17.02.2014 Views

Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola

Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola

Rektors rapport – 13 december 2013 - Lunds Tekniska Högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Rektors</strong><strong>rapport</strong> SLTH<br />

20<strong>13</strong>-12-<strong>13</strong><br />

Anders Axelsson<br />

Rektor LTH<br />

<strong>Rektors</strong> <strong>rapport</strong> <strong>–</strong> <strong>13</strong> <strong>december</strong> 20<strong>13</strong><br />

Avsikten med <strong>Rektors</strong> <strong>rapport</strong> till styrelsen är att förmedla väsentliga händelser<br />

och vad som arbetats med internt. Rektor har ju styrelsens förtroende att arbeta<br />

med många frågor som delegerats av styrelsen. Utöver detta inkluderas också en<br />

del information som kan utgöra underlag för viktiga strategiska<br />

ställningstaganden.<br />

1. LTH allmänt (priser och utmärkelser)<br />

<br />

<br />

Bodil Jönsson, professor emeritus vid LTH, har fått IVAs guldmedalj<br />

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Stora guldmedalj delas i år<br />

ut till Sune Carlsson, framstående företagsledare inom svenskt näringsliv.<br />

Sune Carlsson får IVAs främsta utmärkelse för sina betydelsefulla insatser<br />

inom kärnan av svensk verkstadsindustri. Övriga mottagare av IVAs<br />

guldmedalj 20<strong>13</strong> är Skype-grundaren Niklas Zennström,<br />

stamcellsforskaren professor Jonas Frisén och professor Bodil Jönsson.<br />

Professor Bodil Jönsson tilldelas IVAs guldmedalj för en livslång gärning<br />

som engagerad pedagog inom det naturvetenskapliga området och för en<br />

pionjärgärning inom svensk rehabiliteringsteknik. Certec, Centrum för<br />

rehabiliteringsteknik, vid Designvetenskaper har skaptas av Bodil. Hon<br />

blev också känd för en större allmänhet genom sin medverkan i Fråga<br />

Lund. Hon är också en mycket uppskattad föreläsare och författare, där<br />

boken Tio tankar om tid blev en stor framgång.<br />

Miljöhjältar enligt Världsnaturfonden prisades av kungen<br />

Johanna Lakso, som förra året tog examen från Teknisk Fysik vid LTH<br />

och nu arbetar i Stockholm, och Olivia Linander som studerar i Lund har<br />

mottagit pris ur kungens hand som årets miljöhjältar utsedd av<br />

Världsnaturfonden. Priset fick de för deras arbete med ungdomsföreningen<br />

PUSH. Juryns motivering: ”Johanna Lakso och Olivia Linander inte rädda<br />

att utmana politiker och organisationer i visionen om ett hållbart samhälle.<br />

De har varit med och startat den nya ungdomsorganisation PUSH Sverige,<br />

som redan under sitt första år har visat att den är en kraft att räkna med.<br />

Genom flera andra initiativ <strong>–</strong> till exempel Klimatuppdragen och<br />

Klimatskriket! <strong>–</strong> inspirerar de dessutom många människor att bli mer<br />

klimatsmarta och skakar liv i debatten inför valrörelsen.”<br />

Postadress Box 118 Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir INT-46-46-222 3423, växel INT-46-46-222 00 00 Telefax INT-46-46-222 4531<br />

E-post anders.axelsson@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se


Venture Cup-vinnarna i moment Pitch hösten 20<strong>13</strong> forskar på LTH<br />

Bland 156 tävlingsbidrag i Sveriges enda nationella vidoepitchtävling är<br />

nu 4 regionala vinnaren korade. I Syd har konkurrensen har varit stenhård<br />

och juryns 20 medlemmar har haft den delikata uppgiften att utse bästa<br />

pitch i Venture Cup Syd hösten 20<strong>13</strong>.<br />

Varje tävlingsdeltagare/team fick i uppdrag att pitcha sin affärsidé under<br />

max 60 sekunder. Ingen efterredigering eller specialeffekter var tillåtna.<br />

En "ren" pitch helt enkelt. Vinnare blev UPD Radio. Lagledare: Reza<br />

Meraji<br />

Teammedlemmar: Yasser Sherazi, Carl Bryant & Rohit Chandra vid<br />

Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH.<br />

"The UPD Radio provides an ultra-low power and highly efficient<br />

miniature radio chip for short range wireless devices, such as hearing<br />

aids. The estimated power consumption is 5-6 times lower than that of our<br />

competitors. This will allow a customer to provide products with an<br />

extended battery life, and improved wireless connectivity without<br />

additional costs."<br />

LTH-teknologer svenska mästare i teknik<br />

400 studenter från 15 högskolor i Sverige deltog i tävlingarna, och de tre<br />

lundastudenterna besegrade i finalen lag från Kungliga tekniska högskolan<br />

och Chalmers. <strong>–</strong> Det var oväntat men roligt förstås, berättar Jonatan<br />

Adolfsson, lagledare för det vinnande laget ”Hilberts Paradox”, <strong>Lunds</strong><br />

tekniska högskola: (Jonatan Adolfsson, Björn Linse och Sebastian<br />

Svensson). Tävlingen består av att lösa olika tekniska problem och priset<br />

består förutom en vandringspokal i en resa till Tanzania. Där ska det<br />

vinnande laget arbeta med att utveckla vattentankar, något som också var<br />

en del av tävlingens problemlösningsuppgifter.<br />

Sedan tävlingen instiftades år 2000 har Lund vunnit fem gånger. Senast<br />

var 2010.<br />

Per Johnsson <strong>–</strong> utsedd till framtidens forskningsledare<br />

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, har tilldelat 20 unga forskare i<br />

