LÃ¤kemedelshantering - Ãrebro lÃ¤ns landsting

Läkemedelshantering 

Instruktioner – Örebro läns landsting

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. ANSVAR 

2. ORDINATION 

3. REKVISITION 

4. FÖRVARING 

5. IORDNINGSTÄLLANDE 

6. ADMINISTRERING 

7. KVALITET OCH 

PATIENTSÄKERHET 

8. PATIENTEN I 

VÅRDFLÖDET 

1.1. Allmänt .............................................................. 4 

1.2. Ansvar på landstingsnivå ..................................... 4 

1.3. Ansvar på sjukhusnivå ........................................ 5 

1.4. Ansvar på verksamhetsnivå ................................. 5 

1.5. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå ....................... 7 

1.6. Läkarens ansvar .................................................. 8 

1.7. Sjuksköterskans ansvar ....................................... 9 

1.8. Annan personal .................................................. 10 

1.9. Farmacevtiskt ansvar ........................................... 10 

1.10. Delegering .......................................................... 11 

2.0. Ordination ......................................................... 12 

3.1. Beställningsrutiner .............................................. 16 

3.2. Genomgång på apoteket ..................................... 19 

3.3. Uttransport ........................................................ 20 

3.4. Fakturering och statistik ..................................... 20 

4.1. Ansvar ................................................................ 22 

4.2. Läkemedelsförråd ............................................... 22 

4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd ............. 25 

4.4. Kassation ............................................................ 26 

4.5. Användningstider och hållbarhet ........................ 27 

4.6. Narkotikakontroll ............................................... 29 

4.7. Medicinska gaser ................................................ 30 

5.1. Hanteringsmodell ............................................... 32 

5.2. Befogenhet ......................................................... 33 

5.3. Iordningställande av dos ..................................... 33 

5.4. Tillredning ......................................................... 35 

5.5. Hygien i samband med läkemedelshantering ...... 37 

6.1. Allmänt .............................................................. 39 

6.2. Perorala läkemedel............................................... 40 

6.3. Läkemedel för injektion och infusion ................. 41 

6.4. Biverkningar ....................................................... 41 

7.1. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet .. 45 

7.2. Extern kvalitetsgranskning .................................. 48 

8.0. Patienten i vårdflödet .......................................... 49 

8.1. Läkemedelsanamnes ........................................... 50 

8.2. Receptförskrivning ............................................. 51 

8.3. Utskrivning från sjukhus .................................... 53 

8.4. Dosdispensering ................................................. 54 

LITTERATUR .................................................. 56 

INTERNET ...................................................... 57 

REGISTER ........................................................ 58

FÖRORD 

Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. 

Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler 

potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling 

med läkemedel. Hantering av läkemedel har därför blivit ett av de 

mest författningsreglerade områdena inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen 

omfattar en rad olika arbetsmoment (ordination, 

iordningställande, överlämnande/administrering, rekvisition, 

förvaring och dokumentation), som systematiskt måste knytas ihop 

till en säker, rationell och kostnadseffektiv hanteringskedja. Dessutom 

kan många övergångar i vårdkedjan leda till brister i kommunikationen 

och informationsöverföringen. Ett väl utvecklat kvalitetssystem 

för uppföljning är nödvändigt, som mer utgår från ett ”systembundet” 

perspektiv än ett ”personbundet”. 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering 

i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 

2001:17, SOSFS 2005:24 och 2006:24) reglerar läkemedelshanteringen 

inom både landsting och kommuner. Föreskrifterna är mycket 

översiktliga och måste därför kompletteras med mer detaljerade instruktioner 

för olika nivåer inom vården. Hänvisningar görs dessutom 

till en rad dokument, som bl a finns att hämta på Läkemedelskommitténs 

hemsida: 

www.orebroll.se/lakemedel 

Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd 

Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting: 

Ulrika Ekström, apotekare (Apoteket, USÖ) 

Maria Hallén, sjuksköterska, processledare (Vårdutveckling/IT, Ledningsstaben, 

USÖ) 

Leif Kronberg, apotekare (Läkemedelskommittén, USÖ) 

Birgitta Sundell, sjuksköterska, bitr klinikchef, vård (Kirurgiska kliniken, 

USÖ) 

Instruktionerna är framtagna i samverkan med de sjukvårdande förvaltningarna 

i Örebro läns landsting och sjukhusapoteken i Örebro 

län. 

Häftet ”Läkemedelshantering” (”Gröna häftet”) är instruktioner på 

landstingsnivå och fastställda av Landstingsstyrelsen, Örebro läns 

landsting den 8 april 2008. 

Foto: 

Lars-Göran Jansson, Fotoavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro 

3

1. ANSVAR 

1.1. Allmänt 

Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. 

Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta 

läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med 

läkemedel. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra arbetsrutiner 

finns för läkemedelshanteringen såväl inom landstingen och kommunerna 

som hos de privata vårdgivarna samt i övergångarna mellan dem 

(se kap 8 Patienten i vårdflödet). 

Vårdteam 

SOSFS 2000:1 

För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras en 

samverkan av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, 

liksom fullgoda läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna 

består av många moment och det finns risker för misstag, 

om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn 

och kvalitetssäkring. Inom den slutna vården har läkemedelssystem utvecklats 

främst med syfte att öka säkerheten för patienten. Systemen innebär 

att sjuksköterskan iordningställer, kontrollerar och överlämnar 

ordinerade läkemedel och signerar vid patientens sängplats. Det patientnära 

arbetssättet ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att genomföra 

och följa upp behandlingen. Sjuksköterskan får också goda möjligheter 

att integrera olika arbetsuppgifter och att ge information och omvårdnad. 

Socialstyrelsen utgav under mars 2000 nu gällande föreskrifter och allmänna 

råd (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, SOSFS 

2005:24 och 2006:24) om läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården 

(www.socialstyrelsen.se, markera publikationer/Socialstyrelsens författningssamling). 

Detta är en gemensam författning för all läkemedelshantering 

inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen 

och tandvårdslagen. Således ingår också läkemedelshanteringen inom 

kommunal hälso- och sjukvård. Föreskrifterna är övergripande och måste 

därför kompletteras med lokala anvisningar för att förbättra säkerheten 

för både patienter och personal. Anvisningar ska vara skriftliga och verksamhetsanpassade 

för olika nivåer i vården. Det är också viktigt att gemensamma 

anvisningar utformas mellan ex landstinget och kommunerna, 

då patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna. Instruktioner 

för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns utarbetade 

under 2007 och är publicerade i separat hanteringshäfte 

(www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/publikationer 

och instruktioner). 

1.2. Ansvar på landstingsnivå 

Vårdgivare 

Kvalitetssystem 

Författningen föreskriver vårdgivaren (=landstinget) att tillse att instruktioner 

och riktlinjer utarbetas för läkemedelshanteringen. Vårdgivaren 

har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen, dvs se till att det 

finns behörig personal, lämpliga lokaler och utrustning som medger att 

förutsättningarna finns för att kunna följa föreskrifterna. 

Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen 

innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. 

SOSFS 2001:17 

För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens 

kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet 

och patientsäkerhet. 

SOSFS 2005:12 

4

Läkemedelskommittén har genom sin instruktion ansvar för att initiera, 

utarbeta, eller låta utarbeta, riktlinjer för säkerheten i läkemedelshanteringen. 

Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, 

förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering och dokumentation 

av läkemedel till patienten. 

Hanteringsinstruktionerna ska fastställas av landstingsstyrelsen. 

Läkemedelskommittén 

Landstingsstyrelsen 

1.3. Ansvar på sjukhusnivå 

Respektive sjukhusledning tillser att det finns övergripande riktlinjer och 

instruktioner på sjukhusnivå för läkemedelshanteringen. 

Detta är motiverat ur både patientsäkerhets- och effektivitetssynpunkt då 

patienter vårdas på många olika enheter på sjukhuset under ett vårdtillfälle 

samt skrivs ut till andra vårdformer. 

1.4. Ansvar på verksamhetsnivå 

Verksamhetschefen har inom sitt verksamhetsområde ansvaret för 

att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att 

dessa tillämpas. Här är det av stor betydelse att verksamhetschefen 

ser till att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om 

den praktiska läkemedelshanteringen. I ansvaret ingår också att utfärda 

tydliga instruktioner för hur kommunikation och informationsöverföring 

ska ske vid överföring av patienten till andra vårdenheter inom eller utanför 

den egna kliniken (se även kap 8 Patienten i vårdflödet). 

Verksamhetschef 

Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt 

fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. 

Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner 

och ansvar för narkotiska läkemedel. 

Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal 

instruktion för läkemedelshantering. 

5

Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen 

inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och 

ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. 

SOSFS 2001:17 

Samlat 

ledningsansvar 

Ledningsuppgifter 

Yrkesansvar 

Ansvarsfördelning 

Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte 

överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste 

i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra 

enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § HSL (Hälso- och sjukvårdslag) 

och SOSFS 1997:8 (Allmänna råd om verksamhetschef inom hälsooch 

sjukvård). De ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra 

enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschefen har ansvar för sitt beslut 

att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och ska dessutom 

bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredställande sätt. Vid enheter 

där medicinsk diagnos och behandling utgör det dominerande innehållet 

i verksamheten är det lämpligt att det medicinska omhändertagandet av 

patienterna leds av en person med god medicinsk sakkunskap inom det 

område som är aktuellt. 

Verksamhetschefen har alltså möjlighet att ge i uppdrag enskilda ledningsuppgifter 

(t ex för läkemedelshantering) till ansvarig läkare (ansvar 

för medicinskt omhändertagande t ex vårdprogram, ordination och dess 

dokumentation, kvalitetsuppföljning), till avdelningschef (t ex lokala rutiner 

för läkemedelshantering) motsvarande inom sin respektive yrkesfunktion 

(se kap 1.5 Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå). Dessa personer 

har sedan rätt att inom sitt ansvarsområde avdela till namngivna personer 

olika arbetsuppgifter (ex ansvarig för läkemedelsförråd, rekvisition, narkotikakontroll, 

kvalitetsuppföljning). 

Det finns alltså möjligheter att utse flera personer inom kliniken. Av de 

olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå 

uppdragets omfattning och hur länge det gäller. Det är också lämpligt att 

ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått uppgiften har själv 

ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i 

chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. 


ger enskilda ledningsuppgifter 

Läkare 

Ansvar för medicinskt 

omhändertagande, t ex 

vårdprogram,ordination, 

dokumentation och 

kvalitetsuppföljning 

Avdelning 

Avdelningschef 

Ansvar för läkemedelshantering 

och 

kvalitetsuppföljning 

Mottagning 

Operation 

Motsvarande ansvarsfördelning 

på varje enhet 

Läkemedelshanteringsuppdrag 

Sjuksköterskor 

Ansvar för läkemedelsförråd 

Rekvisition av läkemedel 

Kontroll av narkotika 

Instruktion 

6 

I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns angående 

rutiner och ansvarsfördelning för verksamhetsområdet. 

Verksamhetschefen initierar detta arbete. En lämplig disposition anger 

ansvarsfördelning och innehåll i resp hanteringsmoment som finns beskrivna 

i föreskriften. Själva utformningen uppdras åt de som har uppgifterna 

som sitt dagliga arbete och således största inblick och kompetens. 

Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en 

har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs.

Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum kvalitetssäkras. 

Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen initiera. 

Denne bör ha en fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de 

olika enheterna. Se kap 7 Kvalitet och patientsäkerhet. 

Rutiner för iordningsställande och administrering av medicinsk oxygen 

inom ambulanssjukvården skall fastställas av den verksamhetschef 

som ansvarar för den lokala instruktionen för läkemedelshantering 

inom ambulanssjukvården. Rutinerna skall dokumenteras 

i den lokala instruktionen. 

SOSFS 2005:24 

Uppföljning 

Ambulanssjukvården 

1.5. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå 

Ansvaret för avdelningens/enhetens praktiska läkemedelshantering och 

verkställandet av fastställda lokala rutiner kan åläggas den sjuksköterska, 

som är avdelningschef och som ansvarar för följande ledningsuppgifter: 

Avdelningschef 


Ansvara för att föreskriften om läkemedelshanteringen och av vårdgivaren 

(”Gröna häftet”) och verksamhetschef fastställda lokala rutiner 

är kända och tillämpas. 

Fastställa avdelningsanpassade rutiner för avdelningen/mottagningen. 

Ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen 

bedrivs enligt utfärdade direktiv och vid behov i 

samarbete med farmacevt eller ansvarig läkare. 

Ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner 

och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, 

rapporteras till verksamhetschef. 

Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande 

åtgärder. 

I avdelningschefens ledningsuppdrag ingår att tillsammans med avdelningsläkare 

övervaka att ordinationer och ordinationshandlingar 

följer författningsenliga föreskrifter. 

I ledningsuppdraget ingår även att utse sjuksköterskor med särskilda 

uppdrag. 

Avdelningschefen ska tillse att all vårdpersonal erhåller kontinuerlig 

kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. 

Dessa uppgifter ska framgå av verksamhetens/klinikens instruktion som 

verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom 

arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet 

med följande arbetsuppgifter: 

Sjuksköterska 

med ansvar för 

läkemedelsförrådet 

Huvudansvar för att rekvirera läkemedel 

Ordningen i läkemedelsförrådet 

Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket 

Kontrollera leveranser från apoteket, t ex restnoteringar, leveransmeddelanden, 

fakturor 

Hålla lista över bassortimentet aktuell 

7

Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig 

skriftlig information cirkulerar bland enhetens sjuksköterskor. 

Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, 

nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten 

och avdelningsmöten. 

Ansvarig sjuksköterska för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta 

skriftliga avdelningsanpassade rutiner över rekvisitionsförfarandet, 

ordningen i läkemedelsförrådet, innehav av nyckel/passerkort, ordning i 

och uppföljning av läkemedelsvagnar och narkotikahantering/registrering. 

Läkare 


På varje avdelning/enhet ska finnas en av verksamhetschefen utsedd läkare 

som svarar för följande ledningsuppgifter: 

Upprätta en bassortimentslista tillsammans med farmacevt och 

ansvarig sjuksköterska för rekvisition och förvaring 

Utarbeta spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM 

Utarbeta och årligen uppdatera lista över ordinationer genom 

generella direktiv 

Uppdatera och signera listan över synonyma läkemedel 

Tillsammans med avdelningschefen övervaka patientsäkerheten 

vad gäller ordination och ordinationshandling 

Ansvara för kollegors information/utbildning vad gäller 

behandling, ordinationsförfarande och dokumentation 

Ansvara för information till avdelningens personal om nya 

behandlingsrutiner, kliniska prövningar etc 

Tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra det systematiska 

kvalitetsarbetet vad gäller ordinationshandling 

Ange vilka läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet 

1.6. Läkarens ansvar 

Anamnes 

Läkarens ansvar ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera 

erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en 

läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning 

till om den ska fortsätta (se kap 8.1 Läkemedelsanamnes). 

8

Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som 

ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen 

är även det underlag som sjuksköterskan använder vid 

genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt 

krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår 

tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten 

av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. 

Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, 

vilka förändringar som är att vänta samt hur ev biverkningar 

ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet 

och att dagligen, ibland flera gånger under ett dygn, ta ställning 

till fortsatt eller ändrad terapi. 

Patientansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta 

ett schema för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta delges patienten själv 

eller dennes vårdare. Se kap 8.3 Utskrivning från sjukhus. 

Ordination 

Information 

Behandlingsschema 

Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, extempore) behöver 

man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apotek, för att 

undvika avbrott i behandlingen. Ev behöver läkemedel sändas med patienten 

från avdelningen. 

