fatta 

beslut om vården har rätt att förbjuda att uppgifter om hans hälsotillstånd och vård ges till hans 

vårdnadshavare. 

OffentlighetsL 11 §: Myndigheten kan vägra lämna uppgift till part bl.a. om det skulle strida mot ett 

barns intresse eller ett synnerligen viktigt enskilt intresse. 

4.3.3 Hälsovården 

Tystnadsplikt: OffentlighetsL 24 § 25 p: Uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den 

hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller om någons sexuella beteende eller 

inriktning är sekretessbelagda. Generell tystnadsplikt även i 17 § lagen om yrkesutbildade personer 

inom hälso- och sjukvården (bl.a. hälsovårdare, läkare och §). Observera dock undantaget inom 

skolväsendet enl. GrundUtbL 40 § 2 mom. psykologer). 

PatienträttighetsL 13: Journaluppgifter är sekretessbelagda. Utan patientens skriftliga samtycke får 

journaluppgifter inte lämnas till utomstående. Med utomstående avses sådana som inte verkar inom 

verksamhetsenheten. 

21

Man har ej rätt att ge uppgift till andra myndigheter utan samtycke eller uttrycklig lagstöd (Se 

KlienträttighetsL 20) 

Anmälningsskyldighet enl. BarnskyddsL 25 § 

4.3.4 Socialvården 

Tystnadsplikt: KlienträttighetsL (812/2000): Uppgifter om socialvårdsklienter eller andra enskilda är 

hemliga. Sekretessen gäller också privata aktörer (14-15 §). Uppgift får lämnas ut med klientens eller 

hans företrädares samtycke (16 §). Sekretessbelagda uppgifter kan i undantagsfall yppas utan 

samtycke, om detta är nödvändigt för tryggande av vård, omsorg eller utbildning (17 §). Dessutom 

kan uppgifter ges för utredning av brott eller bidragsfusk (18§). 

Rätt att erhålla uppgifter: 

KlienträttighetsL 20 §: Socialvårdsmyndigheterna har rätt att erhålla uppgifter av andra myndigheter, 

privata aktörer inom social- och hälsovården samt banker, oberoende av dessas tystnadsplikt, om 

uppgifterna är nödvändiga för skötseln av lagstadgade uppgifter. 

Anmälningsskyldighet: 

BarnskyddsL 25 §: De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och 

hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgonoch eftermiddagsverksamhet för 

skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en 

anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap 

om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller 

eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. 

4.3.5 FN:s barnkonvention 

3. artikeln: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, 

domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa 

komma i främsta rummet. 

12. artikeln: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter 

rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i 

förhållande till barnets ålder och mognad. 

Källor: Henrik Hägglund. Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Eva Gottberg professor, jur.dr Turun yliopisto. 

22

5. Orons gråzon 

Bekymmerszonerna för den oro som en anställd känner för barnet/ den unga, samt de 

nätverksinriktade arbetsmetoderna. 

Ingen oro En viss oro Orons gråzon Stor oro 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 

Ingen oro alls En viss oro 

eller undran 

har funnits, 

stark tilltro till 

de egna 

möjligheterna. 

Bekymren 

växer, tilltron 

till de egna 

möjligheterna 

försvagade. 

Stora 

bekymmer; de 

egna 

resurserna 

håller på att ta 

slut. 

Stödet från 

hemmet och 

kolleger 

fungerar. Man 

behöver inte 

ens tänka på 

det. Den egna 

verksamheten 

passar väl in i 

helheten. 

Upprepade 

gånger 

bekymrad 

eller 

förvånad, 

tilltron till de 

egna 

möjligheterna 

är god. 

Tankar om 

behov av att 

sätta in mera 

resurser. 

Oron kan minska genom egna 

handlingar. 

Förutsägelse: saker och ting 

ställs till rätta inom ramen för 

det egna arbetet. 

Inget behov av att aktivera 

nätverk i detta skede. 

Däremot gärna kontakt med 

hemmet och stödsamtal med 

kolleger. 

Överväger att 

be om 

tilläggsresurser 

och öka 

kontrollen. * 

Ett klart 

uppfattat 

behov av 

tilläggsresurser 

och kontroll 

Bekymren minskar inte genom 

egna handlingar. 