Sverige 10 miljoner kronor vardera inom ramen för forskningsprogrammet<br />

Framtidens forskningsledare. Per Johnsson, är forskare i atomfysik vid<br />

LTH, forskar om ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler.<br />

Hans forskningsfokus är tidsupplösta studier av ultrasnabb elektron- och<br />

molekyldynamik med hjälp av intensiva ultravioletta laserpulser. Det<br />

innebär att man med hjälp av ljuspulser på attosekundsnivå kan studera<br />

vad som händer med molekyler när de genomgår en kemisk reaktion.<br />

Forskningen kan i förlängningen leda till bättre förståelse för exempelvis<br />

fotokemiska reaktioner och transport av laddning i DNA. Om reaktionerna<br />

går att kontrollera kan det öppna det dörrar för exempelvis effektivare<br />

solcellsteknologi och molekylär elektronik.<br />

Fanny Norlin <strong>–</strong> Årets student utsedd vid Arkad<br />

Fanny Norlin blev utsedd efter en omsorgsfull gallringsprocess och<br />

utnämnd under teknologkårens arbetsmarknadsdagar Arkad.<br />

Fanny Norlin är 24 år gammal. Hon är född i Västerås. Efter några barnaår<br />

2


i USA flyttade hon som nioåring till Göteborg. 2009 skrev hon in sig på<br />

LTH i Lund för att studera maskinteknik.<br />

Ett hastigt samtal med Fanny Norlin blir en snabbdusch av övertygande<br />

entusiasm och oförvägen handlingskraft. Hennes och hennes<br />

studiekamraters engagemang för miljö och etik lade grunden för Lund<br />

Sustainable Engineers <strong>–</strong> Hållbarhetsföreningen vid <strong>Lunds</strong> tekniska<br />

högskola <strong>–</strong> 2011.<br />

3<br />

<br />

<br />

<br />

Katja Fridh, LTH blev Årets betongforskare<br />

Katja Fridh utsågs till årets betongforskare på Betonggalan i Stockholm.<br />

Betonggalan anordnades av Tidskriften Betong för fjärde året i rad och<br />

hade i år temat Ung & Tung. Sju lyckliga vinnare mottog sina priser på ett<br />

fullsatt Berns i Stockholm.<br />

Hedersomnämnande till LTH-arkitektstudenter<br />

I samband med utdelningen av Stora Kakelpriset delades priser ut till<br />

deltagare i en studenttävling. Här var uppdraget att omvandla ett gammalt<br />

gjuteri bevara och rusta upp en gammal tegelbyggnad, ett tidigare gjuteri,<br />

med nya funktioner. Hedersomnämnanden gick till Agnes Johansson,<br />

Chalmers och Tobias Westerlund, Umeå Arkitekthögskola för ”Öglan”<br />

och till Emilie Dafgård och René Andersson, LTH för ”Gjuteriet Banja”.<br />

LTH-student vann uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt<br />

Denna arrangerades som för fjärde året i rad anordnades av Vinnova och<br />

Esbri. Tävlingsåret 2012-20<strong>13</strong> deltog 76 uppsatser. Huvuddelen av landets<br />

universitet och högskolor var representerade med deltagande studenter.<br />

Vinnande bidrag: Kajsa Brange & Elin Lindqvist för uppsatsen "How Can<br />

Idea Campaigns Generate Ideas to Trigger Innovation?", <strong>Lunds</strong><br />

universitet, Designvetenskaper LTH och Företagsekonomi EHL.<br />

Handledare: Susanna Bill & Stein Kleppestø<br />

2. Besök och möten<br />

Budgetsamtal för 18 institutioner<br />

Budgetsamtal med verksamhetsansvariga inom kansliet<br />

Livsmedelsakademins dag<br />

Deltagande vid CESAER i Aachen (Annika M)<br />

Besök från Xiamen University Kina<br />

Besök vid KU Leuven, Belgien för benchmarking<br />

Högskolepedagogisk utvecklingskonferens<br />

AIMDay Materials<br />

IVAs årliga högtidsmöte<br />

Livsmedelsakademin styrelsemöte<br />

Besök av representanter för CESAER för planering av Dean´s conf<br />

K2 inflyttningsmingel<br />

SUD Advisory Board<br />

Sutainable Business Hub styrelsemöte


IMIT styrelsemöte<br />

Möte med forskningsportalerna<br />

Möte ECE-skolans strategiska råd KTH, Stockholm<br />

Besök av Lus ledning vid LTH<br />

Arbetsmarknadsdagar ARKAD<br />

Möte Mobile Heights<br />

Möte angående Technolution<br />

Möte med skånska riksdagsledamöter<br />

Näringslivsråd<br />

RET-möte Uppsala<br />

Kick-off Medicon Village<br />

Pensionärsavtackning<br />

AFC styrelsemöte<br />

Middag med Masterstudenter<br />

Kick-off för V-husets ombyggnad<br />

Årsmöte Medicon Valley<br />

Möte angående collaboration board ESS<br />

Examenshögtid<br />

NORDTEK styrelsemöte<br />

IMIT styrelsemöte Stockholm<br />

Workshop programledningar<br />

Mobile Heights styrelsemöte<br />

Luciamingel<br />

Treårförefest vid LU<br />

Deltagande i ledningsorgan för LU<br />

LUs forskningsnämnd (en gång per månad; Rektor LTH deltar)<br />

LUs utbildningsnämnd (en gång per månad; Prorektor LTH deltar)<br />

<strong>Rektors</strong> ledningsråd (var fjortonde dag; Rektor LTH deltar)<br />

Förvaltningschefens UFLG för kanslichefer (var fjortonde dag)<br />

Deltagande i ledningsorgan för LTH<br />

Stabsgrupp (varje vecka)<br />

Presidium (varje vecka)<br />

Prefektråd (var fjortonde dag)<br />

Utbildningsberedning (en gång per månad, prorektor)<br />

Forskningsberedning (en gång per månad, rektor)<br />

Infrastrukturberedning (varannan månad)<br />

Ledningsgrupp för Jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete<br />

