Är polisen en lärande organisation?
Är polisen en lärande organisation? Är polisen en lärande organisation?
Är polisen en lärande organisation? 42 Även fackliga representanter ger uttryck för ett ledarskap inom polisen som bygger på ett hierarkiskt ledarskap. ”Om Kalle och Stina vänder sig till pappa … arbetsgivaren har en psykologisk föräldraroll, där de [Kalle och Stina] är barnen.” (Lokal Facklig ordförande, Polisförbundet) Den hierarkiskt ledda organisationen präglas ofta av rädsla, misstankar och misstroende. Även om medarbetarna ofta offentligt håller med ledaren är verkligheten i själva verket den motsatta (Blake & McCanse, 1991). Detta innebär att när en hierarkisk organisation ställs inför en kris har den en inbyggd tröghet som försvårar hanteringen av den uppkomna krisen. Dessutom skapar denna form av ledarskap och organisation frustration hos de inom organisationen som arbetar för en förändring (Smith, 2008). ”Och där man tycker att det är mycket mer tilltro på sitt eget ansvar. Här tar man jättemycket ansvar, men man tycker ändå att någon annan ska komma och damma av frågorna. Alltså, det är dubbelbottnat. Man vill ha både och. Och samtidigt när man kommer in och dammar av frågan, då blir det såhär: “nej, men det var inte så jag ville ha den.” (Chef indirekt nivå) ”Man förväntar sig att enhetschefen ska vara nere och jobba i de direkta frågorna, det finns en sådan förväntan hos dem som jobbar. Men jag tror att det ligger mycket i det här att, eh... alltså, de här basala behoven, att man vill bli sedd och bekräftad. Och man blir mer sedd om det är högsta chefen som ser en.” (Chef indirekt nivå)
Ledarskap 43 Karismatiska ledare Det finns idag ofta en föreställning om att ledare skall vara karismatiska för att lyckas. Ledare ses som superhjältar som på egen hand gör att organisationen lyckas. De har börjat betraktas som hjältar inte nödvändigtvis för det de åstadkommit utan bara för att de är just ledare (Morris et al., 2005). Medarbetare med en karismatisk ledare benämns oftast i den passiva termen ”följare”. För att lyckas under en sådan karismatisk ledare kommer följarna snabbt att ge ledaren den information han/hon vill höra, vare sig den informationen är korrekt eller inte. Dessa karismatiska ledare väljer sina medarbetare utifrån eller skapar lydnad, beroende, och eftergivenhet (Howell & Avolio, 1992). Utåt märks dessa ledare ofta genom sina destruktiva beteenden som kan bestå av aggressivitet, glåpord, nedlåtande och hot (Skogstad et al., 2007). Intervjuerna visar att de chefer som kan beskrivas som karismatiska har en negativ påverkan på polisens organisatoriska verksamhet. ”Vi ger honom det han (chef på strategisk nivå) vill höra. Han accepterar ändå inget annat. Sen jobbar vi ändå utifrån vår egen planering.” (Chef indirekt nivå) Låt-gå ledare Låtgå-ledarna är motsatsen till de dominanta och auktoritära ledarna. De karaktäriseras av en frånvaro av ledarskap och har sitt ursprung i ett passivt och undvikande beteende. Det är fritt från feedback, belöningar, intresse och engagemang. I detta ledarskap som betecknas av en brist på närvaro blir besluten ofta försenade (Skogstad et al., 2007). Ledaren försöker inte att motivera eller tillfredsställa medarbetarnas behov. Kommunikationen från dessa ledare är sparsam både vad gäller frekvens, kvantitet och kvalitet. Detta är ledare som mer eller mindre har abdikerat från det ansvar och de skyldigheter som följer med positionen. En låtgå-ledare tar inte tag i uppkomna problem utan sopar dem lätt under mattan, oftast genom passivitet men även genom att skapa undantag (Skogstad et al., 2007). Intervjuerna visar att det förekommer ett låtgå-ledarskap inom flera myndigheter och att detta leder till negativa effekter för verksamheten. ”Om du säger att du har en person, då, någon kollega då, som kanske inte vill eller har möjlighet att jobba natten, eller är rädd, eller vad det nu kan vara, då har man givit tillstånd att till exempel- då kan du ta semester varje nattpass, exempelvis, va. Sådana enkla lösningar fanns det här, va.” (Chef indirekt nivå)
- Page 1: Rikspolisstyrelsens utvärderingsfu
- Page 4 and 5: Denna rapport har upprättats vid R
- Page 6 and 7: Är polisen en lärande organisatio
- Page 8 and 9: Är polisen en lärande organisatio
- Page 10 and 11: Är polisen en lärande organisatio
- Page 12 and 13: Är polisen en lärande organisatio
- Page 14 and 15: Är polisen en lärande organisatio
- Page 16 and 17: Är polisen en lärande organisatio
- Page 18 and 19: Är polisen en lärande organisatio
- Page 20 and 21: Är polisen en lärande organisatio
- Page 22 and 23: Är polisen en lärande organisatio
- Page 24 and 25: Är polisen en lärande organisatio
- Page 26 and 27: Är polisen en lärande organisatio
- Page 28 and 29: Är polisen en lärande organisatio
- Page 30 and 31: Är polisen en lärande organisatio