Förutsägelse: om man fortsätter 

som förr kommer man att stå 

inför stora svårigheter. 

Osäkerhet: hur tänker de andra 

och vad gör de? 

Samarbetsförsöken ger inte 

önskat resultat. 

Behov av nätverkssamarbete, 

både inom elevvårdsgruppen 

och med hemmet: hur 

koordinera och planera och 

genomföra samarbetet? 

* kontroll= behärska situationen bättre genom att t.ex. begränsa ett oönskat beteende. 

Källa: Ta upp oron. Eriksson och Arnkil. Stakes 2008. S. 44 

Ständiga 

bekymmer; 

barnet/ den 

unga är i fara. 

De egna 

resurserna 

håller på att ta 

slut. 

Tilläggsresurser 

och kontroll 

måste sättas in 

genast. 

Mycket 

stora 

bekymmer; 

barnet/den 

unga i 

omedelbar 

fara. De 

egna 

resurserna 

har tagit 

slut. 

Omedelbar 

förändring 

av 

situationen 

krävs. 

Bekymren försvinner inte 

förrän barnet/ den unga är i 

säkerhet. 

Förutsägelse: svårigheterna 

kan inte lösas enbart inom 

ramen för det egna arbetet. 

Man behöver klara och 

målinriktade åtgärder och 

befogenheter. 

Behov av mångprofessionellt 

nätverkssamarbete inom 

elevvårdsgruppen och över 

sektorsgränserna: hur kan 

man snabbt få igång ett 

samarbete som klarar en 

krissituation och ger trygghet 

och psykologisk kontinuitet. 

23

6. Stöd i anslutning till undervisningsarrangemangen 

6.1 Allmänt, intensifierat och särskilt stöd 

Alla elever i förskolan och den grundläggande utbildningen har rätt till stöd oberoende av grad. För 

elever i behov av endast temporärt eller kortvarigt stöd erbjuds allmänt stöd. 

De elever som är i behov av stöd utöver vad man kan erbjuda inom ramen för det allmänna stödet, 

har rätt till intensifierat stöd. Stödåtgärder givna åt dessa elever ska dokumenteras och elevernas 

arbete ska planeras i en så kallad ”Plan för elevens för lärande” (EPL). 

Elever som är i behov av ytterligare stöd har rätt till särskilt stöd som planeras och dokumenteras i 

en individuell plan (IP). Undervisning av dessa elever med EPL och IP ska planeras utifrån deras 

respektive planer. Allt givet stöd och specialarrangemang ska dokumenteras. 

Speciallärarna ansvarar för dokumentation och utvärdering av IP:na i samarbete med berörda klassoch 

ämneslärare. För dokumentation av det intensifierade stödet till elever med EPL ansvarar 

klasslärarna/klassföreståndarna. 

På hösten träffas lärare som undervisar samma elever som är i behov av stöd, för att planera hur 

man ska lägga upp stödet till dessa och hur samarbetet med resurslärare/speciallärare ska ske. 

Rekommenderas att man bildar permanenta pedagogiska lärarteam utifrån det gemensamma 

elevunderlaget. Lärarlagen träffas regelbundet och diskuterar och planerar arbetet kring dessa elever 

tillsammans i mån av möjlighet. 

Ifall man upptäcker att elever som varit i behov av allmänt stöd (fått stödundervisning, 

differentiering, läxstöd mm.) behöver intensifierat stöd, eller det är fråga om andra mindre problem 

tas frågan upp i det pedagogiska lärarteam som samarbetar kring den eleven. Man gör en 

pedagogisk bedömning (blankett A.1)tillsammans med klassläraren/klassföreståndaren och besluter 

hur man går vidare. Alternativen är: 

1. att man fortsätter med allmänt stöd, 

2. att man i elevvårdsgruppen besluter att elevens ska få intensifierat stöd och det görs upp en plan 

för elevens lärande (blankett A.2) eller 

3. att man för frågan vidare till den mångprofessionella elevvårdsgruppen som ska höra elevens 

vårdnadshavare och göra en pedagogisk utredning (blankett B.1)ur vilken ska framgå elevens 

framsteg och det intensifierade stöd som eleven fått, samt en beskrivning av elevens 

helhetssituation. Vid behov ska den pedagogiska utredningen kompletteras med ett psykologiskt, 

eller medicinskt expertutlåtande eller motsvarande sociala utredning. Beslut om särskilt stöd fattas 

av bildningsnämndens svenska sektion. Vårdnadshavarna har besvärsrätt över beslutet. Ifall man 

fattat beslut om särskilt stöd görs en individuell plan (blankett B.2) för eleven. 

