Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola
Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola
Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Rektors</strong><strong>rapport</strong> SLTH<br />
20<strong>13</strong>-12-<strong>13</strong><br />
Anders Axelsson<br />
Rektor LTH<br />
<strong>Rektors</strong> <strong>rapport</strong> <strong>–</strong> <strong>13</strong> <strong>december</strong> 20<strong>13</strong><br />
Avsikten med <strong>Rektors</strong> <strong>rapport</strong> till styrelsen är att förmedla väsentliga händelser<br />
och vad som arbetats med internt. Rektor har ju styrelsens förtroende att arbeta<br />
med många frågor som delegerats av styrelsen. Utöver detta inkluderas också en<br />
del information som kan utgöra underlag för viktiga strategiska<br />
ställningstaganden.<br />
1. LTH allmänt (priser och utmärkelser)<br />
<br />
<br />
Bodil Jönsson, professor emeritus vid LTH, har fått IVAs guldmedalj<br />
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Stora guldmedalj delas i år<br />
ut till Sune Carlsson, framstående företagsledare inom svenskt näringsliv.<br />
Sune Carlsson får IVAs främsta utmärkelse för sina betydelsefulla insatser<br />
inom kärnan av svensk verkstadsindustri. Övriga mottagare av IVAs<br />
guldmedalj 20<strong>13</strong> är Skype-grundaren Niklas Zennström,<br />
stamcellsforskaren professor Jonas Frisén och professor Bodil Jönsson.<br />
Professor Bodil Jönsson tilldelas IVAs guldmedalj för en livslång gärning<br />
som engagerad pedagog inom det naturvetenskapliga området och för en<br />
pionjärgärning inom svensk rehabiliteringsteknik. Certec, Centrum för<br />
rehabiliteringsteknik, vid Designvetenskaper har skaptas av Bodil. Hon<br />
blev också känd för en större allmänhet genom sin medverkan i Fråga<br />
Lund. Hon är också en mycket uppskattad föreläsare och författare, där<br />
boken Tio tankar om tid blev en stor framgång.<br />
Miljöhjältar enligt Världsnaturfonden prisades av kungen<br />
Johanna Lakso, som förra året tog examen från Teknisk Fysik vid LTH<br />
och nu arbetar i Stockholm, och Olivia Linander som studerar i Lund har<br />
mottagit pris ur kungens hand som årets miljöhjältar utsedd av<br />
Världsnaturfonden. Priset fick de för deras arbete med ungdomsföreningen<br />
PUSH. Juryns motivering: ”Johanna Lakso och Olivia Linander inte rädda<br />
att utmana politiker och organisationer i visionen om ett hållbart samhälle.<br />
De har varit med och startat den nya ungdomsorganisation PUSH Sverige,<br />
som redan under sitt första år har visat att den är en kraft att räkna med.<br />
Genom flera andra initiativ <strong>–</strong> till exempel Klimatuppdragen och<br />
Klimatskriket! <strong>–</strong> inspirerar de dessutom många människor att bli mer<br />
klimatsmarta och skakar liv i debatten inför valrörelsen.”<br />
Postadress Box 118 Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir INT-46-46-222 3423, växel INT-46-46-222 00 00 Telefax INT-46-46-222 4531<br />
E-post anders.axelsson@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se
Venture Cup-vinnarna i moment Pitch hösten 20<strong>13</strong> forskar på LTH<br />
Bland 156 tävlingsbidrag i Sveriges enda nationella vidoepitchtävling är<br />
nu 4 regionala vinnaren korade. I Syd har konkurrensen har varit stenhård<br />
och juryns 20 medlemmar har haft den delikata uppgiften att utse bästa<br />
pitch i Venture Cup Syd hösten 20<strong>13</strong>.<br />
Varje tävlingsdeltagare/team fick i uppdrag att pitcha sin affärsidé under<br />
max 60 sekunder. Ingen efterredigering eller specialeffekter var tillåtna.<br />
En "ren" pitch helt enkelt. Vinnare blev UPD Radio. Lagledare: Reza<br />
Meraji<br />
Teammedlemmar: Yasser Sherazi, Carl Bryant & Rohit Chandra vid<br />
Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH.<br />
"The UPD Radio provides an ultra-low power and highly efficient<br />
miniature radio chip for short range wireless devices, such as hearing<br />
aids. The estimated power consumption is 5-6 times lower than that of our<br />
competitors. This will allow a customer to provide products with an<br />
extended battery life, and improved wireless connectivity without<br />
additional costs."<br />
LTH-teknologer svenska mästare i teknik<br />
400 studenter från 15 högskolor i Sverige deltog i tävlingarna, och de tre<br />
lundastudenterna besegrade i finalen lag från Kungliga tekniska högskolan<br />
och Chalmers. <strong>–</strong> Det var oväntat men roligt förstås, berättar Jonatan<br />
Adolfsson, lagledare för det vinnande laget ”Hilberts Paradox”, <strong>Lunds</strong><br />
tekniska högskola: (Jonatan Adolfsson, Björn Linse och Sebastian<br />
Svensson). Tävlingen består av att lösa olika tekniska problem och priset<br />
består förutom en vandringspokal i en resa till Tanzania. Där ska det<br />
vinnande laget arbeta med att utveckla vattentankar, något som också var<br />
en del av tävlingens problemlösningsuppgifter.<br />
Sedan tävlingen instiftades år 2000 har Lund vunnit fem gånger. Senast<br />
var 2010.<br />
Per Johnsson <strong>–</strong> utsedd till framtidens forskningsledare<br />
Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, har tilldelat 20 unga forskare i<br />
Sverige 10 miljoner kronor vardera inom ramen för forskningsprogrammet<br />
Framtidens forskningsledare. Per Johnsson, är forskare i atomfysik vid<br />
LTH, forskar om ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler.<br />
Hans forskningsfokus är tidsupplösta studier av ultrasnabb elektron- och<br />
molekyldynamik med hjälp av intensiva ultravioletta laserpulser. Det<br />
innebär att man med hjälp av ljuspulser på attosekundsnivå kan studera<br />
vad som händer med molekyler när de genomgår en kemisk reaktion.<br />
Forskningen kan i förlängningen leda till bättre förståelse för exempelvis<br />
fotokemiska reaktioner och transport av laddning i DNA. Om reaktionerna<br />
går att kontrollera kan det öppna det dörrar för exempelvis effektivare<br />
solcellsteknologi och molekylär elektronik.<br />
Fanny Norlin <strong>–</strong> Årets student utsedd vid Arkad<br />
Fanny Norlin blev utsedd efter en omsorgsfull gallringsprocess och<br />
utnämnd under teknologkårens arbetsmarknadsdagar Arkad.<br />
Fanny Norlin är 24 år gammal. Hon är född i Västerås. Efter några barnaår<br />
2
i USA flyttade hon som nioåring till Göteborg. 2009 skrev hon in sig på<br />
LTH i Lund för att studera maskinteknik.<br />
Ett hastigt samtal med Fanny Norlin blir en snabbdusch av övertygande<br />
entusiasm och oförvägen handlingskraft. Hennes och hennes<br />
studiekamraters engagemang för miljö och etik lade grunden för Lund<br />
Sustainable Engineers <strong>–</strong> Hållbarhetsföreningen vid <strong>Lunds</strong> tekniska<br />
högskola <strong>–</strong> 2011.<br />
3<br />
<br />
<br />
<br />
Katja Fridh, LTH blev Årets betongforskare<br />
Katja Fridh utsågs till årets betongforskare på Betonggalan i Stockholm.<br />
Betonggalan anordnades av Tidskriften Betong för fjärde året i rad och<br />
hade i år temat Ung & Tung. Sju lyckliga vinnare mottog sina priser på ett<br />
fullsatt Berns i Stockholm.<br />
Hedersomnämnande till LTH-arkitektstudenter<br />
I samband med utdelningen av Stora Kakelpriset delades priser ut till<br />
deltagare i en studenttävling. Här var uppdraget att omvandla ett gammalt<br />
gjuteri bevara och rusta upp en gammal tegelbyggnad, ett tidigare gjuteri,<br />
med nya funktioner. Hedersomnämnanden gick till Agnes Johansson,<br />
Chalmers och Tobias Westerlund, Umeå Arkitekthögskola för ”Öglan”<br />
och till Emilie Dafgård och René Andersson, LTH för ”Gjuteriet Banja”.<br />
LTH-student vann uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt<br />