1.7. Sjuksköterskans ansvar 

Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, 

receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare 

som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för 

administrering av läkemedlet till patienten. 

SOSFS 2001:17 

Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara 

för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och 

överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar 

att känna till indikationen för behandlingen, förstå läkemedlets effekter 

samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan signerar 

varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan 

i journalen dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för 

att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patien- 

Formell kompetens 

9

tens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen dokumenterar sjuksköterskan 

effekten av behandlingen. 

Inom den slutna vården ska sjuksköterskan själv utföra samtliga nämnda 

arbetsuppgifter, då dessa ej får delegeras. 

1.8. Annan personal 

Biträda 

Sjukgymnast 

Sjukhusfysiker 

Studerande 

Iordningställande eller administrering får inte delegeras inom den slutna 

vården eller vid mottagningar i öppen vård (se kap 1.10 Delegering). Däremot 

får det förekomma att annan personal får biträda, dvs ge handräckning 

på den behöriges ansvar. Att biträda gäller endast i fråga om att utföra 

enstaka arbetsuppgifter. Om annan personal t ex biträder vid överlämnandet 

ansvarar sjuksköterskan således för innehållet av läkemedelsdosen, 

medan den som ger dosen till patienten ansvarar för identifiering 

av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. 

Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges 

till patienter i samband med fysioterapi. 

Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera 

perorala radioaktiva läkemedel. 

Studerande som genomgår verksamhetsanpassad utbildning inom hälsooch 

sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn 

av sjuksköterska, läkare eller tandläkare. 

1.9. Farmacevtiskt ansvar 

Avdelningsservice 

Nätverksgrupper 

Kvalitetsgranskning 

Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering 

utnyttjas i ett nära samarbete med vården. Avdelningsservice innebär 

att varje avdelning/enhet har en egen farmacevt som kontaktperson på 

apoteket. Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt 

utvecklar och förbättrar tillsammans avdelningens dagliga 

hantering av läkemedel. Det kan t ex röra sig om förenklade beställningsrutiner, 

genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar, information 

om nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelskostnader (statistik) och 

annan kvalitetssäkring. Avdelningsservice utförs av annan farmacevt än 

den som ansvarar för extern kvalitetsgranskning på avdelningen och ingår 

i avtalet mellan Apoteket och Örebro läns landsting. 

Andra samarbetsformer är olika typer av nätverksgrupper, där representanter 

från såväl avdelningar som apotek ingår. Dessa grupper utgör ett 

forum, där allt som rör läkemedel kan tas upp - alltifrån praktisk läkemedelshantering 

till information och utbildning. 

Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning 

av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en 

extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen 

kan t ex utföras av farmaceut. 

SOSFS 2001:17 

Örebro läns landsting har avtalat att denna kvalitetsgranskning 

ska utföras av farmacevt anställd i Apoteket. Extern kvalitetsgranskning 

utförs av annan farmacevt än den som har ansvar för 

avdelningsservice på avdelningen. 

10

1.10. Delegering 

Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen 

och som är formellt kompetent (genom ex legitimation för yrket eller 

godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen eller särskild examensbeskrivning) 

för en medicinsk uppgift överlåter denna till en annan 

person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren 

ska genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning ha visat sig ha blivit 

reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras. 

Formell och 

reell kompetens 

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS): 

2 kap, § 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv 

ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. 

2 kap, § 6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta 

en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt 

med en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift 

till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra 

uppgiften. 

SFS 1998:531 

Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom 

hälso- och sjukvård och tandvård: 

En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en 

författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är 

förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt 

eller praktiskt hinder föreligger. 

SOSFS 1997:14 

Exempelvis ska iordningställande och administrering av läkemedel inom 

den slutna vården enligt SOSFS 2001:17 göras av sjuksköterska, läkare 

eller tandläkare. Delegering av dessa uppgifter är således inte tillåten. 

11

2. ORDINATION 

Patientsäkerhet 

Ordination 

Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat 

konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och 

övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en 

utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. 

Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört 

att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har 

gjorts. 

En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: 

läkemedlets namn 

läkemedelsform 

styrka 

dosering 

administrationssätt och tidpunkterna för administrering 

Dos 

Schema 

Dosering skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser 

eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. 

Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel 

skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första 

stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. 

Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen 

för läkemedelshanteringen. Internationella enheter skall vid 

läkemedelsordination förkortas med E. 

Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, 

får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller 

spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. 

SOSFS 2001:17 

Ordinationstyper 

Tillfällig ordination 

Muntlig ordination 

Telefonordination 

Följande ordinationstyper finns: 

Stående ordination 

Tillfällig ordination 

Kontinuerlig ordination 

Ordination vid behov 

Ordination genom generella direktiv 

Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. 

Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i 

förväg och avser en planerad behandling. 

I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras 

muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och 

signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt bekräftas ordinationen 

med läkarens signatur. 

Tillfällig ordination kan göras per telefon om den som ordinerar läkemedlet 

är förhindrad att komma till patienten. 

Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras 

i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som 

ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. 

Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga 

hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. 

SOSFS 2001:17 

Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer 

och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv och 

i efterhand signera sin egen ordination eller att han tagit del av en annan 

konsulterad läkares ordination. 

12

Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de 

generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna 

samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får 

ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats 

enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter 

att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt 

generella direktiv skall utföras restriktivt och omprövas regelbundet. 

Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall 

finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. 

SOSFS 2001:17 

Generella direktiv 

Normalt ska en ordination (stående och tillfällig) ske till namngiven patient. 

Därutöver finns s k generella direktiv, som ger sjuksköterskan möjlighet 

att efter egen behovsbedömning ge läkemedel till patient utan att 

det finns en personligt riktad läkarordination i förväg. Detta ska ske med 

stor restriktivitet. Läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering 

vid nästa rondtillfälle. I de fall läkaren kan förutse patientens läkemedelsbehov, 

som inte är kontinuerligt, ska istället ordination vid behov 

göras. För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning 

bör stående ordination övervägas. 

De generella direktiven t ex behandlings-PM (smärta mm), synonymlista, 

läkemedelslista enligt generella direktiv (se exempel på uppställning nedan) 

förvaras samlade tillsammans med verksamhetens instruktioner och 

hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. 

Indikation Läkemedel Vuxen dos/ Anmärkning/ 

max dos 

Kontraindikation 

Förstoppning Microlax 1 klysma I första hand ges rektal 

klysma 

behandling vid förstoppning 

Illamående Primperan 1 supp 

supp 20 mg max 3 ggr/dygn 

Nästäppa Nezeril 1 endosbehållare 

endospipetter tömmes i vardera 

0,5 mg/ml näsborren 2-3 ggr/dygn 

Hosta Mollipect 15 ml per dos Slemlösande, bronkvidgande 

oral lösning 2-3 ggr/dygn 

Klåda Tavegyl 1 tablett 

tabl 1 mg 

max 2 ggr/dygn 

En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma 

innehåll, generika/synonymer, finns på Läkemedelskommitténs hemsida 

www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer och 

instruktioner). Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga 

behandlings-PM). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns 

i förrådet till patienter, som ordinerats en annan synonym. Utbyte av läkemedel 

på recept, se kap 8.2 Receptförskrivning. 

Generika/ 

synonymer 

13

Läkemedelsjournal 

Anestesiverksamhet 

Inom sluten hälso- och sjukvård, där läkemedel inte ordineras på recept 

eller dosrecept för dosdispensering, ska läkemedelsordinationerna föras in 

i en särskild ordinationshandling (läkemedelsjournal). Den som ordinerar 

läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination 

och ändring av tidigare införda ordinationer. I ordinationshandlingen 

ska anges samtliga läkemedel, som ska administreras till patienten. 

Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av ordinerad och utförd läkemedelsbehandling. 

Överföringar till andra arbetsunderlag får ej förekomma. 

Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen 

anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen 

för läkemedelshantering. 

SOSFS 2001:17 

Detta innebär att läkemedelsjournalen innehåller: 

såväl stående som tillfälliga ordinationer på samma dokument 

både ordinations- och dispenseringsunderlag 

entydig ordination 

tidpunkter för administrering 

ordinerande läkares signatur för varje enskilt läkemedel vid ordinationstillfället 

och vid ordinationsändring 

sjuksköterskans signatur för varje enskilt läkemedel vid överlämnande/administrering 

rondansvarig läkares dagliga signering, att denne tagit ställning till 

patientens samlade medicinering såväl stående som tillfälliga ordinationer 

på samma dokument 

14

I vissa fall, t ex vid upp- eller nedtrappning av dos kan ett läkemedel ordineras 

i mg. Även om olika styrkor används kan ordinationen skrivas i 

samma receptdel för att få överskådlighet. Läkemedelsnamnet skrivs in i 

receptrutan och mg samt dostillfällen i kolumnen ”ant/vol”. Läkemedel, 

som får ordineras på detta sätt, ska anges i klinikens lokala skriftliga instruktion. 

Läkemedelsjournalen framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga 

krav. Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen 

”Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal – Örebromodellen” 

finns att beställa från levererande apotek eller kan erhållas 

via Läkemedelskommitténs hemsida (www.orebroll.se/lakemedel, markera 

läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). I klinikens lokala 

instruktioner förtydligas rutiner för ordination t ex vilka läkemedel som 

ordineras i verksam substans och vilka spädningsscheman/PM som används. 

Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheter, t ex 

för kirurgi och medicin. 

På varje enhet ska finnas en lista med namnförtydligande på de befattningshavare 

som enligt föreskriften om patientjournallagen (SOSFS 

1993:20) är skyldiga att föra journal. På listan ska anges namn, befattning 

och signatur. 

För kvalitetssäkring och uppföljning av läkemedelsjournalens användning 

rekommenderas det formulär, som finns i ”Instruktion för dokumentation 

i läkemedelsjournal – Örebromodellen” (se ovan). 

Instruktion 

Signatur 

Kvalitetsuppföljning 

15

3. REKVISITION 

3.1. Beställningsrutiner 

Frekvens 

Bassortiment 

Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen. 

Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är 1 månads förbrukning, 

under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. 

Ett bassortiment (avdelningens ”favoriter”) tas fram tillsammans 

med avdelningsfarmacevten. 

För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på förpackningen eller 

del av förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av 

apoteket endosförpackade (se kap 5.1 Hanteringsmodell). 

Beställningstyp 

Det finns idag ett antal olika möjligheter att få läkemedel från apoteket. 

Vilken typ av beställning, som passar bäst för avdelningen/mottagningen, 

diskuteras med avdelningsfarmacevten. 

Via dator på avdelningen 

Speciella rekvisitionsblock 

Förtryckta rekvisitionsblanketter 

Apoteket fyller på avdelningens läkemedelsförråd 

Vagnar med läkemedel (vätskor, röntgenkontrastmedel etc), som 

fylls på av apoteket (se kap 4.2 Läkemedelsförråd) 

Elektronisk rekvisition 

Det vanligaste sättet är att beställa läkemedel via elektronisk överföring 

från avdelningen till apoteket (e-beställning/WebbAbest). 

WebbAbest ett verktyg, som ger tillgång till information om: 

vad som finns i lager på apoteket 

styrkor och storlekar 

priser 

vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat läkemedel 

Handskriven rekvisition 

Speciella rekvisitionsblock erhålls från levererande apotek. Den gröna beställningskopian 

behålles på avdelningen, tills läkemedlen kommit. Full- 

16

skrivna block behöver ej sparas. Rekvisitionsblocken är av två typer, ”Läkemedelsrekvisition” 

för de flesta läkemedel och ”Läkemedelsrekvisition, 

kontrollvaror”. 

Odenaturerad sprit och narkotika (grupp II-V) beställs på gul rekvisition 

för kontrollvaror. 

Mängden narkotika ska förtydligas med bokstäver, t ex: ”två x tio x en 

ml” (se även kap 4.6 Narkotikakontroll). Gäller ej vid elektronisk beställning. 

Förtryckta rekvisitionsblanketter bör främst användas av avdelningar och 

mottagningar med ett begränsat men fast läkemedelssortiment. Sortimentet 

tas fram i samarbete med avdelningsfarmacevten, som sedan förser 

avdelningen/mottagningen med blanketterna. 

Förtryckt rekvisition 

Handskriven rekvisition sänds till apoteket i ett internpostkuvert eller 

med reguljär post. Brådskande beställningar bör ej sändas på detta sätt. 

Skulle en akut brist uppstå, trots god planering, kan avdelningar/mottagningar 

lämna rekvisitionen direkt till apoteket eller sända den via rörpost. 

Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så 

utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. 

Undantag från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar 

som ligger på stort avstånd från det levererande apoteket och har glesa leveranstillfällen. 

Där kan komplettering behöva ske genom telefonrekvisition 

i undantagsfall. Telefax är dock för dessa sjukvårdsinrättningar ett 

bättre alternativ. Se även möjligheten till elektronisk överföring av rekvisitioner 

ovan. 

Apoteket kan också fylla på ett förutbestämt läkemedelssortiment i förrådet. 

Så kan vara lämpligt på operationsavdelningar, där det föreligger en 

begränsad sortimentsbredd, men kan även göras på vårdavdelningar och 

större mottagningar. 

Rekvisition av annat läkemedel än godkänt läkemedel (t ex viss extempore) 

ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. 

Produktresuméer (”FASS-texter”) för övriga extemporepreparat 

och för licenspreparat finns att få från apoteket. 

Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens 

efter ansökan från apoteket till Läkemedelsverket (LVFS 2008:1), 

under förutsättning att licensmotivering lämnats till apoteket av läkare 

(blankett kan erhållas från Läkemedelskommitténs hemsida 

www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/blanketter), Läkemedelverkets 

hemsida www.lakemedelsverket.se (markera hälso- & sjukvård/förskrivning/licens). 

Vid rekvisition av licenspreparat till enskild 

patient ska födelsedata och namn samt dosering anges av läkare. Dessa 

uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på apoteket. 

Även s k generell licens kan beviljas för t ex en klinik. 

Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av i särskild 

instruktion namngiven sjuksköterska. I akuta situationer (t ex jourtid) 

kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition med 

namn och ”patientansvarig”. På t ex mottagning utan sjuksköterskebemanning 

ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Även läkare som 

skriver under rekvisitioner ska vara namngiven i enhetens lokala instruktion. 

För elektroniska beställningar läggs olika behörigheter upp. 

Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna 

ska levereras från apotek. Även godkända läkemedel kan ingå i 

en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med ett icke godkänt läkemedel. 

Så snart en klinisk prövning avslutas eller avbryts ska resterande 

läkemedel returneras enligt särskilda instruktioner från sponsor/företag/ 

apotek. 

Apoteket fyller på 

Extempore 

Licenspreparat 

Underskrift/behörighet 

Klinisk prövning 

17

Levererande apotek 

Patientens egna 

läkemedel 

Stängt 

Lån 

Rörpost 

Akutskåp 

Jourhavande farmacevt 

Akutväska 

Varje avdelning och mottagning får sina läkemedel från ett apotek enligt 

ett speciellt leveransavtal (se kap 3.4 Fakturering och statistik). Levererande 

apotek, öppethållandetider, leveranstider etc finns närmare angivet 

på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera 

apoteket). 

Patientens viktigaste medhavda läkemedel får användas endast i väntan 

på apoteksleverans - efter ordination och under en kortare tid. En förutsättning 

är, att läkemedlen förvarats i originalförpackning under rätt förhållanden 

(temperatur; ev torrt, mörkt) och ej ges till annan patient. Den 

slutna vården ska tillhandahålla läkemedel till inneliggande patienter. 

Undantagsvis kan efter överenskommelse patientens egna läkemedel (inkl 

obrutna dospåsar) användas. Rutin för detta ska beskrivas i enhetens lokala 

instruktioner. 

När apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att rekvirera läkemedel 

från annan avdelning eller hämta dem från speciellt utrustat akutskåp. 

Avdelningar som beställer läkemedel elektroniskt kan med hjälp av datorn 

söka vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat preparat. 

Vid rekvisition mellan avdelningar, ”lån”, ska rekvisitionen av säkerhetsskäl 

vara skriftlig. Detta innebär, att redan den avdelning som lånar fyller 

i läkemedlets namn och styrka samt datum och signum på läkemedelspåsen 

eller på den vanliga rekvisitionen. Därefter bekräftar utlämnaren 

riktigheten med sitt signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. 

Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen både på 

den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Den 

som lånar läkemedel måste kunna identifiera sig, t ex med sjukhusets interna 

passerkort. När apoteksleveransen kommer, ska lånade tabletter i 

påse eller bägare kasseras. 

Läkemedel får normalt inte sändas med rörpost. I nödsituation kan detta 

ändå behöva göras. Då ska förpackningen vara märkt som vid lån, mottagande 

rörpoststation hela tiden vara bevakad och ”kvittering” ske via telefonsamtal 

genast efter ankomst. Se även lokala rutiner för respektive 

sjukhus. 

När läkemedel hämtas i akutskåp ska en rekvisition omgående sändas till 

ansvarig avdelning/apotek, med anteckning om att preparatet tagits, så 

att bristen kan ersättas. Lokal instruktion och förteckning över innehållet 

i befintliga akutskåp finns på Läkemedelskommitténs hemsida 


instruktioner). Samma rutiner gäller för eventuellt antidotskåp (se även 

kap 6.4 Biverkningar). 

Skulle ett akut läkemedel inte kunna anskaffas på något av dessa sätt, när 

apoteket är stängt, kan jourhavande farmacevt sökas via växeln. Apoteket 

vid Universitetssjukhuset har jour för samtliga sjukhus i Örebro län. 

För läkares behandling av livshotande situationer finns ett antal akutväskor 

utplacerade. Akutväskan bör förvaras så säkert som möjligt, men vara 

lättåtkomlig vid akuta situationer. När en akutväska brutits, ska den 

omedelbart kontrolleras. 

För handhavande av akutväskor, se lokala rutiner för respektive sjukhus. 

18

På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar 

med risk för överkänslighetsreaktion utförs skall det finnas en akutbricka 

eller akutväska och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord 

andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal 

som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall 

finnas tillgänglig. 

SOSFS1999:26 

Akutask med standardiserat innehåll finns att beställa från sjukhusapoteken. 

Den är främst avsedd för mottagningar. Sjuksköterskor får använda 

läkemedlen under förutsättning att ansvarig läkare har utfärdat skriftligt 

generellt direktiv (se även kap 2 Ordination). 

Akutask 

Asken byts ut efter användning. Detta görs genom att en ny ask beställs 

från sjukhusapotek. Först därefter kasseras läkemedlen i den gamla asken. 

3.2. Genomgång på apoteket 

På apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmacevt. Eventuella 

kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Innan läkemedlen 

skickas till avdelningen görs en kontroll bl a av att läkemedlen som levereras 

överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den 

person som är ansvarig markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, 

varefter läkemedelslådan plomberas. 

Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering 

på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmacevten 

behöva ringa till avdelningen. 

Kontroll 

Restbevakning 

19

3.3. Uttransport 

Uttransport av läkemedel sker genom sjukhusets försorg enligt ett 

leveransavtal, som ingåtts mellan landstinget och Apoteket AB. 

Leveranskontroll 

Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person (se kap 4.1 Ansvar). 

Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är 

obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. 

En följesedel följer alltid med och kontrollen sker lämpligen mot 

denna, som sedan sparas. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast 

(särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella 

anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket 

för rättelse. 

Tomlåda 

Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna 

och mottagningarna. Endast en tomlåda får förvaras på enheten, 

för att sända returer i, övriga skickas till apoteket. 

3.4. Fakturering och statistik 

Statistik 

På apoteket registreras rekvisitionerna genom att varunummer, antal, 

datum och kundnummer rapporteras via företagsnätet till en central 

dator. Där behandlas alla data, så att dels faktura dels förbrukningsstatistik 

skapas varje månad. 

Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga 

på sjukhusapoteken. Exempel på sådana tjänster från apoteken 

är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller 

nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa grupper av läkemedel. 

20

Vissa analyser sänds kontinuerligt från apoteket till verksamhetschefen. 

För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att 

dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. 

Fr o m 1998 tecknar Apoteket AB sjukhusavtal direkt med Örebro läns 

landsting. I prissättningshänseende skiljs numera själva läkemedlet från 

själva apotekstjänsten. Det betyder att sjukhuset betalar exakt det pris på 

läkemedlet, som apoteket ger i inköp. Landstinget måste dessutom upphandla 

läkemedel till den slutna vården, vilket innebär att rabatter erhålles 

på vissa läkemedel. Dessa rabatter betalas ut under löpande eller 

nästpåföljande år direkt till resp sjukhus. 

Avdelningarna och mottagningarna erhåller en specifikation över månadens 

inköp från Apoteket AB. Avdelningschef eller motsvarande gör en 

rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan 

vid behov kontrolleras mot följesedlar. Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter, 

ska apoteket snarast meddelas för rättelse. 

Avtal 

Rabatter 

Faktura 

21

4. FÖRVARING 

Sjuksköterska med 

ansvar för 

läkemedelsförrådet 

Skriftliga rutiner 

Ansvarig för rekvisition 

av läkemedel 

Nycklar/passerkort 

4.1. Ansvar 

Ansvaret för rekvisition och förvaring ska framgå av avdelningens instruktion. 

På varje avdelning/mottagning ska finnas av avdelningschef utsedd 

sjuksköterska med huvudansvar för följande arbetsuppgifter: 

Huvudansvar för rekvisition av läkemedel 


Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket 

Kontrollera leveranser från apoteket, restnoteringar, leveransmeddelanden, 

fakturor 

Hålla listan över bassortimentet aktuell 

Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och 

övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens sjuksköterskor. 

Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, 

nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten. 

Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta 

skriftliga avdelningsanpassade rutiner över 

Rekvisitionsförfarandet 


Innehav av nyckel/passerkort 

Ordning i och skötsel av läkemedelsvagnar 

Narkotikahantering och registrering 

På avdelningen/mottagningen kan ytterligare några sjuksköterskor ansvariga 

för att rekvirera läkemedel utses av avdelningschef. I uppgifterna ingår 

att rekvirera läkemedel från apotek. Mallar för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter 

finns att tillgå på Läkemedelskommitténs hemsida 

www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer 

och instruktioner/förslag till lokala instruktioner). I akuta situationer 

(t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition 

med namn och ”patientansvarig”. 

Läkemedel, rekvisitionsblock och eventuella receptblock bör förvaras inlåsta. 

Endast sjuksköterska (motsv), som dagligen iordningställer/administrerar 

läkemedelsdoser, får inneha nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet. 

Kontrollen av antalet nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet, liksom 

förvaringen av dessa, måste ske på ett säkert sätt. Stor restriktivitet med 

antalet nycklar/passerkort ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att 

nycklarna/passerkorten inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll 

antecknas lämpligen i en nyckellista. Om nyckel förkommer ska 

låset bytas omedelbart och passerkort spärras. 

4.2. Läkemedelsförråd 

Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt 

förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. 

Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. 

SOSFS 2001:17 

Bassortiment 

Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och 

som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via 

läkemedelsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. 

Bassortimentslistan bör gås igenom och revideras en till två gånger 

22

per år. I detta arbete bör ingå avdelningsläkare, sjuksköterska med ansvar 

för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt. 

Ur denna bassortimentslista bör akutsortimentet markeras, d v s de läkemedel 

som alltid måste finnas i lager för att snabbt kunna sättas in. 

Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det 

bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig 

ur säkerhetssynpunkt. 

Akutsortiment 

Lokaler 

Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske 

enligt följande alternativ: 

a) speciellt läkemedelsrum. I detta finns öppna hyllor, kylskåp samt plats 

för vätskevagn/infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning), sprutor 

och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. 

Fördelar med detta är 

att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet 

att arbetet kan utföras ostört 

b) medicinskåp, medicinkylskåp, 

vid behov kompletterat 

med låsbart förvaringsutrymme 

för vätskor (infusionsvätskor, 

spolvätskor, 

lösningar för huddesinfektion). 

c) läkemedelsvagnar betraktas 

som förråd. De ska vara 

låsta och förvaras betryggande 

när de inte direkt används. 

Läkemedel som inte 

ingår i avdelningens bassortiment 

placeras aldrig på hyllor 

i läkemedelsrum eller i 

medicinskåp, utan de placeras 

direkt i läkemedelsvagnen. 

Detta är mest 

Läkemedelsrum 

Medicinskåp 

Läkemedelsvagn 

23

kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa 

lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt 

eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. 

Vätskevagn 

Sprutor och kanyler 

d) vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. 

Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras 

och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar 

vagnen efter en vätskevagnslista som är en stående beställning, som 

gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen 

inte behöver beställa 

själv samt slipper 

tomemballage och tunga 

lyft. Vagnen ska förvaras 

betryggande, t ex i läkemedelsrum. 

Basförråd av sprutor och 

kanyler bör vara låsta. Om 

de ej förvaras i originalkartong 

kasseras de efter ett 

år. 

I häftet ”Läkemedelsrum. 

Funktion - utformning - 

utrustning” finns riktlinjer 

för hur läkemedelsrum 

bör utformas för att uppfylla 

krav på rationalitet, 

hygien och säkerhet. Detta häfte kan fås från levererande apotek. Kontakta 

apoteket vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. 

Medel för tekniskt bruk 

Tre grupper 

Bokstavsordning 

ATC-ordning 

Kylvaror 

OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar 

för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. 

På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, 

bör detta utrymme vara låsbart. 

Läkemedel kan placeras i tre från varandra skilda grupper: 

a) Läkemedel för injektion 

b) Övriga läkemedel för invärtes bruk 

c) Läkemedel för utvärtes bruk 

Ett bra sätt är att förvara läkemedel i bokstavsordning inom respektive 

grupp. 

Ett annat sätt är att förvara läkemedel i ATC-ordning, dvs i farmakologisk/terapevtisk 

gruppindelning. 

Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2 o - +8 o ). De levereras från Apoteket 

i grön låda märkt ”Innehåller kylvaror”. Dessa ska förvaras i kylskåp 

utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn 

av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar emellertid 

mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet 

för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet 

får endast läkemedel förvaras. 

Läkemedel, som ska förvaras svalt (+8 o - +15 o ), förvaras vanligen i kylskåp. 

Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15 o - +25 o ), 

men observera att hållbarhetstiden då förkortas. 

Rumstemperatur 

Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt 

vid förvaring under +15 o . Detta beror på utfällning av aktiv eller annan 

substans i lösningar (ex Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur) eller på parti- 

24

keltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i 

kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar 

som blir för trögflytande. Förteckning över läkemedel som ej får förvaras 

i kylskåp kan beställas från Apoteket. 

I akutväskor och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver 

kall eller sval förvaring. Apoteket kan ge direktiv om hållbarheten i rumstemperatur. 

Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som 

måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. 

Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen 


SOSFS 2001:17 

Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten 

är väl förtrogen med och själv får inta. 

Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att apotekets märkning 

och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning 

är ej tillåten. 

Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information 

till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. 

De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för 

behandling av patient (LVFS 1995:25). 

Akutväskor 

Utanför förrådet 

I vårdsalen 

Originalförpackning 

Läkemedelsprov 

4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd 

Genomgång av läkemedelsförrådet bör ske en gång i månaden. 

Översynsdatum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas 

på lista eller i loggbok som förvaras i läkemedelsförrådet. Syftet 

med genomgången är framförallt att: 

Översyn 

Läkemedel ska vara i fullgott skick. 

Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. 

Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid. 

En enkel rutin för genomgång kan vara att kontrollera följande: 

Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (+2 o - +8 o ). 

Brutna förpackningar: Kassera överflödiga och för gamla 

(enligt utgångsdatum eller lista över användningstider). 

Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat 

utgångsdatum. Där utgångsdatum ej är passerat returneras de till 

apoteket, så snart de inte används regelbundet. 

Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller 

dylikt, reklamera läkemedlet genom att skicka det tillsammans med 

en reklamationsblankett till apoteket (se nedan). 

Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar. 

Rutin för genomgång 

av förråd 

Genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa 

återanvändas på annan avdelning. Lådan plomberas/låses alltid, när 

den innehåller läkemedel, och överlämnas då personligen till 

transportör/vaktmästare. 

Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: 

Kreditering 

Förpackningen är obruten 

Läkemedlet är lagervara på apoteket 

Kostnaden är minst 500 kr 

Läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet 

Speciell blankett fylls i - beställs från apoteket 

25

Kylskåpsvaror krediteras endast i undantagsfall. Kontakta apoteket. 

Reklamation 

Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska förpackningen 

sändas tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Detta är 

nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos tillverkaren via den reklamationsblankett 

apoteket fyller i. Önskemål, synpunkter och förslag 

på förbättring av en produkts utförande, utformning av förpackning/etikett 

etc bör också lämnas i form av en reklamation till apoteket. Reklamationsblankett 

finns att ladda ner från Läkemedelskommitténs hemsida 

www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/blanketter) och 

kan även beställas från apoteket. 

Apoteket vidarerapporterar alla reklamationer till ett rikstäckande system 

och härigenom fås en kontinuerlig bevakning av felfrekvens och feltyp för 

olika produkter. 

Upphört godkännande 

Indragning 

Avdelningarna och mottagningarna får via apoteket meddelande om viktigare 

läkemedel där godkännandet upphört. Om några av dessa finns i 

avdelningsförrådet, ska de sorteras ut och returneras. 

De läkemedel som dras in av andra skäl (t ex efter många reklamationer) 

meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg: 

Gul indragningsblankett, som används när sjukhusens läkemedelförråd 

och motsvarande ska verkställa indragning. 

Röd indragningsblankett, som används vid särskilt brådskande 

indragning. 

Blanketten signeras av förrådsansvarig sjuksköterska efter kontroll 

(och ev retur av läkemedlet). 

4.4. Kassation 

Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet ser till att 

läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas. 

Därför bör denna varje månad se till att läkemedelsskåpen städas 

för att kassera brutna förpackningar, som blivit överflödiga eller 

för gamla. Returnera även obrutna förpackningar av läkemedel 

som satts ut eller finns i för stora lager. 

Huvudregel 

Huvudregel är att kasserade läkemedel av säkerhets- och miljöskäl ska returneras 

till apoteket enligt avtal mellan Apoteket och Örebro läns landsting. 

Apoteket packar läkemedlen i plomberade kartonger, som sänds till 

särskilda förbränningsanläggningar, där de förstörs genom att upphettas 

under extra hög temperatur. 

Med kasserade läkemedel avses följande: 

Tabletter, lösa eller blisterkartor med kvarvarande tabletter 

Salvtuber 

Glas- eller plastflaskor med flytande läkemedel 

Injektionssprutor med kvarvarande läkemedel 

Infusionslösningar med läkemedelstillsatser 

Emballage och transport av kasserade läkemedel till apoteket: 

Tabletter, kapslar, blisterkartor, salvtuber, ögondroppsflaskor och liknande 

läggs i genomsynlig plastpåse, som märks med etikett ”Kasserade 

läkemedel”. Etikett kan beställas från levererande apotek. 

Flytande läkemedel i originalförpackning försluts och läggs i plastpåse 

enligt ovan, tillsammans med absorberande material vid risk för 

läckage. 