Den individuella planen är ett pedagogiskt instrument och kan inte överklagas. 

24

6.2 Ansvarsfördelning och exempel på stödåtgärder 

Allmänt stöd 

ALLMÄNT STÖD (EPL) 

ELEVEN 

Lindriga, tillfälliga svårigheter i skolarbetet 

VÅRDNADSHAVAREN • Gemensamma ansträngningar för elevens utveckling 

FÖRSKOLLÄRAREN/ • Differentierar undervisningen 

KLASSLÄRAREN/ 

• Ger stödundervisning 

KLASSFÖRESTÅNDAREN/ • Ger läxstöd 

ÄMNESLÄRAREN 

• Diskuterar med hemmet om gemensamma stödåtgärder 

• Utvärderar stödåtgärderna 

SPECIALLÄRAREN/ 

• Läs- och skrivtest höst och vår 

RESURSSPECIALLÄRAREN • Handleder läraren kring stödåtgärder 

• Specialundervisning på deltid 

ELEVVÅRDSTJÄNSTER • Skolkurator, skolhälsovård m.m. 

Intensifierat stöd 

Ansvarar 

INTENSIFIERAT STÖD - EPL 

ELEVEN 

Tydliga svårigheter i skolarbetet. Allmänt stöd räcker inte till. 

VÅRDNADSHAVAREN • Gemensamma ansträngningar för elevens utveckling 


KLASSFÖRESTÅNDAREN/ 

• Diskuterar med vårdnadshavaren om behov av vidare 

stödåtgärder 

• Gör pedagogisk bedömning som underlag för beslut om 

intensifierat stöd 

• Gör upp plan för elevens lärande tillsammans med 

berörda lärare och specialläraren 

SPECIALLÄRAREN/ 

RESURSSPECISLLÄRAREN 

ELEVVÅRDSGRUPPEN/ 

REKTORN 

• Utvärderar planen regelbundet 

• Deltar i planeringen av planen för elevens lärande (EPL) 

• Ger specialundervisning på deltid 

• Deltar i pedagogisk utredning ifall behov av ytterligare 

stöd finns 

• Gör specialpedagogisk utredning 

• Besluter om intensifierat stöd. Beslutet protokollförs. 

• Deltar vid behov i uppgörande av plan för elevens lärande 

(EPL) 

• Planerar vid behov elevvårdstjänster 

• Följer upp och dokumenterar det intensifierade stödet i 

elevvårdsgruppens protokoll 

SKOLPSYKOLOGEN • Utreder vid behov inlärningssvårigheter 

• Bidrar vid behov med sakkunskap 

• Skriver utlåtande om ev. behov av skolgångsbiträde eller 

andra särskilda undervisningsarrangemang 

ELEVVÅRDSTJÄNSTER • Skolkurator, skolhälsovård, andra elevvårdstjänster 

25

Exempel på stödåtgärder inom det intensifierade stödet 

Särskilt stöd 

Ansvarar 

SÄRSKILT STÖD - IP 

ELEVEN 

Stora svårigheter som innebär beslut om 11-årig läroplikt eller särskilt 

stöd. 

VÅRDNADSHAVAREN • Gör anhållan om särskilt stöd 

• Deltar i uppgörandet av elevens IP 


KLASSFÖRESTÅNDAREN 

• Diskuterar med vårdnadshavaren om behov av vidare 

stödåtgärder 

• Gör pedagogisk utredning i samråd med berörda lärare och 

elevvårdsgruppen, är underlag för beslut om särskilt stöd. 