(en gång per månad, prorektor)<br />

4<br />

3. Administration/Ekonomi/Organisation/Personal<br />

<br />

Tre nya professorer installerades 11 okt<br />

Lovisa Björnsson, professor i Miljöbioteknik och bioenergi<br />

Mattias Kärrholm, professor i Arkitekturteori<br />

Fredrik Nilsson, professor i Förpackningslogistik


Ny professor<br />

Olaf Diegel har utsetts till professor i produktutveckling<br />

Erik Serrano har utsetts till professor i Byggnadsmekanik<br />

Nya adjungerade professorer<br />

Frank Lipnizki, adj prof i kemiteknik<br />

Anders Rosenkilde, adj prof i konstruktionsteknik<br />

LU: Myndighetskapitalet och resurser för strategiska satsningar<br />

Universitetets styrelse beslutade i februari 20<strong>13</strong> att ge rektor i uppdrag att<br />

genomföra en utredning om myndighetskapitalet och resurser för<br />

strategiska satsningar inom forskningen vid <strong>Lunds</strong> universitet. Rektor ska<br />

till styrelsens möte i oktober 20<strong>13</strong> presentera ett samlat förslag på hur<br />

myndighetskapitalet vid universitetet kan hanteras samt föreslå hur<br />

strategiska och långsiktiga satsningar inom forskningen kan möjliggöras i<br />

ökad utsträckning vid universitetet.<br />

Förslag till beslut:<br />

- Rektor ska fortsätta att noga följa utvecklingen av myndighetskapitalet<br />

och tillse att statens medel används effektivt.<br />

- Måltalet ska gälla för universitetet sammanräknat och variation mellan<br />

fakulteter kan tillåtas. Dessa ska definieras av rektor efter samråd med<br />

fakulteterna.<br />

- Det samlade måltalet för myndighetskapitalet ska vara 15 procent och<br />

vara uppnått till utgången av 2018.<br />

- Det bör närmare utredas om det finns ett behov av riskbanker och hur de<br />

i så fall bör utformas, finansieras och på vilken nivå de bör inrättas.<br />

- Det ska finnas, så långt det är möjligt, en enhetlig hantering av hur<br />

samfinansiering av centrala medel hanteras.<br />

- Det bör införas en modell för analys och kontroll av oförbrukade bidrag<br />

som kan användas av samtliga nivåer inom universitetet.<br />

- Samtliga fakulteter ska uppskatta storleken på åtaganden för<br />

samfinansiering, utarbeta tydliga riktlinjer för samfinansiering samt ta<br />

fram en plan som redogör för hur strategiska medel för samfinansiering<br />

och avveckling av verksamhet kan tillskapas vid fakulteten och vid<br />

institutionerna.<br />

Styrelsen beslutade enligt förslaget 18 oktober. Under mötet ändrades<br />

måltaket från 10 % till 15 % efter diskussion.<br />

Värdegrundsarbete<br />

Värdegrundsarbetet fortsätter. JÄLM, gruppen för jämlikhet,<br />

likaberättigande och mångfald är styrgrupp för detta arbete.<br />

Kampanj mot diskriminering<br />

Som en fortsättning på LTHs värdegrundsarbete har vi under vecka<br />

47 startat en månadslång kampanj om diskriminering på LTH. Syftet är att<br />

tydliggöra vad diskriminering är och visa att det förekommer i vår närhet.<br />

Fallen som beskrivs är sex stycken som alla är baserade på verkliga<br />

5


händelser som skett på LTH. Varje år kommer ca 15 fall till vår kännedom<br />

<strong>–</strong> mörkertalet är troligen mycket större. Vår förhoppning är att skapa<br />

debatt och att fler personer som anser sig vara utsatta söker stöd.<br />

6<br />

<br />

Åtgärdsprogram<br />

Åtgärdsprogrammet, som initierades av SLTH vid styrelsemöte 14 <strong>december</strong> 2012,<br />

utgör basen för de åtgärder som har vidtagits. Arbetet <strong>rapport</strong>eras kontinuerligt till<br />

SLTH.<br />

Vid SLTH 11 oktober diskuterades åtgärdsprogrammet länge och intensivt med<br />

utgångspunkte från PM: Strategisk utbildningsplanering (Per Warfvinge)<br />

<strong>–</strong> Livsmedelsteknisk utbildning<br />

Beslut har tagits att utbildningen inte heller startas 2014 utan tidigast<br />

2015. Vi har kontakter med Folkuniversitetet att driva en<br />

livsmedelsutbildning i samverkan med företagen som en<br />

yrkeshögskoleutbildning.<br />

<strong>–</strong> Tekniskt basår<br />

Beslut har tagits att starta tekniskt basår 2014 i något mindre omfattning<br />

än tidigare (preliminärt 32 studenter). För att försäkra tillgången på<br />

högskoleingenjörer kommer det tekniska basåret vara av största vikt<br />

speciellt när det sker en demografisk minskning av antalet sökande.<br />

SLTH menar att det bör undersökas om tekniskt basår kan flyttas över till<br />

kommunerna eftersom gymnasiekompetens inte är högskolans uppdrag. Kontakter tas<br />

för närvarande med Kommunförbundet genom LU och Lärosäten Syd.<br />

<strong>–</strong> Masterprogram<br />

Efter beredning i nämnder och utbildningsberedning beslutades att inte göra någon<br />

förändring från förra året när det gäller Masterprogram. Till Masterprogrammen i<br />

fotonik och nanovetenskap vid LTH sker alltså inte heller i år något intag. Intresserade<br />

studenter kommer att hänvisas till Master i fysik vid N-fak. Några nya Masterprogram<br />