Denna arrangerades som för fjärde året i rad anordnades av Vinnova och<br />
Esbri. Tävlingsåret 2012-20<strong>13</strong> deltog 76 uppsatser. Huvuddelen av landets<br />
universitet och högskolor var representerade med deltagande studenter.<br />
Vinnande bidrag: Kajsa Brange & Elin Lindqvist för uppsatsen "How Can<br />
Idea Campaigns Generate Ideas to Trigger Innovation?", <strong>Lunds</strong><br />
universitet, Designvetenskaper LTH och Företagsekonomi EHL.<br />
Handledare: Susanna Bill & Stein Kleppestø<br />
2. Besök och möten<br />
Budgetsamtal för 18 institutioner<br />
Budgetsamtal med verksamhetsansvariga inom kansliet<br />
Livsmedelsakademins dag<br />
Deltagande vid CESAER i Aachen (Annika M)<br />
Besök från Xiamen University Kina<br />
Besök vid KU Leuven, Belgien för benchmarking<br />
Högskolepedagogisk utvecklingskonferens<br />
AIMDay Materials<br />
IVAs årliga högtidsmöte<br />
Livsmedelsakademin styrelsemöte<br />
Besök av representanter för CESAER för planering av Dean´s conf<br />
K2 inflyttningsmingel<br />
SUD Advisory Board<br />
Sutainable Business Hub styrelsemöte
IMIT styrelsemöte<br />
Möte med forskningsportalerna<br />
Möte ECE-skolans strategiska råd KTH, Stockholm<br />
Besök av Lus ledning vid LTH<br />
Arbetsmarknadsdagar ARKAD<br />
Möte Mobile Heights<br />
Möte angående Technolution<br />
Möte med skånska riksdagsledamöter<br />
Näringslivsråd<br />
RET-möte Uppsala<br />
Kick-off Medicon Village<br />
Pensionärsavtackning<br />
AFC styrelsemöte<br />
Middag med Masterstudenter<br />
Kick-off för V-husets ombyggnad<br />
Årsmöte Medicon Valley<br />
Möte angående collaboration board ESS<br />
Examenshögtid<br />
NORDTEK styrelsemöte<br />
IMIT styrelsemöte Stockholm<br />
Workshop programledningar<br />
Mobile Heights styrelsemöte<br />
Luciamingel<br />
Treårförefest vid LU<br />
Deltagande i ledningsorgan för LU<br />
LUs forskningsnämnd (en gång per månad; Rektor LTH deltar)<br />
LUs utbildningsnämnd (en gång per månad; Prorektor LTH deltar)<br />
<strong>Rektors</strong> ledningsråd (var fjortonde dag; Rektor LTH deltar)<br />
Förvaltningschefens UFLG för kanslichefer (var fjortonde dag)<br />
Deltagande i ledningsorgan för LTH<br />
Stabsgrupp (varje vecka)<br />
Presidium (varje vecka)<br />
Prefektråd (var fjortonde dag)<br />
Utbildningsberedning (en gång per månad, prorektor)<br />
Forskningsberedning (en gång per månad, rektor)<br />
Infrastrukturberedning (varannan månad)<br />
Ledningsgrupp för Jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete<br />
(en gång per månad, prorektor)<br />
4<br />
3. Administration/Ekonomi/Organisation/Personal<br />
<br />
Tre nya professorer installerades 11 okt<br />
Lovisa Björnsson, professor i Miljöbioteknik och bioenergi<br />
Mattias Kärrholm, professor i Arkitekturteori<br />
Fredrik Nilsson, professor i Förpackningslogistik
Ny professor<br />
Olaf Diegel har utsetts till professor i produktutveckling<br />
Erik Serrano har utsetts till professor i Byggnadsmekanik<br />
Nya adjungerade professorer<br />
Frank Lipnizki, adj prof i kemiteknik<br />
Anders Rosenkilde, adj prof i konstruktionsteknik<br />
LU: Myndighetskapitalet och resurser för strategiska satsningar<br />
Universitetets styrelse beslutade i februari 20<strong>13</strong> att ge rektor i uppdrag att<br />
genomföra en utredning om myndighetskapitalet och resurser för<br />
strategiska satsningar inom forskningen vid <strong>Lunds</strong> universitet. Rektor ska<br />
till styrelsens möte i oktober 20<strong>13</strong> presentera ett samlat förslag på hur<br />
myndighetskapitalet vid universitetet kan hanteras samt föreslå hur<br />
strategiska och långsiktiga satsningar inom forskningen kan möjliggöras i<br />
ökad utsträckning vid universitetet.<br />
Förslag till beslut:<br />
- Rektor ska fortsätta att noga följa utvecklingen av myndighetskapitalet<br />
och tillse att statens medel används effektivt.<br />
- Måltalet ska gälla för universitetet sammanräknat och variation mellan<br />
fakulteter kan tillåtas. Dessa ska definieras av rektor efter samråd med<br />
fakulteterna.<br />
- Det samlade måltalet för myndighetskapitalet ska vara 15 procent och<br />
vara uppnått till utgången av 2018.<br />
- Det bör närmare utredas om det finns ett behov av riskbanker och hur de<br />
i så fall bör utformas, finansieras och på vilken nivå de bör inrättas.<br />
- Det ska finnas, så långt det är möjligt, en enhetlig hantering av hur<br />
samfinansiering av centrala medel hanteras.<br />
- Det bör införas en modell för analys och kontroll av oförbrukade bidrag<br />
som kan användas av samtliga nivåer inom universitetet.<br />
- Samtliga fakulteter ska uppskatta storleken på åtaganden för<br />
samfinansiering, utarbeta tydliga riktlinjer för samfinansiering samt ta<br />
fram en plan som redogör för hur strategiska medel för samfinansiering<br />
och avveckling av verksamhet kan tillskapas vid fakulteten och vid<br />
institutionerna.<br />
Styrelsen beslutade enligt förslaget 18 oktober. Under mötet ändrades<br />
måltaket från 10 % till 15 % efter diskussion.<br />
Värdegrundsarbete<br />
Värdegrundsarbetet fortsätter. JÄLM, gruppen för jämlikhet,<br />
likaberättigande och mångfald är styrgrupp för detta arbete.<br />
Kampanj mot diskriminering<br />
Som en fortsättning på LTHs värdegrundsarbete har vi under vecka<br />
47 startat en månadslång kampanj om diskriminering på LTH. Syftet är att<br />
tydliggöra vad diskriminering är och visa att det förekommer i vår närhet.<br />
Fallen som beskrivs är sex stycken som alla är baserade på verkliga<br />
5
händelser som skett på LTH. Varje år kommer ca 15 fall till vår kännedom<br />
<strong>–</strong> mörkertalet är troligen mycket större. Vår förhoppning är att skapa<br />
debatt och att fler personer som anser sig vara utsatta söker stöd.<br />
6<br />
<br />
Åtgärdsprogram<br />
Åtgärdsprogrammet, som initierades av SLTH vid styrelsemöte 14 <strong>december</strong> 2012,<br />
utgör basen för de åtgärder som har vidtagits. Arbetet <strong>rapport</strong>eras kontinuerligt till<br />
SLTH.<br />
Vid SLTH 11 oktober diskuterades åtgärdsprogrammet länge och intensivt med<br />
utgångspunkte från PM: Strategisk utbildningsplanering (Per Warfvinge)<br />
<strong>–</strong> Livsmedelsteknisk utbildning<br />
Beslut har tagits att utbildningen inte heller startas 2014 utan tidigast<br />
2015. Vi har kontakter med Folkuniversitetet att driva en<br />
livsmedelsutbildning i samverkan med företagen som en<br />
yrkeshögskoleutbildning.<br />
<strong>–</strong> Tekniskt basår<br />
Beslut har tagits att starta tekniskt basår 2014 i något mindre omfattning<br />
än tidigare (preliminärt 32 studenter). För att försäkra tillgången på<br />
högskoleingenjörer kommer det tekniska basåret vara av största vikt<br />
speciellt när det sker en demografisk minskning av antalet sökande.<br />
SLTH menar att det bör undersökas om tekniskt basår kan flyttas över till<br />
kommunerna eftersom gymnasiekompetens inte är högskolans uppdrag. Kontakter tas<br />
för närvarande med Kommunförbundet genom LU och Lärosäten Syd.<br />
<strong>–</strong> Masterprogram<br />
Efter beredning i nämnder och utbildningsberedning beslutades att inte göra någon<br />
förändring från förra året när det gäller Masterprogram. Till Masterprogrammen i<br />
fotonik och nanovetenskap vid LTH sker alltså inte heller i år något intag. Intresserade<br />
studenter kommer att hänvisas till Master i fysik vid N-fak. Några nya Masterprogram<br />
startas inte 2014.<br />
Utbildningsnämnderna har haft ett uppdrag att föreslå nya Masterprogram som kan<br />
förnya utbildningen och stärka viktiga forskningsområden ytterligare.<br />
Nya masterutbildningar föreslagna för läsåret 2015/2016<br />