26

Sprutor med kvarvarande läkemedel försluts med sprutpropp och 

läggs i plastpåse enl ovan (kanyler sorteras bort som skärande/stickande 

avfall). 

Små volymer flytande läkemedel kan samlas i speciell burk för kasserat 

flytande läkemedelsavfall. Fylld och väl försluten burk läggs i 

plastpåse enligt ovan. 

Infusionsvätskor med läkemedelstillsats emballeras i plastpåse, tillsammans 

med absorberande material, så att läckage inte kan ske. 

Infusionsaggregatet ska sitta kvar. 

Plastpåsar med läkemedelsrester läggs i grön apotekslåda och skickas 

till apoteket med transportör. 

Lådan ska plomberas. 

Det ska framgå varifrån lådan skickats (av skylten på lådan eller om 

sådan saknas, lägg lapp i lådan). 

Lådan får absolut inte märkas med ”Kasserade läkemedel”!! 

För narkotika gäller följande: 

Av säkerhetsskäl ska större mängd kasserad narkotika inte samlas på 

enheten. 

Kasserad narkotika sänds till apoteket tillsammans med andra kasserade 

läkemedel men ska först avidentifieras så mycket som möjligt. 

Destruktion av narkotika ska dokumenteras i förbrukningsjournalen 

(se kap 4.6 Narkotikakontroll). 

Detta får inte sändas till apoteket. Sorteras enligt sjukhusets 

källsorteringsanvisningar : 

Ytterförpackningar, t ex kartonger till blisterkartor 

Tomma läkemedelsförpackningar, även tömda infusionspåsar 

Infusionspåsar eller infusionsflaskor innehållande rena koksalt-, 

glukos- eller näringslösningar 

Skärande/stickande avfall 

Smittförande avfall 

Farligt avfall 

Angående hantering av kasserad cytostatika eller antibiotika och andra läkemedel 

med bestående toxisk effekt hänvisas till utarbetade instruktioner 

för respektive område se ”Riktlinjer och råd för hantering av läkemedel 

med risk för bestående toxisk effekt” (Läkemedelskommittén) och 

”Hanteringsanvisningar för cytostatika” (Onkologiska kliniken). Se 


instruktioner). 

4.5. Användningstider och hållbarhet 

För att underlätta bedömningen av användningstider finns en lathund 

utarbetad. Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt 

och att innehållet inte har förändrats synligt. Patientens tillstånd (prematura 

barn, större brännskador) kan kräva ännu kortare användningstider. 

OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande 

eller salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara används i sex 

månader som längst. 

Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdosförpackningar 

(alltid salvor/puder för trycksårsprofylax samt näsdroppar; 

vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor). 

Patientnamn 

27

Användningstider för läkemedel i bruten förpackning 

Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller apoteket. Tidpunkten för brytande ska anges på förpackningen. 

Förteckningen är baserad på användningstider angivna i Svensk läkemedelsstandard (SLS). 

Infusionsläkemedel Infusionsvätskor Högst 12 tim 

Infusionsvätskor med tillsats 

Högst 12 tim efter tillredning 

Infusionskoncentrat 

Högst 12 tim i rumstemp 

eller 24 tim vid kylförvaring 

Infusionsvätskor m tillsats (t ex TPN), 

Kylförvaring fram till användning 

beredda på sjukhusapoteket 

därefter högst 12 tim 

Injektionsläkemedel Ampuller Engångsbruk 

Kortikosteroidberedningar för intraartikulär 

Engångsbruk 

injektion och periartikulär eller injektion i senfäste 

Uppdragna sprutor 

Högst 12 tim 

Okonserverade injektionsvätskor 

Högst 12 tim i rumstemp 

eller 24 tim vid kylförvaring 

Konserverade injektionsvätskor 

i flerdosbehållare till a) flera patienter 

Högst 1 vecka 

b) till enskild patient Högst 1 månad 

Spolvätskor Vid operation Engångsbruk 

Annan användning (renrutin) 

Högst 24 tim 

Ögondroppar och 

ögonsalvor Vid operation eller i skadat öga Engångsbruk 

Konserverade till a) flera patienter Högst 1 vecka 

b) enskild patient Högst 1 månad 

Okonserverade till enskild patient 

Engångsbruk 

Örondroppar Vid operation eller vid skadad trumhinna Engångsbruk 

Salvor/krämer Sterila salvor till stora öppna sår eller Som för ögonsalvor 

allvarligt skadad hud 

Icke sterila salvor, konserverade 

Högst 6 månader 

Övrigt 

Desinfektionsmedel till flera patienter 

a) alkoholbaserade 

(t ex Klorhexidinsprit, 

M-sprit) 

Högst 1 månad 

b) vattenbaserade Högst 1 vecka 

Näsdroppar/nässpray (endast till en patient) 

En period, okons högst 10 dagar 

Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk 

a) konserverade Högst 6 månader 

b) okonserverade Högst 1 vecka vid kylförvaring 

Hållbarhet 

Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl (jfr Svensk 

läkemedelsstandard), och dels av kemiska skäl såsom nedbrytning vid 

kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den bakteriologiska hållbarheten 

är begränsad även hos konserverade läkemedel, eftersom konserveringsmedel 

har varierande effekt mot olika mikroorganismer. Den 

kemiska hållbarheten som anges av tillverkaren är ibland kortare än den 

bakteriologiska (t ex för vitaminlösningar) och avgör då användningstiden. 

Användningssättet (t ex operation) kan också motivera en kortare 

användningstid. 

Som allmän regel bör gälla, att en förpackning inte förvaras längre än två 

år i läkemedelsförrådet, såvida inte särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning 

(t ex obrutna beredskapsförpackningar, som av fabrikanten påsatts 

längre hållbarhetstid och som förvarats på ett betryggande sätt). 

28

4.6. Narkotikakontroll 

Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt 

fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. 

Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner 

och ansvar för narkotiska läkemedel. 

SOSFS 2001:17 

En rutin för hantering, inventering och kontroll av narkotika ska 

beskriva: 

Rutin 

Hur förbrukningsjournal förs över narkotika grupp II-III och grupp 

IV-V. 

Hur ofta inventering och kontroll av narkotika ska göras. 

Hur kassation av narkotika ska göras. 

Hur avvikelser rapporteras. 

Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje preparat 

och för alla beredningsformer inklusive smärtkassetter och smärtpumpar. 

Om endast en del av en ampull ges, förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. 

Även kross förs in omgående. Kontrasignering 

krävs när större mängder kasseras. 

Kassation av narkotika 

Kasserad narkotika sänds till apoteket tillsammans med andra kasserade 

läkemedel men ska först avidentifieras så mycket som möjligt (t ex trycka 

ut tabletter bland övriga lösa tabletter, ta bort ytterförpackningen). Se 

även kassation av läkemedel kap 4.4. Beträffande lån mellan avdelningar, 

se kap 3.1. En säker rutin är att både utlånande och inlånande avdelning 

kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler. 

När det gäller förbrukningen av narkotika typ IV och V, t ex bensodiazepiner, 

kan det räcka att föra in den mängd som tillförts förrådet och att 

göra regelbundna kontroller av behållningen. Uttag av större mängd, t ex 

för längre tid eller till läkemedelsvagn, bör dock föras in varje gång. Vilka 

preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kap Särskilda 

läkemedel i Läkemedelsboken (LB) och av lista som återfinns på 

Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer 


Förteckning IV och V 

NARKOTIKA 

Förbrukningsjournal. Exempel: avser Morfin ampuller 

10 mg/ml, 10 x 1 ml 

29

Exempel: avser Stesolid tabletter 5 mg, 50 st 

* 

* 

* fylls i vid uttag av större mängd och vid uttag av doser att förvaras 

utanför förrådet 

Fulltecknat häfte sparas minst ett år efter sista anteckningen. 

Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen. 

Sjuksköterska med 

ansvar för kontroll 

av narkotika 

Stängning 

På varje avdelning/mottagning ska finnas en av avdelningschef utsedd 

sjuksköterska ansvarig för att kontrollera narkotikaförbrukningen. Inventering 

och kontroll av narkotika ska utföras av annan behörig hälso- och 

sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring 

av läkemedel. Kontrollansvarig sjuksköterska jämför rekvisitioner, innehållet 

i förrådet inklusive läkemedelsvagn samt förbrukningsjournaler 

minst en gång per månad. Utförda kontroller antecknas i narkotikaförbrukningsjournalen. 

Om en avdelning eller mottagning stängs för en kortare eller längre tid 

måste ansvariga se till att narkotika och nycklarna till läkemedelsskåpen 

förvaras på ett betryggande sätt så att ej obehöriga kommer åt detta. En 

annan möjlighet är att spärra passerkort eller lås för en begränsad tid. 

4.7. Medicinska gaser 

Läkemedel 

Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl a att: 

Medicinska gaser ska förvaras oåtkomliga för obehöriga och regelbundet 

kontrolleras avseende förvaringssätt och hållbarhet. 

Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också 

anger behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på apparaturen 

måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas. 

Medicinska gaser ska dokumenteras i läkemedelsjournalen. 

Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet svarar för att avdelningens 

gasflaskor inte har överskridit användningstid. 

Medicinska gaser ska liksom läkemedelsförrådet kvalitetsgranskas 

av farmacevt. 

Rutiner för oxygenbehandling finns i ”Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal” 

(www.sjukvardsupplysningen.se/handboken). 

På läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/ 

publikationer och instruktioner) finns även häftet 

”Vad du bör veta om gas på sjukhus” (utgivet av AGA). 

Gaskommitté 

30 

Central gasanläggning kontrolleras av gaskommitté/gasansvarig på sjukhuset. 

Säkerhetsföreskrifter för central gasanläggning finns framtagna vid 

t ex USÖ (www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/publikationer 


Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har på den översta delen 

en fastställd färg som markerar innehållet. De vanligaste medicinska gaserna 

är oxygen (vit), lustgas (blå) och blandningar därav, ex andningsluft 

(vit/svart).

På flaskan finns etiketter, där det bl a framgår gassort, fyllningsdatum, 

och uppgift om sista förbrukningsdatum. Flaskor med oläslig etikett ska 

reklameras och returneras. 

Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade 

vid vägg eller på avsedd 

kärra i välventilerade utrymmen. I 

rummet får inte lagras fett eller 

oljor, ej heller absorberande material 

som t ex textilier. Fylld gasflaska 

får inte utsättas för onormal 

uppvärmning. Varningsskylt för 

gasflaskor ska finnas på både dörren 

till förvaringsutrymmet och entrén 

till vårdenheten. Öppen eld 

får ej förekomma där oxygenbehandling 

pågår. På varje enhet där 

lösa gasflaskor används bör en förteckning 

över var gasflaskorna förvaras 

finnas. Instruktioner för den 

praktiska hanteringen av gaser på 

enheten bör också finnas lättillgängliga. 

Fuktflaskan ska vara torr, när den 

ej används. Vid kortare perioder av 

syrgasbehandling, mindre än 2 

timmar, är befuktning ej alltid 

nödvändig. Sterilt vatten används. 

Aqua Pak är förfylld flaska med 

sterilt vatten. Om flergångsflaska 

används fylls denna till hälften 

med sterilt vatten. Flergångsflaskan 

rengörs och desinfekteras dagligen i 

diskdesinfektor. Metalldelarna avtorkas 

med 70 % sprit. 

Vid allt slags handhavande med oxygenapparatur kontrollera att denna, 

samt händer och verktyg, är fria från olja och fett. Fett och olja kan självantändas 

i syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och 

brand. 

Hållbarhet 

Förvaring 

Befuktning 

Fett 

31

5. IORDNINGSTÄLLANDE 

5.1 Hanteringsmodell 

Läkemedlet ska iordningställas med originalhandling som 

underlag. 

Iordningställande och överlämnande/administrering av 

läkemedel ska göras av samma person. 

Signering i läkemedelsjournal ska göras av sjuksköterska för 

varje enskilt läkemedel som tillförts patient. 

Endos 

En hanteringsmodell med endosförpackade läkemedel, där 

iordningställande och överlämnande sker hos patienten, medger 

högt ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Med denna 

modell uppnår man en integrering av läkemedelsadministreringen 

med övriga vårduppgifter hos patienten. 

Som delar i systemet ingår endosförpackningar och en 

läkemedelsvagn. Endos är separat förpackade läkemedel (t ex 

tabletter/kapslar), som är märkta med preparatnamn, beredningsform, 

styrka, användningstid och tillverkningskod. 

Med modellen uppnår man bl a följande: 

Fördelar 

Sjuksköterskans arbetstid omprioriteras till mer patientnära arbete. 

Läkemedlet kan vid överlämnandet säkert identifieras av både 

patient, sjuksköterska och övrig behjälplig personal. 

Iordningställande efter originalhandling samt kontroll och signering 

av överlämnande/administrering sker vid patientens säng av ansvarig 

sjuksköterska. 

32

Läkemedelsvagn används som förvaringsplats (för sprutor, kanyler, 

patientens läkemedel etc), som transporthjälpmedel och som 

arbetsyta. 

Icke frekventa läkemedel kan erhållas från apoteket i avpassade 

mängder, som endast förvaras i patientens låda i vagnen. 

Doser som inte förbrukas kan återanvändas. 

Vid enheter, där patienternas medicinering är relativt stabil, kan andra 

medicindelningssystem användas. Se vidare kap 8.4 Dosdispensering. 

Dispensering av läkemedel för en - flera dagar görs, när patienten 

ska tränas att själv sköta intaget av läkemedel, t ex inför utskrivning. 

Läkemedlen läggs då i en dispenser för ett dygn (t ex 

Wiegand-ask från Monomak medical AB) eller för en vecka 

(t ex Dosett från Item development). 

Träning 

5.2. Befogenhet 

Arbetsrutinerna ska anpassas så att följande krav kan tillgodoses: 

Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, 

tandläkare, receptarie eller apotekare. 

En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt 

ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av 

läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 

SOSFS 2001:17 (4 kap, 2§). 

Annan personal får biträda en sjuksköterska, läkare eller 

tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid 

iordningställande och administrering av läkemedel. Att 

biträda innebär inte en delegering utan att man arbetar 

tillsammans och sjuksköterskan eller läkaren har det fulla 

ansvaret (se även kap 1.8 Annan personal). 

I den ordinationshandling som används inom sluten hälso- och 

sjukvård ska genom signering framgå vem eller vilka 

som ansvarat för iordningställandet och administreringen 

av varje ordinerat läkemedel. 

Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera 

läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot 

ordinationshandlingen. 

Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen eller 

behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet 

(i de fall iordningställandet inte sker i direkt anslutning 

till administreringen) och läkemedlets namn, styrka samt 

de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. 

Direktiv om märkning ska finnas i den lokala instruktionen 


Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva 

läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. 

Sjukgymnaster får iordningställa och administrera 

läkemedel som ska ges till patienter i samband med 

fysioterapi. 

Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning 

inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera 

läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som 

omnämnts ovan. 

Författningskrav 

5.3. Iordningställande av dos 

Som nämnts under kap 5.2 Befogenhet, är det sjuksköterska 

(motsv) som ska iordningställa doser. 

33

Injektionsvätskor 

För injektionsläkemedel gäller - i de fall administreringen inte sker i direkt 

anslutning till iordningställandet - att sprutan ska vara signerad och 

märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka 

och tidpunkt för iordningställandet. 

Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma 

tillfälle, ska varje spruta alltid märkas med signerade uppgifter om patientens 

identitet samt läkemedelsnamn och styrka. 

Förtryckta uppdragningsetiketter bör användas till injektionssprutorna, 

liksom en lokalt utfärdad instruktion för arbetet. Även neutrala etiketter 

finns att beställa från apoteket. 