startas inte 2014.<br />

Utbildningsnämnderna har haft ett uppdrag att föreslå nya Masterprogram som kan<br />

förnya utbildningen och stärka viktiga forskningsområden ytterligare.<br />

Nya masterutbildningar föreslagna för läsåret 2015/2016<br />

- Distributed Systems and Networks<br />

- Software Engineering<br />

- Applied Mathematics<br />

- Applications of Synchrotron and Neutron Methods in Materials and Life<br />

Sciences<br />

- Biorefineries and Biofuels<br />

- Pharmaceuticals development<br />

- Civil Engineering<br />

- Geografisk informationsteknik/ Geomatik<br />

- Nordic Railway Technology<br />

- Computational mechanics<br />

- Combustion engine engineering


- Logistics and supply chain management<br />

7<br />

Nya masterutbildningar föreslagna för läsåret 2016/2017<br />

- Climate and Hydrology<br />

- Traffic Safety<br />

- Power and energy<br />

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns maånga mycket bra<br />

förslag till internationella Masterprogram. Detta visar på att det finns en<br />

stor potential för förnyelse.<br />

Inrättande av nya program beslutas av styrelsen efter att beredningsarbetet<br />

genom en validering av det föreslagna programmet beslutats av rektor<br />

LTH.<br />

Förutsättningen för start av nya program är givetvis att det finns utrymme<br />

för detta inom utbildningsekonomin. Detta har också understrukits av<br />

SLTH.<br />

Formaterat: Svenska (Sverige)<br />

Utbildningsberedningen har efter beredning rekommenderat att<br />

Rektor LTH beslutar följande:<br />

Förändringar i utbud av masterprogram läsåret 2015/2016<br />

1. Rekommendation till beslut att det föreslagna programmet Logistics and<br />

Supply Chain Management valideras för inrättande läsåret 2015/2016<br />

2. Rekommendation till beslut att inkludera programmet Disaster Risk<br />

management and Climate Change Adaptation som redan validerats under<br />

2012.<br />

Förändringar i masterutbud läsåret 2016/2017<br />

3. Rekommendation att ge i uppdrag till utbildningsnämnderna att fortsätta<br />

det förberedande valideringsarbetet genom att genomföra marknadsstudier<br />

för existerande och föreslagna masterutbildningar.<br />

<strong>–</strong> Minskning av antalet kurser inom utbildningsprogrammen<br />

Varje utbildningsnämnd inventerar sina kursprogram för att minska<br />

omfånget av dessa utifrån ett uppdrag från Rektor LTH. Speciellt måste<br />

den stora mångfalden av specialiseringskurser i avslutningarna på flera av<br />

programmen minskas.<br />

<strong>–</strong> Verka för att sprida information om den problematiska finansieringen<br />

av svensk högskoleutbildning och i synnerhet LTH:s<br />

utbildningsekonomi.<br />

SLTH menar att man måste fortsätta att arbeta på att påverka både<br />

inkomstsidan (departement och LU) samt utgiftssidan (antal kurser, antal<br />

utbildningsprogram).<br />

LTH arbetar på många fronter genom att förse viktiga opinionsbildare med<br />

information:<br />

- Skånska riksdagsledamöter<br />

- Näringslivsråd<br />

- Region Skåne<br />

- Teknikföretagen


- Sveriges ingenjörer<br />

- Branschorganisationer<br />

- Universietetsledning<br />

8<br />

<strong>–</strong> Vattenhallen<br />

LU överväger att ta över huvudmannaskapet för Vattenhallen på samma<br />

sätt som för Botaniska trädgården, Historiska museet, Skissernas museum<br />

inom ramen för LUKOM (LU:s kultur- och museiverksamhet).<br />

Diskussionerna har delvis underlättas av en större donation till<br />

Vattenhallen som vi fått från Färs och Frostas sparbankstiftelse. LU<br />

finansierar just nu en projektering av en utbyggnad av Vattenhallen med<br />

anledning av donationen. Denna projektering förväntas vara klar vid<br />

årsskiftet och kommer att utgöra underlag för LU:s beslut<br />

Periodisering av antagning till Technology Management ht 2014<br />

beslutades av Rektor LTH 11 november.<br />

I likhet med vid tidigare periodiseringar av tekniskt basår och<br />

livsmedelteknisk högskoleutbildning har det framförts kritik mot besluten.<br />

Vi försöker ge motiveringar och förklara hela problembilden. Vi har<br />

skickat ett samlat svarsbrev till alla som hört av sig. Likaså har vi<br />

kommunicerat besluten i bloggar och vid möten. Här följer en lista på<br />

motiveringar till det senaste beslutet.<br />

Varför väljer LTH att periodisera Technology Mangement<br />

utbildningen?<br />

En omfattande utredning har genomförts av UNE (Carin Andersson).<br />

Denna utredning har varit utgångspunkt för diskussioner med<br />

programledning, ledningarna för LTH och EHL, utbildningsberedningen,<br />

studentkåren samt med utbildningsnämndsordförande vid presidiemöten.<br />

Inför beslutet har också universitetsledningen informerats och har fått<br />

tillföra synpunkter. Det är alltså efter noggranna överväganden som vi tar<br />

detta beslut. Det finns många skäl och några av dessa listas nedan i<br />

punktform<br />

Överproduktion/Underfinansiering av utbildningen<br />

Den ekonomiska situationen vid LTH är sådan att en översyn av befintligt<br />

programutbud har genomförts och kommer att genomföras.<br />

Vid styrelsemöte i <strong>december</strong> 2012 beslutades ett åtgärdsprogram som följs<br />