- Distributed Systems and Networks<br />
- Software Engineering<br />
- Applied Mathematics<br />
- Applications of Synchrotron and Neutron Methods in Materials and Life<br />
Sciences<br />
- Biorefineries and Biofuels<br />
- Pharmaceuticals development<br />
- Civil Engineering<br />
- Geografisk informationsteknik/ Geomatik<br />
- Nordic Railway Technology<br />
- Computational mechanics<br />
- Combustion engine engineering
- Logistics and supply chain management<br />
7<br />
Nya masterutbildningar föreslagna för läsåret 2016/2017<br />
- Climate and Hydrology<br />
- Traffic Safety<br />
- Power and energy<br />
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns maånga mycket bra<br />
förslag till internationella Masterprogram. Detta visar på att det finns en<br />
stor potential för förnyelse.<br />
Inrättande av nya program beslutas av styrelsen efter att beredningsarbetet<br />
genom en validering av det föreslagna programmet beslutats av rektor<br />
LTH.<br />
Förutsättningen för start av nya program är givetvis att det finns utrymme<br />
för detta inom utbildningsekonomin. Detta har också understrukits av<br />
SLTH.<br />
Formaterat: Svenska (Sverige)<br />
Utbildningsberedningen har efter beredning rekommenderat att<br />
Rektor LTH beslutar följande:<br />
Förändringar i utbud av masterprogram läsåret 2015/2016<br />
1. Rekommendation till beslut att det föreslagna programmet Logistics and<br />
Supply Chain Management valideras för inrättande läsåret 2015/2016<br />
2. Rekommendation till beslut att inkludera programmet Disaster Risk<br />
management and Climate Change Adaptation som redan validerats under<br />
2012.<br />
Förändringar i masterutbud läsåret 2016/2017<br />
3. Rekommendation att ge i uppdrag till utbildningsnämnderna att fortsätta<br />
det förberedande valideringsarbetet genom att genomföra marknadsstudier<br />
för existerande och föreslagna masterutbildningar.<br />
<strong>–</strong> Minskning av antalet kurser inom utbildningsprogrammen<br />
Varje utbildningsnämnd inventerar sina kursprogram för att minska<br />
omfånget av dessa utifrån ett uppdrag från Rektor LTH. Speciellt måste<br />
den stora mångfalden av specialiseringskurser i avslutningarna på flera av<br />
programmen minskas.<br />
<strong>–</strong> Verka för att sprida information om den problematiska finansieringen<br />
av svensk högskoleutbildning och i synnerhet LTH:s<br />
utbildningsekonomi.<br />
SLTH menar att man måste fortsätta att arbeta på att påverka både<br />
inkomstsidan (departement och LU) samt utgiftssidan (antal kurser, antal<br />
utbildningsprogram).<br />
LTH arbetar på många fronter genom att förse viktiga opinionsbildare med<br />
information:<br />
- Skånska riksdagsledamöter<br />
- Näringslivsråd<br />
- Region Skåne<br />
- Teknikföretagen
- Sveriges ingenjörer<br />
- Branschorganisationer<br />
- Universietetsledning<br />
8<br />
<strong>–</strong> Vattenhallen<br />
LU överväger att ta över huvudmannaskapet för Vattenhallen på samma<br />
sätt som för Botaniska trädgården, Historiska museet, Skissernas museum<br />
inom ramen för LUKOM (LU:s kultur- och museiverksamhet).<br />
Diskussionerna har delvis underlättas av en större donation till<br />
Vattenhallen som vi fått från Färs och Frostas sparbankstiftelse. LU<br />
finansierar just nu en projektering av en utbyggnad av Vattenhallen med<br />
anledning av donationen. Denna projektering förväntas vara klar vid<br />
årsskiftet och kommer att utgöra underlag för LU:s beslut<br />
Periodisering av antagning till Technology Management ht 2014<br />
beslutades av Rektor LTH 11 november.<br />
I likhet med vid tidigare periodiseringar av tekniskt basår och<br />
livsmedelteknisk högskoleutbildning har det framförts kritik mot besluten.<br />
Vi försöker ge motiveringar och förklara hela problembilden. Vi har<br />
skickat ett samlat svarsbrev till alla som hört av sig. Likaså har vi<br />
kommunicerat besluten i bloggar och vid möten. Här följer en lista på<br />
motiveringar till det senaste beslutet.<br />
Varför väljer LTH att periodisera Technology Mangement<br />
utbildningen?<br />
En omfattande utredning har genomförts av UNE (Carin Andersson).<br />
Denna utredning har varit utgångspunkt för diskussioner med<br />
programledning, ledningarna för LTH och EHL, utbildningsberedningen,<br />
studentkåren samt med utbildningsnämndsordförande vid presidiemöten.<br />
Inför beslutet har också universitetsledningen informerats och har fått<br />
tillföra synpunkter. Det är alltså efter noggranna överväganden som vi tar<br />
detta beslut. Det finns många skäl och några av dessa listas nedan i<br />
punktform<br />
Överproduktion/Underfinansiering av utbildningen<br />
Den ekonomiska situationen vid LTH är sådan att en översyn av befintligt<br />
programutbud har genomförts och kommer att genomföras.<br />
Vid styrelsemöte i <strong>december</strong> 2012 beslutades ett åtgärdsprogram som följs<br />
upp kontinuerligt.<br />
En princip som beslutades att i möjligaste mån undvika att stoppa långa<br />
utbildningsprogram eftersom detta får långsiktiga återverkningar. Istället<br />
håller vi igen på de kortare utbildningarna, t ex. tekniskt basår,<br />
livsmedelsteknisk tvåårig högskoleutbildning, Masterprogram och<br />
fristående kurser.<br />
När prioritering har gjorts av vilka program som ska ställas in har<br />
utgångspunkten alltså varit att de kortare programmen är de som ska<br />
ställas in i första hand eftersom LTH:s huvudfokus är långa program, dvs
3- och 5-åriga program. TM är en avslutning på LTH som drivs i<br />
samverkan med ett 2-årigt masterprogram på EHL. Detta är givetvis en<br />
form av tvärvetenskaplighet som LTH ser positivt på, men det har tyvärr<br />
varit svårt att få överblick över kostnadsbilden.<br />
Under åren har en allt större del av kurserna inom TM glidit över till LTH<br />
som därmed utbildar TM-ekonomer utan särskild ersättning från EHL.<br />
Med denna åtgärd reduceras LTH:s utbildningsvolym med drygt 20<br />
helårsstudenter, motsvarande cirka 2 MSEK.<br />
9<br />
Utvärdering av utbildningarna med fokus på examensmål och<br />
speciellt examensarbete gör det viktigt att se över hur TM klarar<br />
dessa examenskrav.<br />
Avslutningen har genomförts genom att LTH-studenterna har fortsatt vara<br />
inskrivna på sitt huvudprogram och därmed fått en examen från detta<br />
program med tillägget TM. Detta ställer krav på utformningen av<br />
avslutningen där man måste ta hänsyn till vilka krav som<br />
huvudprogrammet ställer på utbildningen för att examen ska kunna<br />
utfärdas inom teknikområdet. En översyn av TM samt av examenskraven<br />
har visat sig vara nödvändig, och vi anser att översynen vinner på att den<br />
inte bedrivs med TM i full drift.<br />
Organisationen av programmet och relationerna med EHL och LTH<br />
har inte kunnat tydliggöras och lösas. Detta drabbar finansieringen av<br />
programmet.<br />
Det har varit oklara förhållanden vilken roll som programledningen för<br />
avslutningen har och vilket mandat de olika parterna, dvs programledning<br />
och fakultetsansvariga har. Dessa oklarheter har skapat en del problem<br />
både för studenter och för tjänstemän vid LTH.<br />
Ett-årig Master och internationalisering<br />
Det har funnits ett intresse från EHL att undersöka förutsättningarna för att<br />
göra ett ettårigt internationellt Master-program. Med denna åtgärd ges<br />
möjlighet att diskutera andra varianter på TM mer förutsättningslöst.<br />
Lärarresurser och relationen till LTH:s institutioner<br />
För att en utbildning ska vara uthållig är det nödvändigt kurserna ligger på<br />
en institution, samt att den kursansvariga läraren är anställd på LTH och<br />
har en chef på LTH (prefekten). Den klarheten finns för tillfället inte inom<br />