Engångssprutor 

Smittspridning/ 

Infektionsrisk 

Uppdragningskanyl 

Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta 

och får ej återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar, 

för att förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen 

alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. 

Vid ett flertal tillfällen har vårdrelaterad blodburen smitta inträffat, när 

injektionsläkemedel i flerdosbehållare använts till flera patienter. Därför 

ska läkemedel i endosampuller/endossprutor användas i första hand. Infektionsrisken 

för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet 

stick genom gummimembranet. Om läkemedlet endast finns tillgängligt 

i flerdosflaska bör beredningen ske i läkemedelsrummet. Konserverade 

injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst en vecka, oavsett 

mängd läkemedel som återstår (se även kap 4.5 Användningstider och 

hållbarhet). 

Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men 

med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet. 

Tänk på att vid små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska, 

för att kunna fylla injektionskanylen vid injektionen. Ta bort uppdragningskanylen 

ur flerdosbehållare. S k ”spikar” för uppdragning i spruta ur 

flerdosbehållare rekommenderas ej pga infektionsrisk. 

Vid spädningar ska i första hand Natriumklorid eller Sterilt vatten i plastampuller 

(10 och 20 ml) för engångsbruk användas. 

Hjälpmedel 

Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna 

utan med något hjälpmedel (sked, pincett, handskar, extra medicinbägare 

eller förpackningslocket). Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, 

när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller 

delad, får ej återföras till originalförpackning efter uttag. För endosförpackade 

tabletter gäller särskilda rutiner. 

Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. 

Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och ev sond, ska en 

speciell spruta för detta ändamål användas (SOSFS 1988:25). 

Brytningsdatum 

Bruksanvisningar 

All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva glasförpackningen 

av injektions- och infusionsvätskor. Brytningsdatum antecknas på etiketten 

på alla salvliknande och flytande läkemedel. På injektionsflaskor 

skrivs datum och klockslag. På infusionsvätskor skrivs dessutom bl a 

klockslag för infusionens början. 

För vissa läkemedel - såsom infusionsvätskor i plast, spolvätskor finns särskilda 

bruksanvisningar, vilka kan hämtas via länk från Läkemedelskommitténs 

hemsida www.orebroll.se/lakemedel eller tillhandahålls av levererande 

apotek. 

34

Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, 

ska det ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens 

namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, 

anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn 

samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade 

läkemedel kan med fördel användas. Detta gäller patienter på permission, 

dagpatienter, hemsjukvård och mottagningar (även inom primärvården). 

Om en patient får läkemedel med sig från en avdelning/mottagning ska 

detta antecknas i journalhandling. 

Det finns olika sätt att dosera läkemedel som ska tas med hem, t ex läkemedelspåse 

eller Dosett (se även kap 8.4 Dosdispensering). Det vanligaste 

sättet är att dela ut medicin i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla 

väsentliga upplysningar. 

Mottagningar 

I Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande 

av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt 

(för ytterligare information, se www.av.se/teman/lakemedel). 

Som grund för framtagande av lokalt anpassade rutiner kan följande do- 

Läkemedelspåse 

5.4. Tillredning 

Tillredning av läkemedel får endast göras av personal med farmacevtisk 

kompetens (Svensk läkemedelsstandard, SLS). Sjuksköterska på avdelning/enhet 

får endast tillreda: 

Läkemedel som p g a begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt anslutning 

till administrering (t ex injektions- och infusionssubstans). 

Tillsats av läkemedel (t ex infusionskoncentrat) till infusionsvätska, 

som är avsedd för omedelbar administrering. 

Verksamhetschefen är ansvarig för tillredningsverksamheten. Tillredning 

får utföras av sjuksköterska eller motsvarande. Personalen ska ha erforderlig 

teoretisk och praktisk utbildning i arbetet. Normalt ska dock all tillredning 

göras på apoteket med de resurser som finns där i form av 

godkända tillverkningslokaler och speciellt utbildad personal. 

Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller 

administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan 

tabletter i vissa fall krossas. 

Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, p g a att de har förlängd effekt 

(Duretter, ”retard”, ”prolongatum”) eller är överdragna med ett skikt 

som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela 

för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Se närmare 

tabellen ”Sväljes hela” på läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel 

(markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). 

Denna ska alltid konsulteras, när det är aktuellt att krossa en 

tablett och flytande alternativ ej finns. 

Anser den som iordningställer patientdoserna att en tablett bör och kan 

krossas, sker detta med hjälp av tablettkross, ej mortel. Nackdelar med 

mortel är risken för läkemedelsallergier för personalen och att morteln 

ofta har en skrovlig yta. Det senare gör att det kan vara svårt att få ut läkemedel, 

varför doseringsnoggrannheten ej blir tillräcklig. Tablettkrossen 

passar till engångsbägare. Denna bägare bör sedan direkt användas för 

utlämning till patienten och tablettkrossen göras ren. 

Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas - dels genom 

att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. 

Framför allt gäller detta antibiotika. 

Sjuksköterska 

Krossning 

Sväljes hela 

Tablettkross 

Allergirisk 

Cytostatika, antibiotika 

35

kument användas: ”Riktlinjer och råd för hantering av läkemedel med 

risk för bestående toxisk effekt” (Läkemedelskommittén) och ”Hanteringsanvisningar 

för cytostatika” (Onkologiska kliniken). Se www.orebroll.se/lakemedel, 

markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner. 

Skyddsinformation 

Tillsatser 

Arbetsinstruktion 

En översikt över samtliga risker med läkemedelshantering finns i häftet 

”Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel” 

från Läkemedelsindustriföreningen (finns på www.orebroll.se/lakemedel, 

markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). 

Skyddsinformationsblad för läkemedel finns på www.fass.se, markera 

FASS för förskrivare/skyddsinformation och för apotekstillverkade läkemedel 

på www.apl.apoteket.se 

Ett stöd på avdelningar där tillsatser till infusioner görs är Apotekets 

kompendium ”Tillsatser till infusionsvätskor” (kan beställas från levererande 

apotek). Det innehåller dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, 

dels en konkret arbetsinstruktion som ska följas om inte ledningsansvarig 

läkare föreskriver annorlunda. 

Viktigt är, att arbeta aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna 

före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen. Arbetet ska ske 

i ostörd miljö. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och 

innehållet måste blandas efter varje tillsats. För infusionsvätskor gäller att 

behållaren ska märkas med patientdata, starttid, infusionstid och ev tillsatser. 

En etikett ska fyllas i och sättas på flaskan/påsen vare sig tillsats 

gjorts eller ej. 

Infusionspåsar 

Infusionsvätskor i 

plastpåsar kräver en 

speciell arbetsteknik. 

Någon luftningskanyl 

behövs inte, och 

aggregat utan inbyggd 

luftning bör 

användas. Tillsatskanylerna 

ska vara tunna. 

Förenklad arbetsinstruktion 

(kan skrivas 

ut från www.apoteket.se, 

markera 

vårdpersonal/infobank/broschyrer&förteckningar). 

Kontroll av Infusions- dialys- och spolvätskor 

Gör så här innan du använder påsen/flaskan! 

Kontrollera identitet 

(preparatnamn, styrka, storlek) 

och utgångsdatum 

PÅSE FLASKA 

Kontrollera att ytterpåsen är 

hel innan den avlägsnas 

Ta av ytterpåsen 

Granska innerpåse eller flaska 

mot syningsskärm eller i annan 

god belysning 

OBS! Efter tillsats av läkemedel görs förnyad granskning av att ingen fällning eller annan 

grumling uppstått. (Använd ej tuschpenna vid märkning av plast). 

Returnera till apoteket (krediteras) 

Läckande eller skadad påse/flaska eller sådan med avvikande volym. Påse /flaska 

med fällning, missfärgad eller grumlig vätska. Påse med defekta aggregat- och/eller 

tillsatsportar. Flaska med skadad förslutning. Flaska med skador i form av 

sprickor eller slagmärken 

Fyll även i en reklamationsblankett. 

36

Vissa antibiotika ges som intermittent infusion, varvid torrsubstansen 

blandas med sterilt vatten eller fysiologisk koksaltlösning med hjälp av en 

speciell överföringsadapter. Spädningsschema för antibiotika finns framtaget 

och kan hämtas från Läkemedelskommitténs hemsida 


instruktioner). För att kunna använda detta på en avdelning ska det vara 

undertecknat av ansvarig läkare. 

Desinfektionslösningar, som inte är avsedda för desinfektion av hud och 

slemhinnor, får ej förvaras i läkemedelsskåpen (se kap 4.2 Läkemedelsförråd). 

Intermittent infusion 

Spädningsschema 

för antibiotika 

Desinfektionslösningar 

5.5. Hygien i samband med 

läkemedelshantering 

Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så 

att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. 

Vid tillredning av vissa läkemedel, t ex antibiotika och cytostatika, 

behöver dessutom personen som tillreder skyddas mot direktkontakt 

med läkemedlet. Skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner för 

läkemedelhantering/tillredning ska ingå i den lokala instruktionen 

för avdelningen/enheten. Förslag på riktlinjer är följande: 

Hygieninstruktioner 

Allmänt 

Håll god ordning i läkemedelsförrådet bl a genom regelbunden 

genomgång av läkemedlen (se även kap 4.3 Skötselanvisningar för 

läkemedelsförråd). 

Städning av golvet i läkemedelsförrådet utförs dagligen. 

Bänkar avtorkas dagligen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, 

med tillsats av rengörare. Även hyllor hålls rena genom regelbunden 

avtorkning. Kylskåp rengöres en gång/månad. 

Handhavande av riskavfall, kasserat material och annat källsorterat 

avfall sker med god hygien och enligt sjukhusets föreskrifter. 

Handhygien 

Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av 

läkemedel. 

Använd handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt. 

Se till att handdesinfektion finns lättillgängligt t ex i läkemedelsrum, 

på läkemedelsvagn, på patientrum. 

Tillredning av läkemedel 

Tillredning av läkemedel bör ske i läkemedelsrummet på en speciellt 

avsedd plats. 

Arbetsytan torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel före 

tillredning. 

Gummimembran på injektionsflaskor samt ampuller desinfekteras 

med sprit före punktion/brytning. Undvik kontakt med den desinfekterade 

ytan. 

Flergångsförpackningar märks med datum, klockslag och signum vid 

första punktionen (se kap 4.5 Användningstider och hållbarhet). Ta 

bort uppdragningskanylen ur förpackningen. 

Ta en ny spruta vid varje uppdragningstillfälle. 

Handhygien 

Tillredning 

37

Toxisk effekt 

Tillredning av läkemedel som kan ge toxisk effekt 

Tillredning av t ex antibiotika bör ske på en speciellt avskild plats för 

att undvika kontamination vid beredning av andra läkemedel. Ett 

absorberande underlag används för att minska spridning av ev spill. 

Arbetsytan torkas med vatten (avlägsnar ev spill bättre) och därefter 

med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. 

Handskar, långärmad skyddsrock och speciella filterförsedda upp 

dragningskanyler används lämpligen för att skydda personen från 

direktkontakt med läkemedlet. 

För ytterligare hanteringsrutiner, se kap 5.4. 

Läkemedelsvagnar 

Vätskevagnar 

Läkemedelsvagnar 

Arbetsytan torkas dagligen och vid behov med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel 

med tillsats av rengörare. 

Genomgång/städning av hela vagnen görs en gång i månaden. 

Speciell hållare för handdesinfektion på läkemedelsvagn finns att 

beställa. 

Vätskevagnar 

Rengöring och genomgång ingår i leveransavtalet och genomförs av 

Apoteket. Avdelningen ansvarar för att vätskevagnen förses med 

skyddsplast innan den körs till apoteket för påfyllning. 

38

6. ADMINISTRERING 

6.1. Allmänt 

Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av en 

iordningställd läkemedelsdos till en patient. 

En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett 

läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet 

till patienten. 

SOSFS 2001:17 

Huvudregeln är, att sjuksköterskan (läkare, tandläkare) själv utför de 

olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en hög patientsäkerhet 

i den praktiska läkemedelshanteringen. Om det är nödvändigt av tekniska 

krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska än 

den som iordningställt läkemedlet ta ansvar för administreringen till patienten. 

Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå 

av den lokala instruktionen för läkemedelshantering. 

Ansvarsfördelning 

Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva läkemedel 

och sjukgymnast får administrera läkemedel som ska ges till patient 

i samband med fysioterapi. 

Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälsooch 

sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn av 

sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa 

och administrera patientdos enligt gällande författning. 

Den som administrerar/överlämnar ett läkemedel ska kontrollera patientens 

identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. 

Det kan ske genom kontroll av identitetsband eller genom att 

patienten själv uppger sitt namn. 

Vid överlämnandet ska signering ske i originalhandling (läkemedelsjournal) 

för varje enskilt läkemedel. Genom signeringen ska det framgå vem 

eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av 

varje ordinerat läkemedel (se exempel kap 2 Ordination). Ansvaret för 

dosens innehåll är personligt bundet till signerande sjuksköterska i de fall 

apoteket inte iordningställt dosen. 

Som nämnts är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska iordningställa/administrera 

de ordinerade doserna. Annan personal får biträda 

en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter 

vid iordningställande och administrering av läkemedel. Att biträda innebär 

att ge handräckning på den behöriges ansvar. Se även kap 1.7 Sjuksköterskans 

ansvar och kap 1.8 Annan personal. 

Om av ovanstående skäl någon annan än den som iordningställt dosen 

överlämnar densamma, ska vad gäller perorala läkemedel dessa hållas 

samman i för varje doseringstillfälle försluten enhet, märkt med patientens 

namn och födelsedata. 

Vid överlämnandet ska patienten få erforderlig information, t ex om hur 

läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Lämpligt hjälpmedel 

är Patient-FASS. Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och 

motivera patienten för sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan 

ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av 

läkemedlet men också om det finns några problem i samband med intaget 

(smak, sväljbarhet etc). 

Patientidentitet 

Signering 

Biträda 

Märkning 

Information 

39

Ej intagen dos 

Det är ett krav att i de fall en patient inte intar en ordinerad läkemedelsdos 

ska detta dokumenteras i originalhandling tillsammans med orsaken 

till det uteblivna intaget. Detta är viktigt, för att behandlande läkare ska 

få kännedom om eventuella problem med medicinintaget och kunna ta 

ställning till fortsatt terapi. 

Läkemedel får inte lämnas på sängbord då patienten inte är närvarande, 

om det finns risk för att andra personer kan komma åt dem. 

6.2. Perorala läkemedel 

Personligen 

Huvudregeln vid överlämnande av perorala läkemedel är alltså att patienten 

får sin medicin personligen, bl a för att bibehålla säkerheten. 

Om en patient är väl förtrogen med sin medicinering, och för tillfället är 

upptagen av annan terapi, kan denne få sina läkemedel ställda på sängbordet. 

De läggs då i en behållare, t ex Wiegandask eller läkemedelsburk, 

försedd med lock som märkts med patientens namn och födelsedatum. 

Det får dock ej finnas risk för att någon förvirrad medpatient eller annan 

obehörig kan ta dem. 

Mängd 

Tider 

Större mängd läkemedel får inte överlämnas till inneliggande patient än 

denne bedöms kunna hantera. Därför erhåller patienten vanligen endast 

den mängd som är avsedd för omedelbar intagning. När man vill träna 

en patient att själv sköta sin medicinering, är det dock möjligt att lämna 

ut medicin för flera intagningstillfällen, se kap 8.4 Dosdispensering. 