upp kontinuerligt.<br />

En princip som beslutades att i möjligaste mån undvika att stoppa långa<br />

utbildningsprogram eftersom detta får långsiktiga återverkningar. Istället<br />

håller vi igen på de kortare utbildningarna, t ex. tekniskt basår,<br />

livsmedelsteknisk tvåårig högskoleutbildning, Masterprogram och<br />

fristående kurser.<br />

När prioritering har gjorts av vilka program som ska ställas in har<br />

utgångspunkten alltså varit att de kortare programmen är de som ska<br />

ställas in i första hand eftersom LTH:s huvudfokus är långa program, dvs


3- och 5-åriga program. TM är en avslutning på LTH som drivs i<br />

samverkan med ett 2-årigt masterprogram på EHL. Detta är givetvis en<br />

form av tvärvetenskaplighet som LTH ser positivt på, men det har tyvärr<br />

varit svårt att få överblick över kostnadsbilden.<br />

Under åren har en allt större del av kurserna inom TM glidit över till LTH<br />

som därmed utbildar TM-ekonomer utan särskild ersättning från EHL.<br />

Med denna åtgärd reduceras LTH:s utbildningsvolym med drygt 20<br />

helårsstudenter, motsvarande cirka 2 MSEK.<br />

9<br />

Utvärdering av utbildningarna med fokus på examensmål och<br />

speciellt examensarbete gör det viktigt att se över hur TM klarar<br />

dessa examenskrav.<br />

Avslutningen har genomförts genom att LTH-studenterna har fortsatt vara<br />

inskrivna på sitt huvudprogram och därmed fått en examen från detta<br />

program med tillägget TM. Detta ställer krav på utformningen av<br />

avslutningen där man måste ta hänsyn till vilka krav som<br />

huvudprogrammet ställer på utbildningen för att examen ska kunna<br />

utfärdas inom teknikområdet. En översyn av TM samt av examenskraven<br />

har visat sig vara nödvändig, och vi anser att översynen vinner på att den<br />

inte bedrivs med TM i full drift.<br />

Organisationen av programmet och relationerna med EHL och LTH<br />

har inte kunnat tydliggöras och lösas. Detta drabbar finansieringen av<br />

programmet.<br />

Det har varit oklara förhållanden vilken roll som programledningen för<br />

avslutningen har och vilket mandat de olika parterna, dvs programledning<br />

och fakultetsansvariga har. Dessa oklarheter har skapat en del problem<br />

både för studenter och för tjänstemän vid LTH.<br />

Ett-årig Master och internationalisering<br />

Det har funnits ett intresse från EHL att undersöka förutsättningarna för att<br />

göra ett ettårigt internationellt Master-program. Med denna åtgärd ges<br />

möjlighet att diskutera andra varianter på TM mer förutsättningslöst.<br />

Lärarresurser och relationen till LTH:s institutioner<br />

För att en utbildning ska vara uthållig är det nödvändigt kurserna ligger på<br />

en institution, samt att den kursansvariga läraren är anställd på LTH och<br />

har en chef på LTH (prefekten). Den klarheten finns för tillfället inte inom<br />

TM, och det behövs rådrum för räta ut de frågetecken som finns.<br />

Intresse för att sprida kompetenserna till fler utbildningsprogram<br />

Flera delar i TM-programmet har genomförts på ett förträffligt sätt och har<br />

uppskattats mycket av studenterna och av arbetsgivare. Många andra<br />

utbildningsprogram har uttryckt önskemål om att introducera ledarskaps-,<br />

strategi- och entreprenörskapsutbildning på olika sätt. Här skulle<br />

erfarenheterna från TM kunna betyda mycket.<br />

Slutsatser och konsekvenser<br />

Beslutet innebär att det inte blir någon antagningsomgång till TM hösten


2014. De kurser som ska ges under 2014 samt 2015 kommer institutionen<br />

för Designvetenskaper att ta ansvar för. Det ekonomiska ansvaret för<br />

kostnadsstället kommer dock att ligga direkt under LTH Gemensamt.<br />

Då stora delar av avslutningens innehåll är av stor vikt för LTHs studenter<br />

så kommer fortsatt arbete att genomföras för att eventuellt starta<br />

avslutningen i en liknande form 2015 eller att ta tillvara de goda<br />

erfarenheterna av utbildningen i annan form vid LTH.<br />

10<br />

4. Infrastruktur<br />

<br />

<br />

<br />

Nya studentbostäder på Campus LTH<br />

Helsingkrona Nation i Lund bygger ett nytt studentbostadshus. Huset<br />

byggs i anslutning till Helsingkronas befintliga studentbostäder i närheten<br />

av <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> högskola. Det blir <strong>13</strong> våningar högt. Översta våningen<br />

får en gemensam festvåning med utsikt över Lund. I huset ryms cirka 69<br />

så kallade kompislägenheter med två sovrum samt gemensamt kök och<br />

vardagsrum. Byggstarten uppskattas till januari 2014, byggkostnaden till<br />

100 miljoner kronor<br />

110 nya studentlägenheter byggs i Lund - Vegalyckan<br />

En grundskola och 110 studentlägenheter finns i ett och samma hus. Först<br />

spadtaget togs 19 november. Det är ett gemensamt byggprojekt av AF<br />

Bostäders och <strong>Lunds</strong> kommun.<br />

V-husets renovering<br />

Hela V-huset renoveras. En stor del av personalen är nu evakuerad till<br />

Kemicentrums hus IV.<br />

5. Grundutbildning<br />

<br />

Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknik- och<br />

ingenjörsutbildningar (ur pressrelease)<br />

Kvaliteten på drygt 360 teknik- och ingenjörsutbildningar har utvärderats.<br />

Betygen är blandade. Civilingenjörsutbildningarna kommer bäst ut i<br />

utvärderingen medan utbildningarna till högskoleingenjör har större<br />

problem. Förutom ingenjörsutbildningarna ingår i utvärderingen även en<br />

mängd olika teknikutbildningar som leder till en kandidat-, magister- eller<br />