TM, och det behövs rådrum för räta ut de frågetecken som finns.<br />
Intresse för att sprida kompetenserna till fler utbildningsprogram<br />
Flera delar i TM-programmet har genomförts på ett förträffligt sätt och har<br />
uppskattats mycket av studenterna och av arbetsgivare. Många andra<br />
utbildningsprogram har uttryckt önskemål om att introducera ledarskaps-,<br />
strategi- och entreprenörskapsutbildning på olika sätt. Här skulle<br />
erfarenheterna från TM kunna betyda mycket.<br />
Slutsatser och konsekvenser<br />
Beslutet innebär att det inte blir någon antagningsomgång till TM hösten
2014. De kurser som ska ges under 2014 samt 2015 kommer institutionen<br />
för Designvetenskaper att ta ansvar för. Det ekonomiska ansvaret för<br />
kostnadsstället kommer dock att ligga direkt under LTH Gemensamt.<br />
Då stora delar av avslutningens innehåll är av stor vikt för LTHs studenter<br />
så kommer fortsatt arbete att genomföras för att eventuellt starta<br />
avslutningen i en liknande form 2015 eller att ta tillvara de goda<br />
erfarenheterna av utbildningen i annan form vid LTH.<br />
10<br />
4. Infrastruktur<br />
<br />
<br />
<br />
Nya studentbostäder på Campus LTH<br />
Helsingkrona Nation i Lund bygger ett nytt studentbostadshus. Huset<br />
byggs i anslutning till Helsingkronas befintliga studentbostäder i närheten<br />
av <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> högskola. Det blir <strong>13</strong> våningar högt. Översta våningen<br />
får en gemensam festvåning med utsikt över Lund. I huset ryms cirka 69<br />
så kallade kompislägenheter med två sovrum samt gemensamt kök och<br />
vardagsrum. Byggstarten uppskattas till januari 2014, byggkostnaden till<br />
100 miljoner kronor<br />
110 nya studentlägenheter byggs i Lund - Vegalyckan<br />
En grundskola och 110 studentlägenheter finns i ett och samma hus. Först<br />
spadtaget togs 19 november. Det är ett gemensamt byggprojekt av AF<br />
Bostäders och <strong>Lunds</strong> kommun.<br />
V-husets renovering<br />
Hela V-huset renoveras. En stor del av personalen är nu evakuerad till<br />
Kemicentrums hus IV.<br />
5. Grundutbildning<br />
<br />
Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknik- och<br />
ingenjörsutbildningar (ur pressrelease)<br />
Kvaliteten på drygt 360 teknik- och ingenjörsutbildningar har utvärderats.<br />
Betygen är blandade. Civilingenjörsutbildningarna kommer bäst ut i<br />
utvärderingen medan utbildningarna till högskoleingenjör har större<br />
problem. Förutom ingenjörsutbildningarna ingår i utvärderingen även en<br />
mängd olika teknikutbildningar som leder till en kandidat-, magister- eller<br />
masterexamen. Totalt handlar det om 364 utbildningar vid 24 universitet<br />
och högskolor. Över 4 000 examensarbeten har granskats av drygt 200<br />
bedömare och experter.<br />
Drygt hälften av utbildningarna, 204 stycken, får omdömet "hög kvalitet".<br />
50 utbildningar får omdömet "mycket hög kvalitet" medan 110<br />
utbildningar bedöms ha "bristande kvalitet". Civilingenjörsutbildningarna<br />
kommer bäst ut i utvärderingen. Av de 78 civilingenjörsutbildningarna får<br />
en fjärdedel det högsta omdömet "mycket hög kvalitet" medan bara nio<br />
utbildningar får "bristande kvalitet". Bland
högskoleingenjörsutbildningarna är resultatet inte lika positivt. Av 94<br />
utbildningar får endast sju det högsta omdömet och hela 25 utbildningar<br />
bedöms vara bristande.<br />
Kandidat-, magister- och masterutbildningarna, det vill säga de<br />
utbildningar som leder till en generell examen inom teknik, når i många<br />
fall inte upp till kvalitetskraven, 73 av 190 utbildningar får "bristande<br />
kvalitet". Bland exempelvis magisterutbildningarna får bara två<br />
utbildningar det högsta omdömet och mer än hälften bedöms vara<br />
bristande.<br />
Examenstillstånden blir nu ifrågasatta för de utbildningar som får<br />
omdömet bristande kvalitet. De berörda universiteten och högskolorna har<br />
ett år på sig att åtgärda bristerna. Om bristerna kvarstår efter uppföljningen<br />
om ett år förlorar lärosätet sitt examenstillstånd.<br />
11<br />
Lärosäte<br />
Bristande<br />
kvalitet<br />
Hög kvalitet<br />
Blekinge tekniska högskola 4 5 0<br />
Chalmers tekniska högskola 2 27 16<br />
Göteborgs universitet 0 3 1<br />
<strong>Högskola</strong>n i Borås 8 7 0<br />
<strong>Högskola</strong>n Dalarna 1 0 2<br />
<strong>Högskola</strong>n i Gävle 6 9 4<br />
<strong>Högskola</strong>n i Halmstad <strong>13</strong> 7 0<br />
<strong>Högskola</strong>n i Jönköping 3 8 0<br />
<strong>Högskola</strong>n i Skövde 2 7 3<br />
<strong>Högskola</strong>n Väst 1 6 0<br />
<strong>Högskola</strong>n Kristianstad 2 0 0<br />
Karlstads universitet 2 10 3<br />
Kungl. <strong>Tekniska</strong> högskolan 8 21 2<br />
Linköpings universitet 7 25 3<br />
Linnéuniversitetet 7 9 1<br />
Luleå tekniska universitet 3 12 2<br />
<strong>Lunds</strong> universitet 5 <strong>13</strong> 3<br />
Malmö högskola 2 3 4<br />
Mittuniversitetet 8 6 0<br />
Mälardalens högskola 9 3 0<br />
Södertörns högskola 0 2 0<br />
Umeå universitet 5 6 2<br />
Uppsala universitet 5 <strong>13</strong> 2<br />
Örebro universitet 7 2 2<br />
Totalt 110 204 50<br />
Mycket hög<br />
kvalitet
LTH:s program:<br />
Mycket hög kvalitet: Civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi,<br />
Nanovetenskap, Ekosystemteknik<br />
Bristande kvalitet: Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik,<br />
Elektroteknik och Datateknik samt de internationella Masterprogrammen<br />
Bioteknik och Food and Nutrition<br />
Övriga utvärderade program bedömdes ha hög kvalitet.<br />
12<br />
<br />
Arbete med strategi för utvecklingen av utbildningen i skenet av<br />
utvärderingen, utbildningsekonomi och förnyelse och<br />
kvalitetsutveckling.<br />
Analysarbete<br />
Workshop med utbildningsprogrammen<br />
Konsekvensanalys<br />
Handlingsplan<br />
Reservation av medel för kvalitetsutveckling<br />
Utrymme för nya Masterprogram<br />
Utbildningsutbud<br />
Samtliga punkter bearbetas inom organisationen. Frågorna har också<br />
diskuterats med övriga teknisk högskolor i Sverige vid RET-mötet i<br />
november i Uppsala.<br />
<br />
<br />
<br />
Fotboll: Teknologkåren IF LTH tilldelas fair playpris<br />
Herrlagen i Hardeberga BK och Teknologkårens IF LTH får årets fair play<br />
pris av Skånes fotbollförbund efter att ha fått minst antal gula och röda<br />
kort under säsongen.<br />
Sång: Datasektionen vann sångarstriden<br />
Samtliga sektioner utom Ing-sektionen var representerade när<br />
Sångarstriden gick av stapeln i AF-borgens Stora sal 7 nov. Datasektionen<br />
tog hem segern framför de delade tvåorna F-sektionen och<br />
Ekosystemteknik-sektionen.<br />
Ny <strong>rapport</strong> från UKämbetet och SCB om söktryck till högskolan<br />
Det är betydligt svårare att komma in på högskolan. Fler än någonsin,<br />
<strong>13</strong>4 000 personer, sökte för första gången till högskolan inför höstterminen<br />
20<strong>13</strong>. Av dessa kom 44 procent in på en utbildning vilket är en kraftig<br />
nedgång jämfört med förra höstterminen. Det är störst konkurrens om<br />
platserna på psykolog- och veterinärutbildningen.<br />
En ny <strong>rapport</strong> från Universitetskanslersämbetet och SCB visar att<br />
rekordmånga sökte till högskolan inför hösten samtidigt som högskolan<br />
har plats för allt färre studenter. Av de nya sökande, som inte studerat på<br />
högskolan tidigare, blev 44 procent antagna vilket är fyra procentenheter<br />
lägre än höstterminen 2012. Det är första gången det sker en sådan kraftig<br />
nedgång mellan två läsår. Konkurrensen om platserna är alltså betydligt<br />
större än tidigare.