Medicinen ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet 

bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och påföljande 

dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande 

tider för intagning av läkemedel: 

klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen 

klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen 

klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen 

40

I många fall krävs andra intagningstider. T ex måste vissa läkemedel, 

såsom parkinsonmedel, doseras jämnt över dygnet fyra, fem eller sex 

gånger. Å andra sidan doseras många läkemedel tre eller flera gånger per 

dygn, trots att deras farmakokinetik medger en eller två gångers dosering 

per dygn. Läkemedel behöver sällan ges oftare än sin genomsnittliga halveringstid. 

Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas med riklig mängd vätska och 

ej i liggande ställning. Tablettintaget kan underlättas om man tar en 

klunk vätska innan tabletten stoppas i munnen så att mun och strupe 

fuktas. Många läkemedel kan ge skador i matstrupen, om de fastnar där. 

Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, 

t ex lösning, suppositorium. 

Även om en patient bedöms som lämplig att själv sköta sitt läkemedelsintag, 

får detta inte menligt påverka erforderlig information och kontakt 

mellan vårdpersonal och patient. Vid varje misstanke att patienten underlåter 

att ta sin medicin måste en övervakning ske av intaget, och även i 

övrigt ska patienten få hjälp med intaget när så behövs. Detta innebär 

inte att medicinen ska tvingas i patienten, utan denne bör genom information 

få en positiv inställning till medicineringen (se kap 6.1). 

För att träna eget läkemedelsansvar kan patienten i vissa fall självständigt 

få sköta sin medicinering. Detta förutsätter att patienten har ett låsbart 

skåp i anslutning till sin sängplats. Läkaren ska i varje enskilt fall avgöra 

om det är lämpligt att patienten får ansvara för sin medicinering. Stor restriktivitet 

ska iakttagas. Om patienten tar egen medicin, antecknas detta 

i journalen. Sjuksköterska ska informera sig om att patienten tar sina läkemedel 

som ordinerat, samt dokumentera effekten av läkemedelsbehandlingen. 

Ingen tablett utan vatten 

Patientkompetens 

Eget läkemedelsansvar 

6.3. Läkemedel för injektion och infusion 

Iordningställande och tillredning, se kap 5.3 Iordningställande av dos 

resp kap 5.4 Tillredning. 

Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion 

kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende 

inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör dropphastigheten 

kontrolleras, eftersom denna kan förändras. 

Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar. Infusionsaggregat, 

infusionskanyl och insticksställe byts minst vart tredje dygn. Inspektera 

insticksstället minst en gång per dygn. Överflyttning av aggregat 

ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Använd alltid handdesinfektion 

före all hantering av infusionsaggregat och infusionskanyler. 

Använda injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt 

avfall. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en 

särskild behållare. När denna är full till 3/4, stängs locket och burken 

ställs i återvinningsrum. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att 

begagnade kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/stickande 

avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p g a risken för 

stickskador. 

Kontroll 

Infusionsaggregat 

Sprutor och kanyler 

6.4. Biverkningar 

Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant 

på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser (LVFS 

2006:4). Se även FASS (Biverkningar av läkemedel och Rapportering av 

Rapportering 

41

läkemedelsbiverkningar) och Läkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se, 

markera hälso- & sjukvård/rapportera biverkningar. Observerad 

eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning noteras i journalen samt 

meddelas läkaren. Även sjuksköterskor kan rapportera läkemedelsbiverkningar. 

Anmälan görs på särskild blankett som finns i FASS. Den finns 

även för utskrift på Läkemedelsverkets hemsida. 

Läkaren/sjuksköterskan rapporterar till Regionala biverkningsenheten 

(Adr: Biverkningsenheten, Avd för klinisk farmakologi, Akademiska 

sjukhuset, 751 85 Uppsala): 

Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel som inte är klassificerade 

som vanliga (se förteckning över preparat i FASS kapitel om biverkningar 

eller aktuellare lista på Läkemedelsverkets hemsida). 

För samtliga läkemedel ska rapporteras: 

Dödsfall 

Livshotande reaktioner 

Biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig 

funktionsnedsättning 

Biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlängning därav 

Nya, oväntade biverkningar och interaktioner 

Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad. 

Däremot behöver banala biverkningar av äldre mediciner inte rapporteras. 

Även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar 

vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s regler. Samma rapporteringsregler 

gäller för biverkningar av naturläkemedel. 

Rapportera redan vid misstanke om biverkning. Rapportera alla biverkningar 

av inte godkända läkemedel, d v s licenspreparat och läkemedel 

under klinisk prövning. 

Förebygga överkänslighetsreaktioner 

Risk för överkänslighetsreaktioner 

I SOSFS 1999:26 föreskrivs hur överkänslighetsreaktioner förebyggs och 

hur verksamheten ska ha beredskap för att behandla dessa. Där föreskrivs 

även om åtgärder vid vaccinering. Läkare och i förekommande fall sjuksköterska 

ska alltid, innan behandling med läkemedel ges eller undersökning 

påbörjas, ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet 

och i så fall mot vilka ämnen. 

Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller 

allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas 

till den regionala biverkningsenheten. Risk för överkänslighetsreaktioner 

finns framför allt vid behandling med 

penicillin 

sulfa 

dextran 

lokalanestetikum 

allergen 

vaccin 

immunglobulin 

jodhaltiga kontrastmedel 

På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad 

med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutask eller akutväska 

finnas (se kap 3.1 Beställningsrutiner) jämte utrustning för att utföra 

hjärt-lungräddning. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner 

ska finnas till hands. 

42

Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens 

liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet ”VAR- 

NING” antingen för hand med rödpenna, med röd etikett, 

röd stämpel eller på annat iögonfallande sätt. 

SOSFS 1982:8 

Varning 

Om patienten utvecklat en så allvarlig överkänslighetsreaktion, att det 

finns anledning att varningsmärka journalen enligt Socialstyrelsens anvisningar, 

ska alltså journalen och övriga dokument vara märkta med en 

varningsetikett. 

Läkaren ombesörjer efter prövning, att notering av eventuell överkänslighet 

förs in på blanketten ”Journalöversikt”. Uppgiften signeras där av läkaren. 

Uppgiften om överkänslighet på ”Journalöversikt” är sedan underlag 

för införande på övriga journalhandlingar. Det ankommer på verksamhetschefen 

att utforma och fastställa lokala tillämpningsföreskrifter. 

Därvid ska beaktas samtliga journaldokument, som kan vara av betydelse 

för att undvika misstag. 

Även för att mindre dramatiska reaktioner och t ex tillfälliga kontraindikationer 

mot viss typ av medicinering inte ska tappas bort bör det dokumenteras. 

Lämpligt är att så snart någon som helst överkänslighetsreaktion 

(mot läkemedel, födoämnen, plåster eller liknande) har konstaterats 

göra en daganteckning samt dokumentera på t ex temperaturlista för aktuellt 

vårdtillfälle. Man kan där också göra anteckningar om, att patienten 

inte får behandlas med vissa preparat under viss tid, då speciell behandling 

pågår. 

Journalöversikt/ 

dokumentation av 

överkänslighet 

Mindre dramatiska 

reaktioner 

43

Läkemedelsförsäkring 

Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt 

vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara, om 

ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan 

orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning. 

Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som kan hämtas på 

www.lakemedelsforsakringen.se. Se även FASS (läkemedelsförsäkringen och 

patientförsäkringen). 

Antidoter 

Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid 

förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt antidotskåp 

på akutmottagningen på USÖ. Vissa antidoter finns även på 

sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Förteckningar över innehållet i 

dessa förråd finns på www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/publikationer 

och instruktioner. 

Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar 

finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade 

förgiftningar beskrivs i kap ” Förgiftningar, Antidotbehandling” 

i Läkemedelsboken (LB). Giftinformationscentralen (GIC) bör 

kontaktas vid minsta tveksamhet. 

Sjukvården når GIC direkt på tfn 08-736 03 84 eller 08-517 747 42, 

men kan även kopplas via 112. 

44

7. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET 

Läkemedel tenderar att bli allt mer potenta, samtidigt som antalet preparat 

ökar. Dessutom tillkommer nya och mer avancerade administreringssätt. 

Denna utveckling innebär ökad risk för misstag och snävare 

säkerhetsmarginal. Läkemedelshanteringen innehåller en lång rad kända, 

men ändå återkommande risker. 

Misstag och felaktiga åtgärder inom sjukvården uppmärksammas oftast 

ur ett snävt skuldfrågeperspektiv. Människor är inte ofelbara, utan snarare 

gör alla människor mer eller mindre fel varje dag, varje vecka, varje 

år. Det gäller därför att det systematiska kvalitetsarbetet mer utgår ifrån 

ett ”systembundet” perspektiv än ett ”personbundet”. Det systembundna 

perspektivet har sin grund i övertygelsen, att vi måste fokusera på förutsättningarna 

under vilken människan lever. Systemet ska vara så konstruerat 

att det så långt som möjligt förebygger fel. Arbetssättet är att 

systematiskt finna bristerna, så att dessa kan åtgärdas på ett tidigt stadium. 

Härvid fordras en stor öppenhet, som tar fasta på att inte isolera 

problem och misstag utan att lära sig mer om deras uppkomst och natur. 

Systembundet 

Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12 ”Ledningssystem för kvalitet 

och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården” anger att vid planering, 

utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska 

kvalitetsarbetet skapa förutsättningar att tillgängliga resurser kan användas 

för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse 

och kostnadseffektivitet. 

Samlad kunskap och erfarenheter om patientsäkerhet finns på Socialstyrelsens 

hemsida www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet samt på Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) hemsida www.skl.se (markera vi arbetar 

med/vård och omsorg/hälso- och sjukvård/läkemedel/patientsäkerhet). 

7.1. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet 

För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet 

ska vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. 

Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att 

arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande 

syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och 

samverkan. 

Lokala förbättringsarbeten får inte förbli enbart lokala, utan former 

måste finnas för att sprida dem till all berörd verksamhet. Ett väl fungerande 

ledningssystem innebär att erfarenheter från de lokala förbättringsarbetena 

utnyttjas i hela organisationen 

7.1.1. Ansvar 

Vårdgivaren (= landstinget) fastställer verksamhetens övergripande mål 

för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera 

målen. 

Med verksamhetschef avses den person som leder en verksamhet i hälsooch 

sjukvården. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras, 

har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter för att kunna 

bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen ska inom ramen för 

vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner 

Vårdgivaren 


45

för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt även ansvara 

för att uppsatta mål för verksamheten nås och att insatta åtgärder för att 

förbättra vården får avsedd effekt. 

Hälso- och 

sjukvårdspersonal 

Hälso- och sjukvårdspersonal ska inom ramen för verksamhetens ledningssystem 

kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom 

att delta i vidareutveckling av rutiner och metoder samt delta i riskoch 

avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. 

Den sjuksköterska som är ansvarig för läkemedelshanteringen ska svara 

för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen 

bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i samarbete 

med farmacevt. Samarbetet har kortfattat beskrivits under kap 1.9. 

Mål, medel 

Uppföljning 

Grunden för det kvalitetsförbättrande arbetet är en målbeskrivning för 

och en systematisk analys av den egna verksamheten. Mål och medel är 

utgångspunkterna i allt resonemang om läkemedelsbehandling och dess 

genomförande. Läkemedelshanteringssystemet ska tillgodose högt ställda 

krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna 

råden (SOSFS 2001:17) samt instruktioner utfärdade av såväl landstinget 

som den lokala enheten utgör normen (standarden) för hur detta arbete 

ska bedrivas. Medel, som behövs för att uppnå målet, är t ex entydiga och 

väl dokumenterade ordinationer, identifierbara läkemedel och en väl fungerande 

arbetsorganisation. 

De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition, förvaring, 

iordningställande, överlämnande/administrering) ska därför systematiskt 

följas upp. Detta sker lämpligen genom att följa ett fast 

protokoll. Exempelvis finns ett sådant protokoll för uppföljning av läkemedelsjournalens 

användning (se kap 2 Ordination). 

Avvikelsehantering 

Lex Maria 

Rapportering av negativa händelser (=händelse som medfört vårdskada) 

och tillbud (=händelse som hade kunnat medföra vårdskada) är en skyldighet 

och ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal i verksamheten och 

utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. Det ska finnas rutiner 

för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser 

och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna. Det är ledningens ansvar 

att sammanställa och analysera avvikelser och ge återkoppling till 

medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra verksamheter. En uppföljning 

av att insatta åtgärder haft avsedd effekt ingår också i avvikelsehanteringen. 

Lex Marias primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen 

till en inträffad allvarlig skada/sjukdom eller risk för sådan för 

att därigenom på olika sätt förebygga att liknande händelser inträffar i 

framtiden. Vårdgivaren ska använda de erfarenheter som kan göras i samband 

med utredningar i Lex Maria ärenden i det förebyggande riskhanteringsarbetet 

enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12, 4 kap 6 § ) 

om ”Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.” 

Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria är föreskriven i SOSFS 2005:28. 

7.1.2. Händelseanalys och riskanalys 

Då en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig 

skada eller kunde ha skadats allvarligt kan en händelseanalys utföras. 

Analysen ger förståelse för hur och varför händelsen inträffade samt ger 

information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande 

händelser upprepas. En händelseanalys mynnar alltid ut i förslag 

till konkreta åtgärder till en förbättrad patientsäkerhet. 

46

En händelseanalys ska kunna ge svar på följande frågor: 

Vad har hänt? 

Varför har det hänt? 

Hur förhindras en upprepning av händelsen? 

Det är viktigt att komma ihåg att en händelseanalys inte syftar till att besvara 

frågor om ”vem eller vilka som gjorde det?”. Syftet är att upptäcka 

brister som kan finnas i organisationen t ex inom kommunikation, samarbete, 

utrustning och rutiner. 

Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten. Syftet med en 

riskanalys är att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller 

hålla dessa under kontroll eller om det inte är möjligt, minska konsekvenserna 

av en negativ händelse. En riskanalys kan utföras på lokal verksamhetsnivå 

och på övergripande organisatorisk nivå. En analys på lokal 

nivå utförs på enhetens egna processer eller på gemensamma processer i 

samarbete med närliggande enheter. 

Läsa mer: Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete 

(www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet). 

Händelseanalys 

& Riskanalys 

Handbok för patientsäkerhetsarbete 

Landstingens 

Ömsesidiga 

Försäkringsbolag 

7.1.3. Nätverksgrupper 

Nätverksgrupper för läkemedelshantering finns inom sjukhus/förvaltning 

och representanterna består av läkemedelsansvariga sjuksköterskor från 

klinik/avdelning, personal från Sjukhusapoteket och någon person som 

har ett övergripande sjukhusperspektiv vad gäller läkemedelshantering. 

Syftet med nätverket är att informera om nyheter och förändringar men 

också att få synpunkter och frågor från avdelningarna angående läkemedelshanteringen. 

47

7.2. Extern kvalitetsgranskning 

Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning 

av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en 

extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen 

kan t ex utföras av farmaceut. 

SOSFS 2001:17 

Farmacevt 

Protokoll 

Örebro läns landsting har avtalat med Apoteket, att dessa kvalitetsgranskningar 

utföres av farmacevt. Kvalitetsgranskningen bör genomföras med 

verksamhetschef, ansvariga läkare och sjuksköterskor. På den här nivån 

genomgås ledningsstrukturer (ansvar och befogenheter), hur olika övergångar 

hanteras (ex vid arbetsbyten, patientförflyttningar inom sjukhuset, 

utskrivningar) samt hur hanteringen följs upp. Genomgångarna är således 

inriktade på att kunna upptäcka systemfelen. Detaljgranskning av ex ordinationsunderlag/olika 

PM, iordningställande, administrering samt 

läkemedelsförråd sker sedan på avdelningsnivå tillsammans med avdelningens 

ansvariga sjuksköterskor och läkare. 