• Undervisar eleven i klass enligt elevens individuella läroplan (IP) 

SPECIALLÄRAREN • Gör upp IP-plan i samråd med föräldrarna och klassläraren 

• Ger specialundervisning på deltid/heltid enligt elevens 

förutsättningar 

• Ansvarar för pedagogisk utredning 

• Utvärderar IP:n minst 1 ggr/läsår 

• Förbereder granskning av beslutet inför åk 3 och åk 7 

SKOLANS 

ELEVVÅRDSGRUPP 

• Hör eleven och föräldrarna inför beslut om särskilt stöd 

• Planerar vid behov elevvårdstjänster 

• Följer upp och dokumenterar elevens utveckling och 

stödåtgärder i elevvårdsgruppens protokoll 

SKOLPSYKOLOGEN • Gör vid behov (avgörs i elevvårdsgruppen) psykologisk utredning 

som underlag för beslut om särskilt stöd 

• Skriver utlåtande om ev. behov av skolgångsbiträde eller andra 

särskilda undervisningsarrangemang 

ELEVVÅRDSTJÄNSTER • Skolkurator, skolhälsovård, andra elevvårdstjänster 

• Begär medicinsk eller social utredning vid behov 

• Skolteamet deltar i planering av elevvårdstjänster och 

habiliterande stödåtgärder 

BILDNINGSNÄMNDENS 

SVENSKA SEKTION 

• Fattar beslut om särskilt stöd 

• Beviljar extra resurser för skolgångsbiträde och särskilda 

undervisningsarrangemang 

26

Exempel på stödåtgärder inom det särskilda stödet 

Ytterligare anvisningar, handlingsplaner och modellblanketter för planerna finns i den pedagogiska 

stödhandboken. 

Bilagor: 

1. Anmälan till elevvårdsgruppen 

2. Elevvårdsgruppens protokoll 

3. Anteckningar för nätverksmöte 

4. Plan för hälsogranskning 

5. Plan för tandvården 

Skolvisa bilagor: 

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier 

Krisplan 

Räddnings- och säkerhetsplan 

Ordnings- och trivselregler 

Plan för att förhindra bruk av tobak, alkohol och droger och hur handla vid 

överträdelser 

27

ilaga 1 

Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder 

Datum: 

Elev: 

Skola: 

Ärendet togs upp av: 

Orsak: 

Redan vidtagna åtgärder: 

Diskuterat problemet med eleven 

Kontaktat vårdnadshavare 

Vidtagit disciplinära åtgärder 

Använt skolgångsbiträde 

Gett stödundervisning 

Gett specialundervisning 

Flyttat elev (till annan plats eller klass) 

Klass: 

Kontaktat kurator 

Kontaktat hälsovårdare 

Kontaktat skolpsykolog 

Kontaktat skoldirektör 

Konsulterat annan sakkunnig hjälp utifrån 

Bifogar pedagogisk bedömning A.1. 

Bifogar pedagogisk utredning B.1. 

Kontaktat rektor 

Förslag till åtgärder: (vilka och ansvarspersoner) 

Fyll i på elevvårdsmötet: (mötesdatum och § ) 

I mötet deltog: (namn och yrke) 

Datum och §: 

Elevvårdsgruppens beslut (åtgärder och ansvarsfördelning): 

Beslutet har delgivits följande: 

Ansvarsperson: 

Utvärdering och uppföljning: (mötesdatum och § ) 

I mötet deltog: (namn och yrke) 

Kort beskrivning av nuläget: 

Elevvårdsgruppens beslut (åtgärder och ansvarsfördelning): 

Beslutet har delgivits följande: 

Ansvarsperson: 

28

ilaga 2 

Elevvårdsgruppens protokoll 

skola Datum 20 nr 

Närvarande 

Ordinarie 

rektor 

ordförande 

skolkurator 

(skolpsykolog) 

skolhälsovårdare 

speciallärare 

sekreterare 

Övriga närvarande (namn och yrke) 

Namnteckningar 

Protokolljustering 

ordförande 

sekreterare 

Ärenden: 

§ Sammanträdets öppnande 

§ Genomläsning samt justering av föregående mötesprotokoll 

§ Fastställande av föredragningslistan 

§ Nya elevvårdsärenden (antecknas på skild personlig blankett) 

§ Utvärdering/ uppföljning av gamla elevvårdsärenden (antecknas på skild personlig blankett) 

§ 

§ 

§ 

§ 

29

ilaga 2 bilaga 3 

Anteckningar för nätverksmöte 

Skola: 

Datum: 

Elev, ärende (datum och § från elevvårdsgruppens protokoll): 

Klasslärare: 

Ärendet initierat av: 

Närvarande: 

Beskrivning av aktuell situation: 