Bland yrkesexamensprogrammen ökade antalet sökande till nästan alla<br />
program inför höstterminen 20<strong>13</strong>. Civilingenjörsprogrammet lockade flest<br />
förstahandssökande, 11 400 personer. Det är en ökning med fem procent<br />
jämfört med förra hösten. Därefter följer utbildningarna till sjuksköterska<br />
och jurist med 8 000 respektive 6 500 förstahandssökande.<br />
<strong>13</strong><br />
Psykologutbildningen hade det högsta sökandetrycket, nio<br />
förstahandssökande per antagen. Det var även stor konkurrens om<br />
platserna till veterinär-, läkar- och sjukgymnastutbildningen.<br />
Yrkesutbildningar som var lättare att komma in på var bland annat lärare,<br />
receptarie, högskoleingenjör och biomedicinsk analytiker, med ungefär en<br />
förstahandssökande per antagen.<br />
Rapporten visar också att det är tydligt att olika åldersgrupper söker sig till<br />
olika utbildningsområden. Yngre personer söker sig framför allt till<br />
teknik- och naturvetenskapliga utbildningar medan äldre i större<br />
utsträckning väljer vård- och lärarutbildningar. Det finns även skillnader i<br />
sökmönster mellan män och kvinnor. Männen söker sig i högre grad till<br />
utbildningar inom teknik medan vård- och lärarutbildningar lockar flest<br />
kvinnor.<br />
http://www.uk-<br />
ambetet.se/download/18.575a959a141925e81d1fca/Sokande-antagna-<br />
HT20-SM<strong>13</strong>01.pdf<br />
<br />
Diskussioner om MOOC (Massive Open Online Courses)<br />
LU planerar att testa konceptet genom att utveckla några MOOC. En<br />
arbetsgrupp håller på att ta fram underlag.<br />
6. Forskning/FoU <strong>–</strong> Forskningsinitiativ<br />
LTH är fortsatt mycket framgångsrikt när det gäller att attrahera externa<br />
forskningsanslag. Nedan anges några exempel<br />
<br />
<br />
Stort EU-projekt om malaria- och sömnsjukesmitta<br />
Ett nytt sätt att enklare och billigare än idag på tidigt stadium upptäckta<br />
malaria, sömnsjuka och även vissa cancer- och bakteriesjukdomar är under<br />
uppsegling. Tekniken får nu 40 miljoner kronor från EU för att<br />
färdigställas. - Vi har hittat ett sätt som sorterar fram partiklar utifrån deras<br />
form eller mjukhet. Idén skiljer sig rätt rejält från dagens metoder, berättar<br />
Jonas Tegenfeldt, docent i fasta tillståndets fysik vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong><br />
<strong>Högskola</strong> och den som initierat projektet som nu omfattar 15 universitet,<br />
företag, kliniker och NGO:s världen över<br />
Strategiskt Innovationsområde benämnt Processindustriell IT och<br />
Automation, PiiA.<br />
VINNOVA, Energimyndigheten och Formas har gjort ett stort upprop som<br />
har fått många att skriva nationella Agendor om Sveriges
framtidsområden. Målet för många av dessa agendor är att bilda ett<br />
Strategiskt Innovationsområde, SIO. I somras utsågs fem SIO, varav vårt,<br />
Processindustriell IT och Automation, är ett. Processindustriell IT och<br />
Automation har byggts upp av tre regionala kluster som har en gedigen<br />
industriell förankring: ProcessIT i Norrland (LTU/UmU, VINNVÄXT)<br />
AutomationRegion i Svealand (MdH/SICS, regionstöd/VINNVÄXT) och<br />
Processindustriellt centrum i Götaland, PIC, (LU/LiU, SSF).<br />
PiiA har fått informellt klartecken att starta sin verksamhet även om<br />
formalia dröjer en månad. PiiA kommer att ha SICS Västerås som<br />
värdorganisation. Bernt Nilsson, Kemiteknik LTH representerar PIC i<br />
ledningsgruppen.. Bernt kommer också att vara ordförande i PiiA:s<br />
forskningsråd. PiiA startar med åtta förprojekt, varav två vid LU, redan<br />
20<strong>13</strong>. Första utlysning sker i februari 2014, med en total budget på 25 Mkr<br />
från myndigheter och med 50 % industrifinansiering. Detta ökas efter hand<br />
upp till 40 Mkr. Totalt har PiiA budgeterats för drygt 110 Mkr fram till<br />
2016 från myndigheterna + 50 % industrimedel. PiiA:s mål är att ha en<br />
totalbudget på 100 Mkr/år efter 2017 och pågå i tio år.<br />
14<br />
<br />
<br />
<br />
Anslag från AFA försäkring<br />
AFA Försäkring anslår totalt 18 217 000 kronor till fyra nya<br />
forskningsprojekt. Anslag ges till utveckling av nya läkemedel för<br />
cancerbehandling, nya behandlingsstrategier mot infektioner med<br />
multiresistenta bakterier, studier av hur rengöringssprayer påverkar<br />
städares hälsa samt design för framtida hemsjukvård.<br />
Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter i aerosolform<br />
Städare hanterar stora mängder kemiska produkter. De senaste åren har<br />
användningen av rengöringsmedel i aerosolform ökat, vilket kan vara en<br />
orsak till den ökade astmasjukligheten som noterats bland städare.<br />
Anders Gudmundsson, lektor vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>, får 3 866 000<br />
kr för att undersöka vilken exponering städare utsätts för vid olika<br />
arbetsmetoder. Sprayning av rengöringsmedel kommer att jämföras med<br />
våta och torra städmetoder. Anders Gudmundsson, Lektor, LTH,<br />
avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi<br />
Den enes arbetsplats den andres hem - design för framtida<br />
hemsjukvård.<br />
Det blir allt vanligare att allt fler med stora vårdbehov bor kvar i sina<br />
bostäder och vårdas hemma. Hemmiljön utgör därmed både en arbetsplats<br />
och ett hem. Detta för med sig arbetsmiljöproblem när det saknas<br />
utrustning som är funktionell för de som arbetar och som samtidigt bevarar<br />
hemmets atmosfär.<br />
Forskare inom olika institutioner vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong> och<br />
enheter vid universitetssjukhuset ska i ett treårigt projekt först undersöka<br />
behoven för att sedan formulera krav på utrustning i hemsjukvård, när det<br />
gäller ergonomi och annat samt utvärdera prototyper till produkter.<br />
Projektet som leds av professor Gerd Johansson vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong><br />
<strong>Högskola</strong> tilldelas 3 000 000 kr. Gerd Johansson, professor, <strong>Lunds</strong><br />
<strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>, Inst för designvetenskaper
15<br />
<br />
<br />
<br />
Lundaforskare samarbetar med indisk oljejätte (Sydsvenskan)<br />
Indiens statliga oljebolag startar ett samarbete med Lundaforskare om<br />
biobränslen. Forskarna hoppas att avtalet ska skapa fler affärer mellan<br />
svenskt och indiskt näringsliv. - Vi har mycket kontakter i Sverige och kan<br />
hjälpa till att förmedla kontakter till svenskt näringsliv, säger Gunnar<br />
Lidén, professor i kemiteknik vid <strong>Lunds</strong> universitet. Det statliga<br />
oljebolaget Indian Oil Company är ett av Indiens största företag. För något<br />
år sedan inledde de sin första satsning på förnyelsebar energi i form av ett<br />
forskningscenter för bioenergi en bit utanför huvudstaden New Delhi. - De<br />
har annan biomassa så vi lär oss något nytt rent tekniskt. Jag hoppas att<br />
samarbetet ska leda till nya spännande forskningsresultat och ett bredare<br />
kontaktnät i Indien, säger Gunnar Lidén. Samarbetet mellan <strong>Lunds</strong><br />
universitet och Indian Oil Company finansieras till lika delar av<br />
Energimyndigheten och det indiska oljebolaget. En kvarts miljon kronor<br />
möjliggör ett flertal svenska och indiska studiebesök under ett och ett halvt<br />
års tid. Därefter ska organisationerna ha lärt känna varandra så väl att de<br />
kan starta samarbetsprojekt. Samarbetet har initierats av Business Sweden<br />
och Invest in Skåne och initiativet applåderas av Gunnar Lidén.<br />
- Det är kul och okonventionellt att man vågar gå utanför traditionellt tänk<br />
och se möjligheter för svensk forskning på en internationell marknad, inte<br />
bara för produkter.<br />
Ytterligare 65 miljoner till livsmedelsforskning. Två av 8 projekt gick till LTH:<br />
VINNOVA och Formas satsar tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel,<br />
Livsmedelsföretagen och Stiftelsen Lantbruksforskning motsvarande 65<br />
miljoner kronor på 8 projekt i den sista och avslutande omgång av<br />
Tvärlivs. Staten står för hälften av finansieringen och livsmedelsbranschen<br />
för den andra hälften.<br />
Dynamiskt hållbarhetsdatum för minimerat svinn, <strong>Lunds</strong> universitet, 10<br />
miljoner, projektledare Fredrik Nilsson<br />
Innovativa produktionssystem för med vegetabilier på matbordet, <strong>Lunds</strong><br />
universitet, 11,4 miljoner, projektledare Yvonne Granfelt<br />
25 miljoner till forskning om handel<br />
Centrum för handelsforskning vid <strong>Lunds</strong> universitet är ett excellenscenter<br />
och ska bli en forskningsplattform av internationell toppklass. Centrumet<br />
ska bidra till att utveckla och förbättra kunskapsöverföringen mellan<br />
akademi och handelns företag och anställda.<br />
Centrumet kommer att vara tvärvetenskapligt och fokusera på forskning<br />
kring varuflödet och kund-mötet <strong>–</strong> två avgörande delar för en fungerande<br />
och effektiv handel. Forskarna kommer från olika discipliner vid<br />
universitetets Ekonomihögskola, <strong>Lunds</strong> tekniska högskola samt den<br />
samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg.<br />
Ulf Johansson, professor i företagsekonomi, blir föreståndare och leder det<br />
nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson och<br />
Annika Olsson (förpackningslogistik) samt koordinatorn docent Jens<br />
Hultman.
