Är polisen en lärande organisation?

Professionalism
71
I samhället kan den ”nya professionalismen” hjälpa medborgarna att förstå individuella
polisingripanden som en del av en större strategi, och förstå de krav och
behov som polisen har vad gäller mer pengar, mer lagliga möjligheter, samt mer
allmänt engagemang i att skapa ett tryggt samhälle.
Författarna refererar till Kelling och Moore (1988) och menar att mycket har
hänt och trenden har vänt mot en nyare professionalism. Men dagens traditionella
professionalism är än så länge inskränkt eftersom den är för hierarkisk i sin ledning,
för snäv i sin respons på brott men även för beroende av polisens arbete i dag.
De menar även att ledning genom ”command-and-controll” är en antites (motsatsen)
till hur professionell ledning generellt ser ut. Där poliser i yttre tjänst fortsatt
har låg status och deras arbete till del betraktas som rutinmässigt och standardiserat.
”Istället för att bygga på kontinuerligt lärande, etisk standard, och professionell
stolthet och föredömen, behandlar command-and-controll strukturer
poliser i yttre tjänst likt soldater eller industriarbetare, trots att det mesta av
polisarbetet inte på något sätt kan liknas vid arbetet att vara soldat eller vid
arbetet på produktions monteringslina.” (Stone & Travis, 2011, s. 7)
Sammanfattningsvis menar författarna att den nya professionalismen bygger på
en lärande organisation där nya lärdomar dras av aktuella händelser. Men också
genom att uppmuntra till nytt innovativt tänkande och att mäta resultatet när dessa
prövas och införs.
De pekar på vikten att ta vara på kunskap och idéer från alla nivåer inom organisationen
och att belöna sådant som att läsa, lära, och aktivt bidra till ökad kunskap
inom området.
För att uppnå en ny professionalism och den nödvändiga lärande organisationen
krävs nära samarbete med samhället och att genomföra underökning och noggranna
analyser av lokala problem men också att ta till sig medborgarnas bidrag
till lösningar.