masterexamen. Totalt handlar det om 364 utbildningar vid 24 universitet<br />

och högskolor. Över 4 000 examensarbeten har granskats av drygt 200<br />

bedömare och experter.<br />

Drygt hälften av utbildningarna, 204 stycken, får omdömet "hög kvalitet".<br />

50 utbildningar får omdömet "mycket hög kvalitet" medan 110<br />

utbildningar bedöms ha "bristande kvalitet". Civilingenjörsutbildningarna<br />

kommer bäst ut i utvärderingen. Av de 78 civilingenjörsutbildningarna får<br />

en fjärdedel det högsta omdömet "mycket hög kvalitet" medan bara nio<br />

utbildningar får "bristande kvalitet". Bland


högskoleingenjörsutbildningarna är resultatet inte lika positivt. Av 94<br />

utbildningar får endast sju det högsta omdömet och hela 25 utbildningar<br />

bedöms vara bristande.<br />

Kandidat-, magister- och masterutbildningarna, det vill säga de<br />

utbildningar som leder till en generell examen inom teknik, når i många<br />

fall inte upp till kvalitetskraven, 73 av 190 utbildningar får "bristande<br />

kvalitet". Bland exempelvis magisterutbildningarna får bara två<br />

utbildningar det högsta omdömet och mer än hälften bedöms vara<br />

bristande.<br />

Examenstillstånden blir nu ifrågasatta för de utbildningar som får<br />

omdömet bristande kvalitet. De berörda universiteten och högskolorna har<br />

ett år på sig att åtgärda bristerna. Om bristerna kvarstår efter uppföljningen<br />

om ett år förlorar lärosätet sitt examenstillstånd.<br />

11<br />

Lärosäte<br />

Bristande<br />

kvalitet<br />

Hög kvalitet<br />

Blekinge tekniska högskola 4 5 0<br />

Chalmers tekniska högskola 2 27 16<br />

Göteborgs universitet 0 3 1<br />

<strong>Högskola</strong>n i Borås 8 7 0<br />

<strong>Högskola</strong>n Dalarna 1 0 2<br />

<strong>Högskola</strong>n i Gävle 6 9 4<br />

<strong>Högskola</strong>n i Halmstad <strong>13</strong> 7 0<br />

<strong>Högskola</strong>n i Jönköping 3 8 0<br />

<strong>Högskola</strong>n i Skövde 2 7 3<br />

<strong>Högskola</strong>n Väst 1 6 0<br />

<strong>Högskola</strong>n Kristianstad 2 0 0<br />

Karlstads universitet 2 10 3<br />

Kungl. <strong>Tekniska</strong> högskolan 8 21 2<br />

Linköpings universitet 7 25 3<br />

Linnéuniversitetet 7 9 1<br />

Luleå tekniska universitet 3 12 2<br />

<strong>Lunds</strong> universitet 5 <strong>13</strong> 3<br />

Malmö högskola 2 3 4<br />

Mittuniversitetet 8 6 0<br />

Mälardalens högskola 9 3 0<br />

Södertörns högskola 0 2 0<br />

Umeå universitet 5 6 2<br />

Uppsala universitet 5 <strong>13</strong> 2<br />

Örebro universitet 7 2 2<br />

Totalt 110 204 50<br />

Mycket hög<br />

kvalitet


LTH:s program:<br />

Mycket hög kvalitet: Civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi,<br />

Nanovetenskap, Ekosystemteknik<br />

Bristande kvalitet: Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik,<br />

Elektroteknik och Datateknik samt de internationella Masterprogrammen<br />

Bioteknik och Food and Nutrition<br />

Övriga utvärderade program bedömdes ha hög kvalitet.<br />

12<br />

<br />

Arbete med strategi för utvecklingen av utbildningen i skenet av<br />

utvärderingen, utbildningsekonomi och förnyelse och<br />

kvalitetsutveckling.<br />

Analysarbete<br />

Workshop med utbildningsprogrammen<br />

Konsekvensanalys<br />

Handlingsplan<br />

Reservation av medel för kvalitetsutveckling<br />

Utrymme för nya Masterprogram<br />

Utbildningsutbud<br />

Samtliga punkter bearbetas inom organisationen. Frågorna har också<br />

diskuterats med övriga teknisk högskolor i Sverige vid RET-mötet i<br />

november i Uppsala.<br />

<br />

<br />

<br />

Fotboll: Teknologkåren IF LTH tilldelas fair playpris<br />

Herrlagen i Hardeberga BK och Teknologkårens IF LTH får årets fair play<br />

pris av Skånes fotbollförbund efter att ha fått minst antal gula och röda<br />

kort under säsongen.<br />

Sång: Datasektionen vann sångarstriden<br />

Samtliga sektioner utom Ing-sektionen var representerade när<br />

Sångarstriden gick av stapeln i AF-borgens Stora sal 7 nov. Datasektionen<br />

tog hem segern framför de delade tvåorna F-sektionen och<br />

Ekosystemteknik-sektionen.<br />

Ny <strong>rapport</strong> från UKämbetet och SCB om söktryck till högskolan<br />

Det är betydligt svårare att komma in på högskolan. Fler än någonsin,<br />

<strong>13</strong>4 000 personer, sökte för första gången till högskolan inför höstterminen<br />

20<strong>13</strong>. Av dessa kom 44 procent in på en utbildning vilket är en kraftig<br />

nedgång jämfört med förra höstterminen. Det är störst konkurrens om<br />

platserna på psykolog- och veterinärutbildningen.<br />

En ny <strong>rapport</strong> från Universitetskanslersämbetet och SCB visar att<br />

rekordmånga sökte till högskolan inför hösten samtidigt som högskolan<br />

har plats för allt färre studenter. Av de nya sökande, som inte studerat på<br />

högskolan tidigare, blev 44 procent antagna vilket är fyra procentenheter<br />

lägre än höstterminen 2012. Det är första gången det sker en sådan kraftig<br />

nedgång mellan två läsår. Konkurrensen om platserna är alltså betydligt<br />

större än tidigare.