Forskningsrådet Formas har beslutat att dela ut 105 miljoner kronor<br />
för forskning kring hållbart samhällsbyggande, däribland hållbar<br />
renovering. Medlen är avsedda att gälla fram till och med 2018.<br />
Av fem forskare som fick medel var 3 från <strong>Lunds</strong> universitet<br />
(Kulturgeografi samt Byggnadsfysik vid LTH)<br />
• Kristina Mjörnell, <strong>Lunds</strong> universitet, Byggnadsfysik, LTH totalt<br />
22.985.000 kronor för forskningsprojektet ”Nationell stark transdisciplinär<br />
forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering”.<br />
• Guy Baeten, <strong>Lunds</strong> universitet, Kulturgeografi, totalt 24.896.000 kronor<br />
för forskningsprojektet ”Crush <strong>–</strong> Critical Urban Sustainabilty Hub”.<br />
CEBMMS. Nu har huvuddelen av <strong>Lunds</strong> universitets resurser inom<br />
masspektrometri samlats under ett tak i form av CEBMMS (Center of<br />
Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry) på BMC. Detta<br />
invigdes i fredags och det är glädjande att vi nu har en<br />
fakultetsöverskridande (Medicinska fakulteten, Naturvetenskapliga<br />
fakulteten samt LTH) samsyn kring en centrumbildning.<br />
Skånska kommuner samlar vattenforskning till Ideon<br />
Ideon hyser redan företagsacceleratorn Win, inriktad på vattenrelaterad<br />
teknik. Nu centrerar ett 20-tal skånska kommuner sin forskning och<br />
utveckling inom vattenhantering till ett nybildat bolag i Lund.<br />
En professor och fyra doktorander arbetar redan i det nykläckta<br />
Ideonbolaget, som har arbetsnamnet Southern Sweden Water Research.<br />
Budgeten blir tio miljoner kronor om året, uppger styrelseordföranden<br />
Emmanuel Morfiadiakis. Totalt 15 kommuner och företag står för<br />
budgeten, som är på cirka en miljon kronor om året.<br />
Summering av årets stora VR-utlysning (citerat från VR)<br />
Årets stora utlysning är nu färdig. Totalt går cirka 2,8 miljarder kronor till<br />
grundläggande forskning inom alla ämnesområden de kommande fem<br />
åren. Dessutom går 1,5 miljarder till infrastrukturer under samma period.<br />
I våras sökte ett stort antal forskare projektbidrag eller någon av de andra<br />
bidragsformer som ingick i årets stora utlysning. Totalt inkom 5 338<br />
ansökningar, varav 742 har beviljats.<br />
Den absolut största delen av medlen går till fria projektbidrag, totalt 2,2<br />
miljarder kronor. Utöver detta går 420 miljoner kronor till de andra bidrag<br />
som ingick i vår stora utlysning, till exempel riktade projektbidrag och<br />
rambidrag.<br />
I år har beviljandegraden för de fria projektbidragen inom medicin och<br />
hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap samt humaniora och<br />
samhällsvetenskap varit lägre än de senaste åren. Detta gäller även<br />
projektbidrag för unga forskare (som utlyses inom medicin och hälsa och<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap sedan 2011). Det finns flera orsaker<br />
till nedgången.<br />
Vetenskapsrådet satsar i lika hög utsträckning som tidigare på att<br />
finansiera fria projektbidrag. Beloppet som är tillgängligt för fördelning i<br />
årets beslut är dock mindre än tidigare år. Det gäller framförallt inom<br />
medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap. En stor orsak<br />
till det är att Vetenskapsrådet sedan 2010 beviljar längre bidragsperioder<br />
16
och även större bidrag, vilket gör att färre projekt avslutas i år. Ett lägre<br />
belopp blev därmed ledigt att dela ut i de beslut som togs i år. För<br />
humaniora och samhällsvetenskap har även söktrycket stigit med 30<br />
procent, vilket förklarar huvuddelen av den minskade beviljandegraden<br />
inom detta område.<br />
- Skälet till varför vi satsar på att ha längre bidragsperioder och högre<br />
medelbidrag är för att forskarna ska kunna planera mer långsiktigt och<br />
därigenom få bättre möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet,<br />
säger Mille Millnert, Vetenskapsrådets generaldirektör.<br />
Resultatlistan från VR:s stora ansökningsomgång för LTH<br />
Info från FS (Magnus Edblad)<br />
Vetenskapsrådet fördelar betydligt mindre summa pengar inom NTområdet<br />
i år än i förra årets utlysning. I förra årets ansökningsomgång<br />
fördelade VR ca 1,4 miljarder inom NT-området. I år blev det bara 938<br />
miljoner. Detta beror dels på att effekterna av att VR beviljar längre<br />
bidragsperioder nu märks, dels på att NT-området i år inte fått någon extra<br />
tilldelning från VR:s styrelse. Detta drabbar alla lärosäten <strong>–</strong><br />
beviljningsgraden för projekt är 18,8 % - men LU som helhet ökar sin<br />
relativa andel av fördelade medel något (från 15,3 % till 16,4 %) och är<br />
”näst bäst” av lärosätena, även om vi i absoluta tal backar rejält: 226<br />
miljoner beviljade år 2012 (bidragsperioden 2012-2016) mot 154 miljoner<br />
i år (bidragsperioden 2014-2017). Störst andel av totalen i år fick KTH<br />
(17,9 %). Chalmers hamnar på 5:e plats med 9,5 % av alla beviljade<br />
medel. Lyfter man ut LTH:s andel skulle den utgöra 7,2 eller 7,6 % av<br />
totalen.<br />
AAx: Detta innebär att nästan hälften av alla VR-medel som bokförts på<br />
<strong>Lunds</strong> universitet har kommit till LTH dvs drygt 70 milj.<br />
Infrastruktur VR<br />
Vetenskapsrådet har fattat beslut om medel till forskningens<br />
infrastrukturer för åren 2014 till 2018, totalt 1,5 miljarder kronor.<br />
En stor del av summan går till fortsatt drift och utveckling av Max IV.<br />
Totalsumman kan justeras något då kompletterande beslut kan komma att<br />
tas i <strong>december</strong> 20<strong>13</strong>.<br />
Statistik<br />
Totalt beviljades 27 av 141 ansökningar fördelade enligt nedan.<br />
Beviljandegraden är 19 procent.<br />
Driftsbidrag<br />
Drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur av nationellt<br />
intresse<br />
16 av totalt 52 ansökningar har beviljats.<br />
Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning<br />
Uppbyggnad av infrastruktur av nationellt intresse<br />
2 av totalt 36 ansökningar har beviljats.<br />
Planeringsbidrag<br />
Planering inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur<br />
5 av totalt 22 ansökningar har beviljats.<br />
Bidrag till stora databaser<br />
Uppbyggnad av nationellt tillgängliga databaser främst med mikrodata<br />
och individbaserade forskningsmaterial, samt för tillgängliggörande av<br />
17
forskningsdata för klimat- och miljöforskning<br />
4 av totalt 31 ansökningar har beviljats<br />
Två ansökningar rörande MaxIV har beviljats<br />
Driftsbidrag: Drift MAX IV 2014 - 2018<br />
Dyrbar vetenskaplig utrustning: MAX IV Fas IIa Strålrör<br />
I övrigt är endast en ansökning beviljad till <strong>Lunds</strong> universitet<br />
Planeringsbidrag: Marcus Aldén Svensk forskningsinfrastruktur för laseroptisk<br />
fjärranalys, 795 kkr.<br />
18<br />
AAx reflektion:<br />
Många av de beviljade ansökningarna har inte beviljade belopp angivna<br />
av upphandlingsskäl. MaxIV har fått stora belopp. I övrigt har LU fått 0.8<br />
milj. Detta skall jämföras med några av våra övriga universitet/högskolor<br />
som har fler projekt och ansenliga belopp:<br />
Här är några ”likvärdiga universitet”<br />
GU 5 projekt (belopp okänt)<br />
UU 19 milj<br />
KTH 26 milj<br />
SU <strong>13</strong> milj<br />
SLU 12 milj<br />
<br />
Jag dristar mig till att dra slutsatsen att den profetia som våra ”övriga”<br />
forskare uttryckte att ”MaxIV och ESS är gökungarna som äter oss ur<br />
boet” börjar förverkligas vilket är förödande för LTH, Natfak och Medfak<br />
och därmed också för <strong>Lunds</strong> universitet som helhet. Vi måste finansiera<br />
vår infrastuktur ur våra fakultetsmedel och det gräver stora hål i vår<br />
budget.<br />
Vetenskapsrådet tar fram modell för resursfördelning till universitet<br />
och högskolor<br />
I mars 20<strong>13</strong> fick Vetenskapsrådet ett regeringsuppdrag från<br />
Utbildningsdepartementet om att lämna förslag till modell för<br />
resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial<br />
bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet<br />
kommer att presentera sitt förslag till regeringen senast den 31 <strong>december</strong><br />
2014.<br />
Modellen för resursfördelning ska enligt regeringsuppdraget:<br />
- Vara kvalitetsdrivande, dvs. skapa incitament för ökad kvalitet i<br />
forskning.<br />
- Göra det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar<br />
kvalitet och prestation i forskning.<br />
- Ge en mer sammantagen bedömning där även ett forskningsområdes<br />
aktuella potential kan vägas in i stället för att enbart grunda<br />
resursfördelningen på historiska data.<br />
- Möjliggöra en mer sammanvägd bedömning av ett lärosätes forskning<br />
och värdera olika ämnesområden efter sin särart.<br />
- Belöna enligt kvalitet på ett bredare sätt än dagens fördelningsmodell.<br />
- Ge bra förutsättningar för långsiktig planering på lärosätena.<br />
- Innehålla bedömningar av olika former av nyttiggörande av<br />
forskningsbaserad kunskap.