- Page 32 and 33: Är polisen en lärande organisatio
- Page 34 and 35: Är polisen en lärande organisatio
- Page 36 and 37: Är polisen en lärande organisatio
- Page 38 and 39: Är polisen en lärande organisatio
- Page 40 and 41: Är polisen en lärande organisatio
- Page 42 and 43: Är polisen en lärande organisatio
- Page 44 and 45: Är polisen en lärande organisatio
- Page 48 and 49: Är polisen en lärande organisatio
- Page 50 and 51: Är polisen en lärande organisatio
- Page 52 and 53: Är polisen en lärande organisatio
- Page 54 and 55: Är polisen en lärande organisatio
- Page 56 and 57: Är polisen en lärande organisatio
- Page 58 and 59: Är polisen en lärande organisatio
- Page 60 and 61: Är polisen en lärande organisatio
- Page 62 and 63: Är polisen en lärande organisatio
- Page 64 and 65: Är polisen en lärande organisatio
- Page 66 and 67: Är polisen en lärande organisatio
- Page 68 and 69: Är polisen en lärande organisatio
- Page 70 and 71: Är polisen en lärande organisatio
- Page 72 and 73: Är polisen en lärande organisatio
- Page 74 and 75: Är polisen en lärande organisatio
- Page 76 and 77: Är polisen en lärande organisatio
- Page 78 and 79: Är polisen en lärande organisatio
- Page 80 and 81: Är polisen en lärande organisatio
- Page 82 and 83: Är polisen en lärande organisatio
- Page 84 and 85: Är polisen en lärande organisatio
- Page 86 and 87: Är polisen en lärande organisatio
- Page 91 and 92: Utgivare Rikspolisstyrelsen Produkt
Ledarskap<br />
43<br />
Karismatiska ledare<br />
Det finns idag ofta <strong>en</strong> föreställning om att ledare skall vara karismatiska för att<br />
lyckas. Ledare ses som superhjältar som på eg<strong>en</strong> hand gör att <strong>organisation</strong><strong>en</strong> lyckas.<br />
De har börjat betraktas som hjältar inte nödvändigtvis för det de åstadkommit<br />
utan bara för att de är just ledare (Morris et al., 2005).<br />
Medarbetare med <strong>en</strong> karismatisk ledare b<strong>en</strong>ämns oftast i d<strong>en</strong> passiva term<strong>en</strong><br />
”följare”. För att lyckas under <strong>en</strong> sådan karismatisk ledare kommer följarna snabbt<br />
att ge ledar<strong>en</strong> d<strong>en</strong> information han/hon vill höra, vare sig d<strong>en</strong> information<strong>en</strong> är<br />
korrekt eller inte. Dessa karismatiska ledare väljer sina medarbetare utifrån eller<br />
skapar lydnad, bero<strong>en</strong>de, och eftergiv<strong>en</strong>het (Howell & Avolio, 1992). Utåt märks<br />
dessa ledare ofta g<strong>en</strong>om sina destruktiva bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som kan bestå av aggressivitet,<br />
glåpord, nedlåtande och hot (Skogstad et al., 2007).<br />
Intervjuerna visar att de chefer som kan beskrivas som karismatiska har <strong>en</strong><br />
negativ påverkan på <strong>polis<strong>en</strong></strong>s organisatoriska verksamhet.<br />
”Vi ger honom det han (chef på strategisk nivå) vill höra. Han accepterar ändå<br />
inget annat. S<strong>en</strong> jobbar vi ändå utifrån vår eg<strong>en</strong> planering.”<br />
<br />
(Chef indirekt nivå)<br />
Låt-gå ledare<br />
Låtgå-ledarna är motsats<strong>en</strong> till de dominanta och auktoritära ledarna. De karaktäriseras<br />
av <strong>en</strong> frånvaro av ledarskap och har sitt ursprung i ett passivt och undvikande<br />
bete<strong>en</strong>de. Det är fritt från feedback, belöningar, intresse och <strong>en</strong>gagemang. I<br />
detta ledarskap som betecknas av <strong>en</strong> brist på närvaro blir beslut<strong>en</strong> ofta förs<strong>en</strong>ade<br />
(Skogstad et al., 2007).<br />
Ledar<strong>en</strong> försöker inte att motivera eller tillfredsställa medarbetarnas behov. Kommunikation<strong>en</strong><br />
från dessa ledare är sparsam både vad gäller frekv<strong>en</strong>s, kvantitet och kvalitet.<br />
Detta är ledare som mer eller mindre har abdikerat från det ansvar och de skyldigheter<br />
som följer med position<strong>en</strong>. En låtgå-ledare tar inte tag i uppkomna problem<br />
utan sopar dem lätt under mattan, oftast g<strong>en</strong>om passivitet m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
att skapa undantag (Skogstad et al., 2007).<br />
Intervjuerna visar att det förekommer ett låtgå-ledarskap inom flera myndigheter<br />
och att detta leder till negativa effekter för verksamhet<strong>en</strong>.<br />
”Om du säger att du har <strong>en</strong> person, då, någon kollega då, som kanske inte vill<br />
eller har möjlighet att jobba natt<strong>en</strong>, eller är rädd, eller vad det nu kan vara, då<br />
har man givit tillstånd att till exempel- då kan du ta semester varje nattpass,<br />
exempelvis, va. Sådana <strong>en</strong>kla lösningar fanns det här, va.” (Chef indirekt nivå)