Bland yrkesexamensprogrammen ökade antalet sökande till nästan alla<br />

program inför höstterminen 20<strong>13</strong>. Civilingenjörsprogrammet lockade flest<br />

förstahandssökande, 11 400 personer. Det är en ökning med fem procent<br />

jämfört med förra hösten. Därefter följer utbildningarna till sjuksköterska<br />

och jurist med 8 000 respektive 6 500 förstahandssökande.<br />

<strong>13</strong><br />

Psykologutbildningen hade det högsta sökandetrycket, nio<br />

förstahandssökande per antagen. Det var även stor konkurrens om<br />

platserna till veterinär-, läkar- och sjukgymnastutbildningen.<br />

Yrkesutbildningar som var lättare att komma in på var bland annat lärare,<br />

receptarie, högskoleingenjör och biomedicinsk analytiker, med ungefär en<br />

förstahandssökande per antagen.<br />

Rapporten visar också att det är tydligt att olika åldersgrupper söker sig till<br />

olika utbildningsområden. Yngre personer söker sig framför allt till<br />

teknik- och naturvetenskapliga utbildningar medan äldre i större<br />

utsträckning väljer vård- och lärarutbildningar. Det finns även skillnader i<br />

sökmönster mellan män och kvinnor. Männen söker sig i högre grad till<br />

utbildningar inom teknik medan vård- och lärarutbildningar lockar flest<br />

kvinnor.<br />

http://www.uk-<br />

ambetet.se/download/18.575a959a141925e81d1fca/Sokande-antagna-<br />

HT20-SM<strong>13</strong>01.pdf<br />

<br />

Diskussioner om MOOC (Massive Open Online Courses)<br />

LU planerar att testa konceptet genom att utveckla några MOOC. En<br />

arbetsgrupp håller på att ta fram underlag.<br />

6. Forskning/FoU <strong>–</strong> Forskningsinitiativ<br />

LTH är fortsatt mycket framgångsrikt när det gäller att attrahera externa<br />

forskningsanslag. Nedan anges några exempel<br />

<br />

<br />

Stort EU-projekt om malaria- och sömnsjukesmitta<br />

Ett nytt sätt att enklare och billigare än idag på tidigt stadium upptäckta<br />

malaria, sömnsjuka och även vissa cancer- och bakteriesjukdomar är under<br />

uppsegling. Tekniken får nu 40 miljoner kronor från EU för att<br />

färdigställas. - Vi har hittat ett sätt som sorterar fram partiklar utifrån deras<br />

form eller mjukhet. Idén skiljer sig rätt rejält från dagens metoder, berättar<br />

Jonas Tegenfeldt, docent i fasta tillståndets fysik vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong><br />

<strong>Högskola</strong> och den som initierat projektet som nu omfattar 15 universitet,<br />

företag, kliniker och NGO:s världen över<br />

Strategiskt Innovationsområde benämnt Processindustriell IT och<br />

Automation, PiiA.<br />

VINNOVA, Energimyndigheten och Formas har gjort ett stort upprop som<br />

har fått många att skriva nationella Agendor om Sveriges


framtidsområden. Målet för många av dessa agendor är att bilda ett<br />

Strategiskt Innovationsområde, SIO. I somras utsågs fem SIO, varav vårt,<br />

Processindustriell IT och Automation, är ett. Processindustriell IT och<br />

Automation har byggts upp av tre regionala kluster som har en gedigen<br />

industriell förankring: ProcessIT i Norrland (LTU/UmU, VINNVÄXT)<br />

AutomationRegion i Svealand (MdH/SICS, regionstöd/VINNVÄXT) och<br />

Processindustriellt centrum i Götaland, PIC, (LU/LiU, SSF).<br />

PiiA har fått informellt klartecken att starta sin verksamhet även om<br />

formalia dröjer en månad. PiiA kommer att ha SICS Västerås som<br />

värdorganisation. Bernt Nilsson, Kemiteknik LTH representerar PIC i<br />

ledningsgruppen.. Bernt kommer också att vara ordförande i PiiA:s<br />

forskningsråd. PiiA startar med åtta förprojekt, varav två vid LU, redan<br />

20<strong>13</strong>. Första utlysning sker i februari 2014, med en total budget på 25 Mkr<br />

från myndigheter och med 50 % industrifinansiering. Detta ökas efter hand<br />

upp till 40 Mkr. Totalt har PiiA budgeterats för drygt 110 Mkr fram till<br />

2016 från myndigheterna + 50 % industrimedel. PiiA:s mål är att ha en<br />

totalbudget på 100 Mkr/år efter 2017 och pågå i tio år.<br />

14<br />

<br />

<br />

<br />

Anslag från AFA försäkring<br />

AFA Försäkring anslår totalt 18 217 000 kronor till fyra nya<br />

forskningsprojekt. Anslag ges till utveckling av nya läkemedel för<br />

cancerbehandling, nya behandlingsstrategier mot infektioner med<br />

multiresistenta bakterier, studier av hur rengöringssprayer påverkar<br />

städares hälsa samt design för framtida hemsjukvård.<br />

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter i aerosolform<br />

Städare hanterar stora mängder kemiska produkter. De senaste åren har<br />

användningen av rengöringsmedel i aerosolform ökat, vilket kan vara en<br />

orsak till den ökade astmasjukligheten som noterats bland städare.<br />

Anders Gudmundsson, lektor vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>, får 3 866 000<br />