19<br />
7. Internationalisering<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ansökan till utbytesstudier<br />
Under november månad utlystes utbytesplatser för LTH:s studenter inför<br />
läsåret 2014-15. Vi ser en glädjande ökning av ansökningar med 30 %.<br />
Nomineringsarbetet pågår för tillfället.<br />
Ansökan ICI-ECP<br />
Den ansökan som lämnades in 15 maj med syfte att stötta mobiliteten<br />
mellan framförallt LTH och Kyushu, genom att studenterna får en<br />
möjlighethet till stipendier har beviljats. Projektet kallas EU-JAMM (EU-<br />
Japan Advance3 Mutidisciplinary Master Studies). Deltagande universitet:<br />
Japan: Kyushu University, Osaka University, Nara Women’s University,<br />
Kobe University (koordinator)<br />
Europa: University of Essex, University of Groningen, Jagiellonian<br />
University, Lund University, Tilburg University, University of Leuven<br />
(koordinator)<br />
GE3 - Global Engineering<br />
LTH är nu officiellt antagna som medlemmar i nätverket GE3, vilket<br />
kommer att ge nya möjligheter för våra studenter att studera i framförallt<br />
USA. Ett 30-tal universitet från USA och ca 30 från övriga världen, varav<br />
en del redan är bilaterala partners, ingår i nätverket.<br />
http://www.iie.org/programs/globale3<br />
Masterprogrammen<br />
Ansökan är öppen och drygt 400 har skapat konton, varav många är<br />
betalstudenter. Knappt någon har betalat avgiften än. I slutet av november<br />
arrangerades en mycket lyckad och av alla parter uppskattad middag för<br />
alla masterstudenter där bl a de 10-årsjubilerande masterprogrammen, är<br />
Water Resources, Soc-Ware och Bio- and Food Technology,<br />
uppmärksammades. Vid examenshögtiden den 30 november deltog ca 15<br />
masterstudenter.<br />
LTH arrangerar The 6th European Engineering Dean's Convention<br />
Detta är ett samarrangemang mellan SEFI, CESAER och LTH som<br />
kommer att äga rum 2-3 april 2014 och väntas dra ca 100 deltagare.<br />
Delegationsresor<br />
Vicerektor Per Warfvinge har medverkat i universitetsledningen<br />
delegationsresor till Jordanien och Sydafrika. För LTH:s del är Sydafrika<br />
särskilt intressant. Flera forskargrupper (exempelvis förpackningslogistik<br />
och riskhantering) har väl etablerade samarbeten i landet med såväl lärarsom<br />
studentmobilitet. Vid en mottagning på ambassadörens residens i
Pretoria medverkade flera alumner som studerat på LTH.<br />
20<br />
<br />
<br />
Besök<br />
18/9 Ms Kate Smart, Manager International Office, University of Sydney<br />
19/9 Ms Chris Berry, Deputy Director International Mobility ,Operations<br />
and Finance, International Office, The University of Auckland och Nigel<br />
Cossar Associate Director Global Mobility Programs, Melbourne Global<br />
Mobility, Office of Admissions<br />
17/10 Mrs Louise Emethiou, Manager International Programs, University<br />
of Pretoria<br />
18/10 Besök från Xiamen University, Kina<br />
19/10 Indiens ambassadör till Sverige och Litauen, Mrs Banashri Bose<br />
Harrison<br />
26/11 Andrea Muilenburg, Assistant Director of Study Abroad, Global<br />
Engagement Office, Santa Clara University<br />
2/12 Luc Beaudoin, Associate Provost for Internationalization, University<br />
of Denver.<br />
Benchmarking med KU Leuven<br />
En benchmarking av verksamheterna vid den tekniska fakulteten vi KU<br />
Leuven och LTH genomfördes 21-22 oktober. Besökets utfall var över<br />
förväntan med intressanta jämförande diskussioner. Erfarenheterna håller<br />
på att sammanställas i en <strong>rapport</strong> som kommer att presenteras vid<br />
seminarier och för SLTH.<br />
8. Information/Rekrytering/Externa kontakter<br />
Times Higher Education rankning 20<strong>13</strong>.<br />
<strong>Lunds</strong> universitet sjunker på Times Hiogher Education ranking<br />
Från plats 82 förra året har Lund dalat till plats 123.<br />
1. California Institute of Technology.<br />
2. Harvard.<br />
3. Oxford.<br />
36. Karolinska institutet.<br />
111. Uppsala universitet.<br />
117. KTH.<br />
123. <strong>Lunds</strong> universitet.<br />
THE rankar också universitet i olika ämneskategorier, t.ex. teknik<br />
1. Massachusetts Institute of Technology<br />
2. Stanford<br />
3, Berkeley<br />
Tre svenska lärosäten finns med på 100-listan för teknik. Kungliga<br />
<strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>n i Stockholm delar plats 34 med Danmarks tekniska<br />
universitet. <strong>Lunds</strong> Universitet ligger på plats 78 och Uppsala Universitet<br />
på plats 88.