För varje kvalitetsgranskning sammanställs en rapport. Årlig rapport 

sammanställs för varje förvaltning och tillställs ledningen. 

48

8. PATIENTEN I VÅRDFLÖDET 

I patientens vårdkedja kan många vårdnivåer/vårdinrättningar och personer 

(utöver patientens anhöriga) vara involverade: 

Vårdkedjan 

Läkare från olika vårdnivåer - primärvård och ofta många 

olika slutenvårdsspecialister. Oftast är en allmänläkare 

patientens ordinarie läkare (landstinget). 

Vårdpersonalen i det särskilda boendet (kommunen) eller 

hemsjukvården (kommunen eller landstinget). 

Apoteket, som förser patienten med läkemedel oberoende var 

patienten befinner sig i vårdkedjan. 

Det är uppenbart att många övergångar i vårdkedjan kan leda till brister i 

kommunikationen och informationsöverföringen. Varje vårdnivå, där patienten 

behandlas, har ett ansvar för att den mottagande vårdenheten får 

sådan information, att behandlingsavbrott undviks och att kontinuiteten 

och kvaliteten i läkemedelsbehandlingen kan upprätthållas även vid övergång 

mellan olika vårdformer. 

Att det blir fel i patienternas läkemedelsanvändning är en vanligt förekommande 

och allvarlig bakomliggande orsak till vårdskador. Särskilt 

vanligt är att det blir felaktigheter i patientens läkemedelsbehandling i 

samband med inläggning och utskrivning på sjukhus. Detta har kallats 

vårdens övergångar. Läkemedelsfel är en del av de överförings- och kommunikationsfel 

som uppstår i dessa sammanhang. 

Rutiner för 

övergångar 

Rutiner för övergångar mellan olika vårdgivare/vårdnivåer/vårdenheter 

bör därför kontinuerligt ses över och dokumenteras skriftligt. Det är dessutom 

viktigt att läkemedelsförsörjningen från apotek inte glöms bort 

utan att denna ses som en integrerad del i vården och sålunda ingår i de 

rutinöverenskommelser som dokumenteras mellan olika vårdnivåer och 

för olika patientkategorier. 

49

Läkemedelsavstämning 

Läkemedelsavstämning är en metod för att förebygga läkemedelsfel i vårdens 

övergångar. Den syftar till en så hög överensstämmelse som möjligt 

mellan de läkemedel patienten är ordinerad, är i behov av och använder 

vid det aktuella vårdtillfället. Alla åtgärder i avstämningen är till för att 

säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföringen 

mellan de olika aktörerna i vården avseende patientens läkemedelsanvändning 

(se www.skl.se, markera vi arbetar med/vård och omsorg/hälso- 

och sjukvård/läkemedel/patientsäkerhet). 

Åtgärder för läkemedelsavstämning i vårdens övergångar 

Vid inskrivning - ta fram aktuell läkemedelslista baserad på kartläggning 

av vilka läkemedel som patienten är ordinerad, har behov av 

och tar. Ange vilka källor som har använts för att upprätta läkemedelslistan. 

Under vårdtid - dokumentera vilka läkemedel patienten får och vilka 

läkemedelsförändringar som görs och varför. 

Vid utskrivning - delge patient och berörda mottagare en aktuell läkemedelslista 

samt vilka läkemedelsförändringar som har gjorts, varför 

och hur länge behandlingen ska fortgå. 

Vid mottagande på annan slutenvårdsenhet eller i öppen vård – ta 

ställning till aktuell läkemedelslista och eventuellt gjorda läkemedelsförändringar. 

Landstingen och kommunerna skall i samråd utarbeta rutiner för 

vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av 

information, som t ex befintliga planer, mellan vård och omsorgsgivare 

i samband med in- och utskrivning av patienter från sluten 

vård till öppen vård och socialtjänst. 

SOSFS 2005:27 

Rutiner för vårdplanering och informationsöverföring mellan kommuner 

och landsting finns utarbetade inom Örebro län och återfinns på hemsidan 

”Samverkansportal kommuner och landsting i Örebro län” 

(https:\\www.orebroll.se/ovk). Informationsöverföring och dokumentation 

av vårdplanering sker i det gemensamma IT-stödet MEDDIX. 

8.1. Läkemedelsanamnes 

Personliga uppgifter 

Journaluppgifter 

Problem att få en korrekt läkemedelsanamnes är betydande, då det är 

svårt att sammanställa patientens samlade medicinering från olika vårdinrättningar 

och vårdnivåer i såväl nuläge som historiskt. Anamnesen kommer 

därför ofta att bygga på patientens eller den anhöriges beskrivning av 

läkemedelsbehandling och skälet till denna, i den mån patienten inte behandlas 

kontinuerligt inom samma vårdenhet. Det är viktigt att även 

fråga efter om patienten intar receptfria läkemedel och/eller naturläkemedel. 

För information om naturläkemedel hänvisas till Läkemedelsverkets 

hemsida www.lakemedelsverket.se, markera allmänhet/naturläkemedel. 

Bristen på ett kommunicerbart system mellan vårdnivåer (ex sjukhus, 

primärvård och kommunala vården), där patientens olika vårdtillfällen 

kan följas över tiden, är uppenbar. Det finns sålunda ett tydligt behov av 

ett system, där alla instanser på ett smidigt sätt har tillgång till patientens 

aktuella medicinlista. 

Grunden för en god läkemedelsanamnes bygger bl a på tillgången till en 

journal, där ordinerade läkemedel finns samlade över tiden, från vilken 

aktuella läkemedel kan skrivas ut till ett behandlingsschema/medicinlista 

med doser och där förskrivningsorsaken anges. Dessa handlingar underlättar 

i hög grad informationsöverföringen, då patienten behandlas på 

andra vårdenheter. 

50

Patienter med dosexpedition från apotek (ApoDos) har en sammanställning 

av läkemedel (dosrecept) från olika förskrivare och vårdinrättningar. 

Genom e-dos har alla användare tillgång till den senaste versionen av dosreceptet. 

Behörighet krävs till webbapplikationen e-dos eller journalsystem 

där e-dos är en integrerad del (www.apoteket.se, markera vårdpersonal/beställ&förskriv/e-dos). 

Fr o m den 1 juli 2005 infördes i Sverige ett nytt register över uthämtade 

läkemedel på recept (läkemedelsförteckningen; Lagen om läkemedelsförteckning 

2005:258). 

Dosrecept/E-dos 

Läkemedelsförteckning 

Läkemedelsförteckningen innehåller uppgift om: 

Patientens namn och personnummer 

Inköpsdag, läkemedel, mängd och dosering 

Uppgifterna sparas i 15 månader från expeditionsdatum. Åtkomst till 

dessa uppgifter förutsätter ett uttryckligt och informerat samtycke från 

patienten till en viss förskrivare eller farmacevt. Undantag är vid s k nödåtkomst, 

då patienten är oförmögen att lämna sitt samtycke, ex vid medvetslöshet 

och behovet av vård är absolut nödvändigt. Förutom e-legitimation 

måste förskrivaren ansöka om behörighet hos Apoteket för att 

använda läkemedelsförteckningen (www.apoteket.se, markera vårdpersonal/beställ&förskriv/läkemedelsförteckning). 

8.2. Receptförskrivning på mottagning/vid utskrivning 

Recept/dosrecept 

Receptskrivningsregler finns utförligt beskrivna i Läkemedelsboken (LB). 

Reglerna kan även nås via www.apoteket.se, markera vårdpersonal/infobank/läkemedelsboken/läkemedelsförskrivning. 

Lagtexten till dessa återfinns 

i Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande 

av läkemedel m m (receptföreskrifter, LVFS 1997:10 med ändringar i 

LVFS 2002:6). Här ska därför endast några få kommentarer ges: 

Förråd med receptblanketter ska vara låst. Receptbunten för det dagliga 

arbetet ansvarar varje förskrivare för, så att obehöriga inte kan 

komma över recept. 

Recept kan överföras elektroniskt, s k e-recept. Receptet kan då hämtas 

ut på vilket apotek som helst i hela landet (www.apoteket.se, markera 

vårdpersonal/beställ&skriv/e-recept). 

Apotekspersonalen är skyldig att byta ut läkemedel mot det billigaste likvärdiga 

läkemedlet (generika och parallellimporterade läkemedel), som 

finns i lager på apoteket (Lag om läkemedelsförmåner m m, 2002:160). 

Förskrivaren kan på medicinska grunder motsätta sig ett utbyte genom 

att med sitt signum markera i en ruta på receptblanketten. Läkemedelsverket 

bestämmer vilka läkemedel som är likvärdiga och kan bytas ut. En 

lista över läkemedel som är utbytbara finns på Läkemedelsverkets hemsida 

(www.lakemedelsverket.se, markera hälso- & sjukvård/förskrivning/utbytbara 

läkemedel). För utbyte på sjukhusavdelning se kap 2 Ordination 

(Generika/synonymer). 

Narkotika enligt förteckning II-V ska skrivas på blankett för särskilda 

läkemedel och förses med förskrivar- och arbetsplatskod för att 

kunna expedieras. Receptblankett för särskilda läkemedel ska även 

användas för övriga särskilda läkemedel, ex tillväxthormon och läkemedel 

innehållande dextropropoxifen eller kodein. E-recept kan även 

användas för ordination av narkotika och övriga särskilda läkemedel. 

51

Endast recept och hjälpmedelskort med arbetsplatskod (streck-kod) 

ska användas och tillhandahålles av sjukvårdshuvudmannen. 

 

Telefonrecept ska användas mycket restriktivt. Recept kan även överföras 

via telefax. En skriftlig överenskommelse mellan receptutfärdaren 

och det apotek, som ska lämna ut läkemedlen, ska då finnas. Det 

finns en generell överenskommelse för landstingets samtliga vårdinrättningar 

och apoteken i Örebro län (www.orebroll.se/lakemedel, markera 

läkemedelskommittén/publikationer dokument/rekommenderade 

läkemedel/receptservice). 

Telefon- och faxrecept är endast giltiga för ett uttag. 

Förskrivning på dosrecept (se ApoDosavsnitt 8.4.2) 

Journalöversikt av ordinerade läkemedel/medicinlista 

En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för 

den eller de personer som ansvarar för patientens vård. Den utgör 

arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder, som 

kan behöva vidtas av någon som inte tidigare träffat patienten. 

Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen 

vård. 

SOSFS 1993:20 

Journalöversikt 

Patientens 

medicinlista 

Patientinformation 

På mottagningar vid både kliniker och vårdcentraler ska det föras en sammanställning, 

som ger en översiktlig bild av varje patients förskrivna läkemedel 

vid olika vårdtillfällen. Denna översikt är en journalhandling, som 

snabbt ger en överblick för den behandlande läkaren och som dessutom 

kan kopieras och översändas till annan vårdande enhet. 

I primärvårdens datoriserade journalsystem finns rapporter, som ger läkaren 

en överblick över såväl aktuella läkemedel som läkemedel förskrivna 

över tiden. Här finns också möjlighet att skriva ut en medicinlista till patienten. 

För vårdinrättningar (ex sjukhus), som saknar datoriserade läkemedelsjournaler, 

gäller tillsvidare att man får använda manuella system. 

Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd 

och om de metoder för undersökning, vård och behandling 

som finns. 

Hälso- och sjukvårdslag SFS 1982:763 

Vid förskrivningstillfället ska läkaren ge patienten tillräcklig information 

om bl a sjukdomen, behandlingsmöjligheter, ordinerat läkemedel, dess 

verkningsmekanism och ev biverkningar samt planerad uppföljning. De 

viktigaste punkterna inklusive läkemedelsinformationen bör även ges i 

skriftlig form som en medicinlista. En riktigt använd medicinlista ökar 

säkerheten och följsamheten i behandlingen. Den bör tas med vid varje 

läkarbesök och då uppdateras. 

Behandlingsmeddelandet, ”Preliminär epikris och behandlingsmeddelande 

från läkare” (blå markering) används som rapport till kommunal 

sjukvård, men det kan även ges till de patienter som vill ha ett skriftligt 

stöd för minnet. 

I öppen vård är det av vikt att personalen vid återbesök hör efter, 

att patienten tagit sin medicin på rätt sätt. 

SOSFS 1993:20 

Vid varje återbesök bör således efterhöras, hur patienten har följt ordinationen 

och att medicinen tagits på rätt sätt. Viktigt är också att fråga om 

patienten har andra läkemedel i hemmet utskrivna av andra läkare, receptfria 

läkemedel, egenvårdspreparat och/eller naturläkemedel. 

52

Undvik behandlingsavbrott 

Förskrivande läkare har ett ansvar för att patienten kan erhålla sina läkemedel 

från apotek utan att behandlingsavbrott inträffar. Hänsyn måste 

då tas till följande: 

Jourdoser 

För att undvika onödigt dröjsmål i behandlingen kan patienten få läkemedel 

redan på mottagningen resp få med sig de första doserna hem. 

Detta kan vara nödvändigt vid tider, då apoteken inte är öppna. Jourdoser 

av läkemedel får inte överlämnas i större mängd än som är nödvändigt 

till dess patienten kan få läkemedlet expedierat på apotek. Endosförpackade 

läkemedel kan med fördel användas, då dessa är identifierbara. Läkemedlen 

förvaras i en dospåse, som förses med patientens namn och födelsedata, 

läkemedlets namn och styrka, doseringsanvisning, ordinerandes 

namn, datum för överlämnandet samt signatur av den som iordningställt. 

Specialistpreparat 

Vid sjukhusmottagningar förekommer förskrivning av en rad specialistpreparat. 

Dessutom förekommer också förskrivning av vissa parenterala 

läkemedel. Många av dessa preparat lagerhålls inte på andra apotek än de 

som är belägna på sjukhusen. Det är viktigt att god kommunikation upprätthålls 

mellan sjukhusapoteket och förskrivande enhet på sjukhuset, så 

att dessa preparat kan erhållas innan patienten åker hem. 

När en person inte själv kan sköta sin medicin 

Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger 

anvisningar om vård och behandling samt följer patientens tillstånd om 

han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömning, huruvida 

den enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel (egenvård). 

Om så uppenbart inte är fallet, eller om läkaren är tveksam, ska kontakt 

tas med ansvarig sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården. 

Dessa patienter kan erbjudas dosdispenserade läkemedel från DosApoteket 

(ApoDos, se under avsnitt 8.4.2). 

Jourdoser 

Specialistpreparat 

Kan inte sköta själv 

8.3. Utskrivning från sjukhus 

Utvecklingen mot allt kortare vårdtider inom den slutna vården innebär 

att medicinsk vård, rehabilitering och kvalificerad omvårdnad sker inom 

såväl de särskilda boendeformerna som i vårdtagarens hem. Det är härvid 

ett uttalat kvalitetskrav, att relevant och snabb information följer patienten 

vid förflyttning mellan de olika vårdformerna. 

För patienter som efter utskrivningen kommer att få del av kommunal 

hälso- och sjukvård och service och/eller primärvård ska som komplement 

till vårdplanen i MEDDIX följande dokument utfärdas: 

Kommunal vård 

Preliminär epikris och behandlingsmeddelande från läkare 

(blå markering) 

Om medicinsk epikris/slutanteckning är klar vid utskrivningen kan 

denna ersätta preliminär epikris 

Omvårdnadsepikris/slutanteckning 

För vårdplanering och informationsöverföring mellan länets kommuner, 

sjukhus och vårdcentraler hänvisas till hemsidan ”Samverkansportal kommuner 

och landsting i Örebro län” (https:\\www.orebroll.se/ovk). 