Åtgärder och ansvarsfördelning: 

Datum för uppföljning: 

Elev: 

Vårdnadshavare: 

Lärare: 

Rektor: 

30

ilaga 4 

ÖVERSIKT ÖVER SKOLHÄLSOVÅRDEN 

Åk Hälsogranskning Vaccinationer Hälsofostran Läkare Annat 

Inför 

skolstart 

F 

Besöksdag 

Förskolegranskning 

Besöksdag på våren 

före skolstart 

Skolhälsovårdaren 

Kort presentation om 

skolhälsovård 

Dietblankett 

Hälsovårdare 

deltar enligt 

önskemål 

1 

* Omfattande 

hälsoundersökning 

Kontrollera 

vacciner 

Morgonmålet 

Presentation av SHV 

* Läkarundersökning 

Föräldramöte 

2 

Hälsoundersökning 

(Tidigare v.b.) 

Var vän med ditt 

hjärta 

3 Hälsoundersökning Personlig hygien 

4 Hälsoundersökning Egenvård 

Första hjälp 

5 Omfattande 

undersökning 

Pubertet 

Tobakslektion 

Läkarundersökning 

6 Hälsoundersökning (Tobakslektion) Föräldramöte 

7 Hälsoundersökning (Pubertet) Föräldramöte 

8 Omfattande 

undersökning 

Sällskapande, etik 

Sex och samlevnad 

Läkarundersökning 

Ungdomsintyg 

9 

Hälsoundersökning 

v.b. 

Samlevnadsfrågor, 

etik 

Ungdomsintyg 

v.b. 

21.3. 2011 C:\Documents and Settings\jkbst-05\Desktop\Hela elevvårdsplanen 27.5..docx 

* = under planering 

31

ilaga 5 

PLAN FÖR TANDKONTROLL 

TIDTABELL FÖR UNDERSÖKNING AV SKOLKLASSER 

enligt tandläkarmötet 4.11.2010 / 3.2.2011, med reservation för förändringar 

6-åringar - undersökning utförs av munhygienist under våren 

1 -klassens undersökning utförs av tandläkare - tidig vår 

3 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen vår 

5 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen höst 

8 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen höst 

16 – åringarna får hem info (sk. passiv kallelse) enligt födelsedatum med info: 

”Du måste själv ta ansvaret och sköta om kontakten till kliniken enligt den information som du 

har fått vid senaste tandkontroll” 

32

Källor: 

Eriksson, E & Arnkil, A (2008) Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. 

Gottberg, Eva (2011) Sammanställning av lagtexter. Föreläsning i Jakobstad 20.1.2011. 

Grankulla- Häggblom, M (2006) Dom säger att skolan är en skola för alla men det stämmer bara ifall 

varje elev är som alla andra. Ansvarstrappa för specialundervisningen ur ett lagstiftningsperspektiv. 

Uppsats för rektorsutbildning. ÅA/FC Vasa. 

Hägglund, H. (2008) Sekretesslagstiftningen och sektoröverskridande multiprofessionellt samarbete. 

Föreläsningsmaterial från föreläsning i Helsingfors 13.11.2008. 

Helsingius,W (2011) Välmående elev i trygg skola .Hangö. 

Högström, B. & Engelholm, M-L (2006) Plan för barn och elever i behov av stöd. Esbo. 

Nykarleby elevvårdsplan (2011) www.nykarleby.fi/barn och unga/elevvård. 

Peltonen, H. Utbildningsstyrelsen (2010) Aktuellt inom elev- och studerandevården. Föreläsning i 

Helsingfors 4.11.201, Nationella elevvårdsdagar. 

Rosenberg, B & Selin, A-S (2008) Elevvården i Åbo, Handledning för lärare. 

Rönty, Simo (2010) Oppilashuollon tehtävät yleisessä tuessa. Föreläsningsmaterial, Jyväskylä 

27.1.2010.Tehostettua ja erityistä tukea tarvitsevien oppilaiden opetuksen kehittämistoimintaan 

2010 liittyvä koulutus. 

Peltonen, Heidi (2010) Aktuellt inom elevvården 2010 Utbildningsstyrelsen. 

Utbildningsstyrelsen (2010) Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande 

utbildningen. 

33

Elevvardsplan2011.pdf - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?