LU attraherar flest betalande studenter 20<strong>13</strong> (inom parantes ges 2012)<br />
Toppen:<br />
<strong>Lunds</strong> universitet 585 (593)<br />
Kungliga <strong>Tekniska</strong> högskolan 471 (465)<br />
Chalmers tekniska högskola 444 (425)<br />
Uppsala universitet 274 (288)<br />
Stockholms universitet 240 (264)<br />
Umeå universitet 235 (185)<br />
21<br />
Botten:<br />
Konstfack 12 (10)<br />
<strong>Högskola</strong>n Väst <strong>13</strong> (<strong>13</strong>)<br />
Södertörns högskola 20 (10)<br />
Karlstads universitet 18 (37)<br />
Luleå tekniska universitet 36 (41)<br />
Skolor som saknas har enligt Universitets- och högskolerådet inga<br />
utomeuropeiska betalstudenter. <strong>Högskola</strong>n.<br />
Totalt har drygt 3 900 betal studenter antagits under 20<strong>13</strong>. Det är klart<br />
färre än innan avgifterna för utomeuropéer infördes hösten 2011 <strong>–</strong> då<br />
försvann åtta av tio studenter i ett slag <strong>–</strong> men nu skönjs en återhämtning<br />
även på mindre lärosäten.<br />
<br />
LTH:s julkalender<br />
LTH tar sig an vardagsmysterierna i årets upplaga av sin julkalender.<br />
Konsten att cykla rätt i regn och 23 andra vardagsmysterier i årets<br />
julkalender. Tiotusentals skolungdomar runt om i Sverige brukar följa<br />
LTH:s julkalender som funnits sedan 2007. I årets upplaga lämnar<br />
studenterna labbet och de vita rockarna och ger sig ut i verkligheten för att<br />
förstå och förklara några av alla de vardagsmysterier som omger oss.<br />
http://www.lth.se/julkalender/20<strong>13</strong>/<br />
http://www.lu.se/nyheter-ochpress/pressmeddelanden?visa=pm&pm_id=2270<br />
Robotveckan v.48<br />
Robotlabbet på LTH öppnade dörrarna. Under robotveckan kom både<br />
skolklasser och ingenjörsstudenter på besök. Här fanns allt från<br />
leksaksrobotar till industrirobotar.<br />
Det är tredje året LTH har robotvecka och i år väntades cirka 900<br />
besökare. Det sker inom ramen för den europeiska robotveckan och ska<br />
visa upp tekniken och locka framtida studenter. Veckan avslutades med<br />
robottema i Vattenhallen under helgen.<br />
Havsresan Kristianstad 2014<br />
Havsresan, <strong>Lunds</strong> universitets kunskapsprojekt, har sedan 1990 fungerat<br />
som ett paraply där deltagande föreningar, företag, organisationer och<br />
myndigheter har möjlighet att synliggöra sitt engagemang, sitt arbete och<br />
den verksamhet som står i relation till havet. 20<strong>13</strong> års havsresa var förlagd
till Landskrona med alla lärosäten i Skåne representerade tillsammans med<br />
ett stort antal kommuner.<br />
Under 2014 kommer Havsresan att ske i Åhus, och Biosfärområde<br />
Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun, kommer att vara<br />
värdorganisation. Aktiviteterna kommer i viss utsträckning att ske i<br />
samband med Kristianstads 400-årsjubileum. Havsresan 2014 står för<br />
gemensam programutformning, marknadsföring samt samordning och viss<br />
logistik innan och under projekttiden.<br />
Arrangörer är <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>/<strong>Lunds</strong> Universitet och<br />
Vattenriket/Kristianstads kommun i nära samarbete med <strong>Högskola</strong>n<br />
Kristianstad och flera andra organisationer.<br />
22<br />
Företagsnyheter av intresse för LTH<br />
<br />
<br />
<br />
Ingenjörsbrist hotar industrin (DI)<br />
Leif Johansson, en av Sveriges mest inflytelserika industrialister, varnar<br />
för att Sverige kommer ha en allvarlig brist på ingenjörer framöver och att<br />
något måste göras nu innan det är för sent.<br />
Han efterlyser engagemang ifrån företagen i Tekniksprånget, ett projekt<br />
som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien, på uppdrag av regeringen.<br />
Projektet går ut på att erbjuda ingenjörspraktik till studenter ifrån<br />
gymnasiets naturvetenskapliga program och teknikprogram. Själv fick<br />
Johansson sin praktik av sin far som arbetade på SKF, då han varje lördag<br />
följde med honom till hans arbetsplats. Övriga personer, företag och<br />
organisationer: Ericsson, Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Chalmers,<br />
Göteborg, Europa, Östeuropa, Ryssland, Lennart Johansson, Round table<br />
of industrialists<br />
Samsung etablerar sig i Lund<br />
Elektronikjätten Samsung har närmast i det tysta öppnat filial i Lund.<br />
Koncernen är just nu ute och rekryterar en handfull medarbetare.<br />
Inriktningen: digital nätverksvideo.<br />
Det är Samsung Techwin som har skaffat lokaler hos Briggen i den så<br />
kallade Lundaporten, vid Ideonområdet. Leder satsningen gör Jonas<br />
Andersson, veteran från Axis som handplockades till Samsung i vintras.<br />
Sverige i topp när det gäller miljöteknik<br />
Sverige hör till världens tio-i-topp när det kommer till miljöteknikföretag i<br />
relation till BNP, visar den lista som konsultföretaget Cleantech Group<br />
sammanställt. Listan omfattar företag i femton branscher inklusive<br />
biobränslen och biokemi, jordbruk och skogsbruk, transporter, återvinning<br />
och avfall, vatten och avlopp samt energieffektivitet<br />
USA toppar listan genom att ha 56 företag med på listan. Därefter kommer<br />
Storbritannien med nio företag, följt av Canada, Israel och Tyskland med<br />
fem vardera. Frankrike har fyra företag med på listan, Kina tre, Norge och<br />
Australien vardera två företag. Sverige har placerat sig på listan genom<br />
LED-företaget GLO.
Medicon Village har nu fler verksamma än när Astra Zeneca fanns på<br />
plats (ur pressrelease)<br />
6 nov passerade life science byn Medicon Village i Lund gränsen! Det är<br />
nu mer än 893 personer som har sina fasta arbetsplatser inom området<br />
vilket är fler än när AstraZeneca fick sitt besked om nedläggning och flytt<br />
i mars 2010. Ett 85-tal företag och organisationer är i dagsläget<br />
representerade på Medicon Village.<br />
FAKTA<br />
Medicon Village november 20<strong>13</strong><br />
900 personer har nu flyttat in<br />
62 % av lokalytan används<br />
85 företag finns på MV<br />
Totalt 80 000 m 2 lokalyta<br />
Varav 41 000 m 2 labhus<br />
23<br />
<br />
Sony Mobile ökar försäljningen<br />
Vinden har vänt för mobiltillverkaren Sony Mobile i Lund. Efter flera<br />
tunga år växer nu bolaget snabbt i smartphone-segmentet.<br />
Nyrekryteringarna kommer att fortsätta, om än i liten skala.<br />
Sonys försäljning av mobiltelefoner har ökat med närmare 70 procent<br />
under första delen av 20<strong>13</strong>. Enligt Gartner har företaget en marknadsandel<br />
på 2,2 procent, jämfört med 1,7 procent i fjol, och flåsar<br />
därmed konkurrenter som Lenovo, Huawei och LG i nacken. Sett till<br />
smartphone-området isolerat är andelen högre.<br />
9. LU <strong>–</strong> allmänt<br />
<br />
<br />
LU <strong>Rektors</strong>valet.<br />
En mindre grupp arbetar med att ta fram förslag till processen under<br />
november. Gruppen består av Ann-Katrin Bäcklund, Mats Svegfors, Tora<br />
Törnblad och Lars-Åke Lööw. Kravprofil skall vara klar feb-mars och<br />
utlysning sker i april. Uppehåll under sommaren. Det innebär en intensiv<br />
tillsätningsprocess i augusti.<br />
VR-medel till internationell rekrytering av toppforskare: 105 milj till<br />
LU<br />
Staffan Persson, växtforskare med forskning om cellulosa, får 105<br />
miljoner kronor som disponeras under tio år för att bygga upp<br />
forskningsområdet.<br />
<strong>Lunds</strong> universitet får 105 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en<br />
storsatsning på växtforskning. Det aktuella forskningsområdet handlar om<br />
att förstå hur cellulosa bildas i växters cellväggar. <strong>–</strong> Detta är givetvis<br />
oerhört roligt för växtforskningen i Sydsverige, och cellulosan är som<br />
bekant en väldigt viktig råvara för en mängd olika industrier, till exempel<br />
för papper, textil och biobränsle. Detta kan också bidra till en boost för<br />
biobaserade material och företag, säger Staffan Persson, internationellt<br />
ledande forskare inom området cellväggar, i ett pressmeddelande.
Blekinge tekniska högskola (BTH) öppnar för att gå samman med ett<br />
större universitet.<br />
<strong>Lunds</strong> universitet stänger inga dörrar. Regeringens beslut att dra ner på<br />
anslagen till grundutbildningen gör det svårare för mindre högskolor att<br />
hävda sig, säger Blekinge <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>s rektor Anders<br />
Hederstierna. Även myndighetsfrågorna är betungande. Frågan ska därför<br />
ventileras på högskolestyrelsens nästa möte och en arbetsgrupp ska<br />
tillsättas.<br />
Högskolestiftelser <strong>–</strong> förslaget skjuts upp (enligt utbildningsministern<br />
20<strong>13</strong>-11-05)<br />
Regeringen föreslog i somras att landets universitet och högskolor<br />
ska kunna omvandlas till privata stiftelser. Efter massiv kritik till<br />
förslaget har regeringen nu backat för att utreda förslaget närmare.<br />
Men lärosätena behöver ökad autonomi <strong>–</strong> på något sätt.<br />
Frankrike är redo för avtal om ESS<br />
Frankrike är redo att underteckna en avsiktsförklaring för konstruktionen<br />
av European Spallation Source, ESS, enligt officiella representanter för<br />
Frankrike. Frankrike ansluter sig nu till värdländerna Sverige och<br />
Danmark genom att konkretisera sina bidrag till ESS-projektet. Officiella<br />
representanter för Frankrike har tillkännagett att Frankrike är redo att<br />
underteckna en avsiktsförklaring.<br />
24