Instruktion i hur man rätt använder t ex inhalationsläkemedel, ögonläkemedel, 

stolpiller ska ha föregått utskrivningen. Patienten bör ha fått tillfälle 

att själv träna på för denne svåra moment under överinseende av 

kunnig sjukvårdspersonal. 

Användaranvisningar 

53

Patientinformation 

Undvik behandlingsavbrott 

Sjukhusapoteket 

I god tid före utskrivningen bör läkare eller sjuksköterska tillsammans 

med patienten/närstående gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen. 

Speciell tonvikt bör läggas vid indikationen för varje läkemedel, 

vilket också anges på receptet (”för hjärtat”, ”mot värk” etc). Detta är en 

förutsättning för säker läkemedelsanvändning. Undersökningar har visat, 

att patienternas största läkemedelsrelaterade problem är att inte känna till 

varför de tar läkemedlet. Uppgift om förskrivningsorsak underlättar också 

säkerhetskontrollen på apoteket och minskar risken för förväxlingar. Patienten 

ska informeras om läkemedlets ev biverkningar. 

Vid utskrivning till annan vårdform ska, om så behövs, patient medföra 

läkemedel i tillräcklig mängd för att undvika avbrott i medicineringen. 

För vissa läkemedel (ex klinisk prövning, licenspreparat, specialistpreparat, 

extempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga via 

sjukhusets apotek. 

I normalfallet ska patienten få sina recept expedierade från sjukhusapoteket 

innan hemgång. Därför bör sjukhusapoteket involveras på ett tidigt 

stadium, så att läkemedlen finns tillgängliga vid utskrivningen. Rutiner 

bör tillskapas mellan avdelning och sjukhusapotek, som underlättar receptexpeditionen. 

En kritisk faktor är ledtiden mellan läkarens beslut om 

utskrivning och patientens tid för hemfärd. 

8.4. Dosdispensering 

Dosdispensering innebär enligt Svensk läkemedelsstandard (www.lakemedelsverket.se, 

markera Om läkemedelsverket/publikationer) uttag ur tillverkarens 

originalförpackning och iordningställande av läkemedel för 

varje intagningstillfälle för minst en veckas förbrukning till enskild 

patient. Här avses främst maskinell dispensering, som görs på DosApoteket 

(ApoDos). 

Fasta beredningar av läkemedel får dosdispenseras under förutsättning att 

läkemedlet medger förvaring utanför originalförpackningen vid rumstemperatur 

under den förbrukningstid dosdispenseringen omfattar. 

Vårdpersonal behöver ibland iordningställa doser för fler än ett intagningstillfälle. 

Iordningställande för upp till en vecka innebär oftast inga 

problem, vad beträffar hållbarheten för kapslar/tabletter utanför originalförpackningen. 

Lämpliga dispensrar, se nedan. Förvaring i läkemedelspåse, 

se kap 5.3 Iordningställande av dos. 

8.4.1. Iordningställande utförd 

av vårdpersonal 

Dosett 

Wiegand 

Dosett är det vanligaste hjälpmedlet för dispensering av tabletter/kapslar 

för en veckas behov. Facken är små och kan bara rymma lösa tabletter/ 

kapslar, som då är svåra att identifiera i samband med administreringen. 

I det s k Wiegand-systemet (Monomak Medical AB) har varje dispenser 

4 fasta eller valfritt antal flyttbara fack. Det finns olika storlekar för 

att tabletter/kapslar ska kunna dispenseras i dessa: 

- som endosförpackningar 

(identifierbara) 

- som lösa tabletter 

- som märkta dosexpedierade påsar 

(ApoDos) 

54

8.4.2. Dosdispensering från DosApoteket (ApoDos) 

Riktlinjer för ApoDos i Örebro län finns på Läkemedelskommitténs 

hemsida (www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/ 

publikationer, instruktioner mm/ApoDos riktlinjer). 

En utförlig beskrivning av ApoDos finns på www.apoteket.se, markera 

vårdpersonal/beställ&förskr/ApoDos. 

Syftet med ApoDos är en säkrare läkemedelsanvändning och mindre kassation. 

Doserna levereras i påsar eller brickor tydligt märkta med namn, 

personnummer, innehåll och intagsdatum. Leveransen omfattar 1 eller 2 

veckors förbrukning. Läkemedel som ej kan dispenseras i påsar eller 

brickor t.ex. flytande eller brustabletter expedieras som hela förpackningar. 

Patienten betalar i efterskott för sina läkemedel enligt gällande 

förmånssystem. Ingen kostnad debiteras patienten för att få läkemedlen 

dispenserade. 

Narkotika enligt förteckning II-V kan skrivas på dosreceptet. 

För att dosexpedition ska fungera krävs: 

att patienten har en stabil medicinering 

att det finns en vårdande enhet, som har ansvar för att samordna 

patientens behov av kontakter med övrig hälso- och sjukvård inkl 

patientens läkemedelsbehandling. 

att det finns en kontaktperson, t ex ansvarig sjuksköterska 

Patientens läkemedel sammanställs på ett dosrecept och olika läkare eller 

distriktssköterska med förskrivningsrätt kan ordinera till samma patient. 

Dosreceptet är att jämställa med ett recept och är giltigt i 1 år. DosApoteket 

skickar ut påminnelser om förlängning av dosreceptet. 

E-dos är en webbapplikation för ApoDos (www.apoteket.se, markera vårdpersonal/beställ&förskr/e-dos). 

Genom e-dos har alla användare tillgång 

till den senaste versionen av dosreceptet. Förskrivare kan göra ordinationsändringar, 

läsa och skriva ut dosrecept, medan ansvarig sjuksköterska 

kan läsa och skriva ut det. Behörighet krävs. 

Dosrecept 

E-dos 

Ett observandum är dock att inte alla ordinationer alltid förs in på patientens 

dosrecept. Exempel är antibiotika och smärtstillande medel, som 

vid akuta behov kan hämtas ut från många kommuners samlade läkemedelsförråd. 

ApoDos vid sjukhusvistelse 

Sjuksköterska inom kommunal vård ansvarar för att meddela att patienten 

har ApoDos. Aktuellt dosrecept skrivs ut vid inskrivning av patient 

(se E-dos). Om överenskommelse finns medtages ApoDos-läkemedlen. 

Sjukhusvistelse 

Sjuksköterskan på sjukhuset meddelar snarast DosApoteket, när en patient 

med ApoDos läggs in eller skrivs ut från sjukhuset. 

Utskrivande läkare från slutenvård eller vid akutbesök ansvarar för att 

ordinationsändringarna kommer till DosApoteket. Vid utskrivning ska 

patienten förses med läkemedel som räcker tills ApoDos-förpackade läkemedel 

kan levereras. Vid veckoslut/helger kan läkemedel för längre tid 

behöva skickas med. 

55

LITTERATUR 

FASS 

FASS ”Läkemedel i Sverige”. Observera att i denna uppslagsbok endast 

ingår godkända läkemedel. Man kan sålunda inte få information om licenspreparat 

eller om s k extemporeläkemedel i denna. 

På hemsidan www.fass.se finns alltid de senaste uppdateringarna och 

nyligen godkända läkemedel. 

Produktmonografier på licenspreparat kan beställas från apoteket. 

Läkemedelsboken 

Rekommenderade 

läkemedel 

LB är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal. Den vänder 

sig i första hand till läkare i öppenvård och läkare under utbildning men 

bör även vara till nytta för läkare på sjukhus, särskilt när dessa stöter på 

problem utanför sin specialitet. 

Läkemedelsrekommendationerna är utarbetade av Örebro läns landstings 

läkemedelskommitté. De utgör ett bassortiment av läkemedel med goda 

medicinska och farmacevtiska egenskaper. 

Foto: Carsten Leth 

56

HEMSIDOR PÅ INTERNET 

Apoteket 

Regler ang Apodos, e-dos, e-recept, läkemedelsförteckningen, webbabest 

Förbrukningsartiklar, ex diabetes, stomi 

www.apoteket.se (markera vårdpersonal) 

FASS 

Läkemedelsbeskrivningar 

Miljö- och skyddsinformation 

Tablettidentifiering 

www.fass.se (markera FASS för förskrivare) 

Patient-FASS 

www.patient-fass.se (markera FASS för allmänheten) 

Giftinformationscentralen 

Förgiftningar barn och vuxna 

Kemikalie- och växtlista samt giftiga svampar 

www.giftinformationscentralen.se 

Handbok för hälso- och sjukvård 

www.sjukvardsradgivningen.se/handboken 

Läkemedelskommittén, Örebro läns landsting 

Läkemedelsrekommendationer, Egenvårdsråd, 

Rapport om läkemedel, Läkemedelshantering 

www.orebroll.se/lakemedel 

Läkemedelsverket 

Författningar (LVFS), Nya godkännanden, Produktresuméer, 

Bipacksedlar, Naturläkemedel 

www.lakemedelsverket.se 

Socialstyrelsen 

Författningar (SOSFS), patientsäkerhet 

www.socialstyrelsen.se 

Svensk lagsamling 

Författningar (SFS) 

www.notisum.se 

57

REGISTER 

Akutask ............................................................ 19 

Akutskåp .......................................................... 18 

Akutväska ................................................... 18, 25 

Allergiska reaktioner ................................... 35, 42 

Ambulanser ...................................................... 7 

Anamnes .......................................................... 50 

Anestesi ............................................................ 14 

Ansvar ........................................................ 4, 22 

Antibiotika ........................................... 27, 35, 37 

Antidotskåp ...................................................... 44 

Användaranvisningar ........................................ 53 

Användningstider ............................................. 28 

Apodos ............................................................. 55 

Apotek ....................................................... 18, 54 

ATC-ordning .................................................... 24 

Avdelningschef .................................................. 7 

Avdelningsservice .............................................. 10 

Avvikelsehantering ............................................ 46 

Bassortiment .............................................. 16, 22 

Behandlingsmeddelande ................................... 53 

Behandlingsschema ........................................... 12 

Beställning ........................................................ 16 

Biträda ....................................................... 10, 39 

Biverkningar ..................................................... 41 

Brytningsdatum ................................................ 34 

Cytostatika ................................................. 27, 35 

Delegering ........................................................ 11 

Desinfektionslösning .................................. 24, 37 

Destruktion ...................................................... 26 

DosApoteket...................................................... 55 

Dosdispensering ............................................... 54 

Dosexpedition .................................................. 55 

Dosett .............................................................. 54 

Dosrecept ................................................... 51, 55 

E-beställning .................................................... 16 

E-dos ................................................................ 55 

Egna läkemedel ................................................. 18 

Elever ............................................................... 10 

Endosförpackning ............................................ 32 

Engångssprutor ................................................ 34 

Epikris .............................................................. 53 

Ex-tempore ....................................................... 17 

Fakturering ....................................................... 20 

Farmacevt ................................................... 10, 48 

FASS ................................................................ 56 

Formell kompetens ........................................... 11 

Fuktflaska ......................................................... 31 

Följesedel .......................................................... 21 

Förrådsansvarig ................................................. 8 

Generella direktiv ............................................. 13 

Generika ........................................................... 13 

Giftinformationscentralen ................................ 44 

Hygien ............................................................. 37 

Hållbarhet ........................................................ 28 

Händelseanalys ................................................. 47 

Identitetsband .................................................. 39 

Indragning ....................................................... 26 

Infusionsvätskor ................................... 34, 36, 41 

Injektionsvätskor .................................. 34, 36, 41 

Instruktion ....................................................... 6 

Internet ............................................................ 57 

Iordningställa ................................................... 32 

Jourdoser .......................................................... 53 

Jourhavande farmacevt ..................................... 18 

Journalöversikt ........................................... 43, 52 

Kallförvaring .................................................... 24 

Kanyler ...................................................... 24, 41 

Kassation .......................................................... 26 

Klinisk prövning .............................................. 17 

Kommunal vård ............................................... 53 

Kontrollvaror ............................................. 17, 29 

Kreditering ....................................................... 25 

Krossning ......................................................... 35 

Kvalitetsarbete .................................................. 45 

Kvalitetsgranskning .......................................... 48 

Kylskåp ............................................................ 24 

Kylvaror ........................................................... 24 

Landstingsstyrelse ............................................. 5 

Ledningsuppgifter ...................................... 6, 7, 8 

Leveransavtal .................................................... 21 

Lex Maria ......................................................... 46 

Licenspreparat .................................................. 17 

Litteratur .......................................................... 56 

Lån .................................................................. 18 

Läkare .............................................................. 9 

Läkemedelsanamnes ......................................... 50 

Läkemedelsavstämning ..................................... 50 

Läkemedelsbiverkningsenhet ............................ 42 

Läkemedelsboken (LB) ..................................... 56 

Läkemedelsförråd ....................................... 8, 22 

Läkemedelsförsäkring ....................................... 44 

Läkemedelsförteckning ..................................... 51 

Läkemedelsjournal ............................................ 14 

Läkemedelskommitté ................................. 5, 57 

Läkemedelsprov ................................................ 25 

Läkemedelspåse ................................................ 35 

Läkemedelsvagn ................................... 23, 32, 38 

Medicinlista ..................................................... 52 

Medicinska gaser .............................................. 30 

Medicinskåp ..................................................... 23 

MEDDIX ........................................................ 50 

Narkotika ............................................. 17, 27, 29 

Narkotikaförbrukningsjournal .......................... 29 

Nycklar ............................................................ 22 

Nätverksgrupper ............................................... 47 

58

Ordination ....................................................... 12 

Oxygenbehandling ........................................... 30 

Passerkort ......................................................... 22 

Patientinformation ........................................... 52 

Patientsäkerhet ............................................ 4, 45 

Permission ........................................................ 35 

Rabatter ............................................................ 21 

Recept .............................................................. 51 

Reell kompetens................................................ 11 

Reklamation ..................................................... 26 

Rekommenderade läkemedel ............................ 56 

Rekvisition ....................................................... 16 

Restnotering ..................................................... 19 

Returer ............................................................. 25 

Riskanalys ......................................................... 47 

Rumstemperatur ............................................... 24 

Rörpost ............................................................. 18 

Signum ............................................................. 15 

Sjukgymnast ..................................................... 10 

Sjukhusfysiker ................................................... 10 

Sjukhusledning ................................................. 5 

Sjuksköterska .................................................... 9 

Skötselanvisningar för förråd ............................ 25 

Slutanteckning .................................................. 53 

Sprit ................................................................. 17 

Sprutor ....................................................... 24, 41 

Spädningsschema .............................................. 37 

Statistik ............................................................ 20 

Studerande ....................................................... 10 

Stängning ......................................................... 30 

Svalförvaring ..................................................... 24 

Sväljes hela ........................................................ 35 

Synonymer ....................................................... 13 

Tekniska medel ................................................. 24 

Telefax .............................................................. 52 

Telefonordination ............................................. 12 

Telefonrecept .................................................... 52 

Tillfällig ordination ........................................... 12 

Tillredning ....................................................... 35 

Tillsatser ........................................................... 36 

Transport .......................................................... 20 

Uppdragningsetiketter ...................................... 34 

Uppdragningskanyl .......................................... 34 

Utbyte av generika ............................................ 51 

Utskrivning ...................................................... 53 

Yrkesansvar ....................................................... 6 

Vacciner ............................................................ 24 

Varningsetikett ................................................. 43 

Webbabest ........................................................ 16 

Verksamhetschef ............................................... 5 

Wiegand-systemet ............................................. 54 

Vätskevagn .................................................. 24, 38 

Övergångar ....................................................... 49 

Överkänslighet .................................................. 42 

Överlämnande ................................................. 39 

59

Berggraf AB, 0581-838 80 • 2008 

341 321 

Trycksak

LÃ¤kemedelshantering - Ãrebro lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

LÃ¤kemedelshantering - Ãrebro lÃ¤ns landsting