kr för att undersöka vilken exponering städare utsätts för vid olika<br />

arbetsmetoder. Sprayning av rengöringsmedel kommer att jämföras med<br />

våta och torra städmetoder. Anders Gudmundsson, Lektor, LTH,<br />

avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi<br />

Den enes arbetsplats den andres hem - design för framtida<br />

hemsjukvård.<br />

Det blir allt vanligare att allt fler med stora vårdbehov bor kvar i sina<br />

bostäder och vårdas hemma. Hemmiljön utgör därmed både en arbetsplats<br />

och ett hem. Detta för med sig arbetsmiljöproblem när det saknas<br />

utrustning som är funktionell för de som arbetar och som samtidigt bevarar<br />

hemmets atmosfär.<br />

Forskare inom olika institutioner vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong> och<br />

enheter vid universitetssjukhuset ska i ett treårigt projekt först undersöka<br />

behoven för att sedan formulera krav på utrustning i hemsjukvård, när det<br />

gäller ergonomi och annat samt utvärdera prototyper till produkter.<br />

Projektet som leds av professor Gerd Johansson vid <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong><br />

<strong>Högskola</strong> tilldelas 3 000 000 kr. Gerd Johansson, professor, <strong>Lunds</strong><br />

<strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>, Inst för designvetenskaper


15<br />

<br />

<br />

<br />

Lundaforskare samarbetar med indisk oljejätte (Sydsvenskan)<br />

Indiens statliga oljebolag startar ett samarbete med Lundaforskare om<br />

biobränslen. Forskarna hoppas att avtalet ska skapa fler affärer mellan<br />

svenskt och indiskt näringsliv. - Vi har mycket kontakter i Sverige och kan<br />

hjälpa till att förmedla kontakter till svenskt näringsliv, säger Gunnar<br />

Lidén, professor i kemiteknik vid <strong>Lunds</strong> universitet. Det statliga<br />

oljebolaget Indian Oil Company är ett av Indiens största företag. För något<br />

år sedan inledde de sin första satsning på förnyelsebar energi i form av ett<br />

forskningscenter för bioenergi en bit utanför huvudstaden New Delhi. - De<br />

har annan biomassa så vi lär oss något nytt rent tekniskt. Jag hoppas att<br />

samarbetet ska leda till nya spännande forskningsresultat och ett bredare<br />

kontaktnät i Indien, säger Gunnar Lidén. Samarbetet mellan <strong>Lunds</strong><br />

universitet och Indian Oil Company finansieras till lika delar av<br />

Energimyndigheten och det indiska oljebolaget. En kvarts miljon kronor<br />

möjliggör ett flertal svenska och indiska studiebesök under ett och ett halvt<br />

års tid. Därefter ska organisationerna ha lärt känna varandra så väl att de<br />

kan starta samarbetsprojekt. Samarbetet har initierats av Business Sweden<br />

och Invest in Skåne och initiativet applåderas av Gunnar Lidén.<br />

- Det är kul och okonventionellt att man vågar gå utanför traditionellt tänk<br />

och se möjligheter för svensk forskning på en internationell marknad, inte<br />

bara för produkter.<br />

Ytterligare 65 miljoner till livsmedelsforskning. Två av 8 projekt gick till LTH:<br />

VINNOVA och Formas satsar tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel,<br />

Livsmedelsföretagen och Stiftelsen Lantbruksforskning motsvarande 65<br />

miljoner kronor på 8 projekt i den sista och avslutande omgång av<br />

Tvärlivs. Staten står för hälften av finansieringen och livsmedelsbranschen<br />

för den andra hälften.<br />

Dynamiskt hållbarhetsdatum för minimerat svinn, <strong>Lunds</strong> universitet, 10<br />

miljoner, projektledare Fredrik Nilsson<br />

Innovativa produktionssystem för med vegetabilier på matbordet, <strong>Lunds</strong><br />

universitet, 11,4 miljoner, projektledare Yvonne Granfelt<br />

25 miljoner till forskning om handel<br />

Centrum för handelsforskning vid <strong>Lunds</strong> universitet är ett excellenscenter<br />

och ska bli en forskningsplattform av internationell toppklass. Centrumet<br />

ska bidra till att utveckla och förbättra kunskapsöverföringen mellan<br />

akademi och handelns företag och anställda.<br />

Centrumet kommer att vara tvärvetenskapligt och fokusera på forskning<br />

kring varuflödet och kund-mötet <strong>–</strong> två avgörande delar för en fungerande<br />

och effektiv handel. Forskarna kommer från olika discipliner vid<br />

universitetets Ekonomihögskola, <strong>Lunds</strong> tekniska högskola samt den<br />

samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg.<br />

Ulf Johansson, professor i företagsekonomi, blir föreståndare och leder det<br />

nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson och<br />

Annika Olsson (förpackningslogistik) samt koordinatorn docent Jens<br />

Hultman.


Forskningsrådet Formas har beslutat att dela ut 105 miljoner kronor<br />

för forskning kring hållbart samhällsbyggande, däribland hållbar<br />

renovering. Medlen är avsedda att gälla fram till och med 2018.<br />

Av fem forskare som fick medel var 3 från <strong>Lunds</strong> universitet<br />

(Kulturgeografi samt Byggnadsfysik vid LTH)<br />

• Kristina Mjörnell, <strong>Lunds</strong> universitet, Byggnadsfysik, LTH totalt<br />

22.985.000 kronor för forskningsprojektet ”Nationell stark transdisciplinär<br />

forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering”.<br />

• Guy Baeten, <strong>Lunds</strong> universitet, Kulturgeografi, totalt 24.896.000 kronor<br />

för forskningsprojektet ”Crush <strong>–</strong> Critical Urban Sustainabilty Hub”.<br />

CEBMMS. Nu har huvuddelen av <strong>Lunds</strong> universitets resurser inom<br />

masspektrometri samlats under ett tak i form av CEBMMS (Center of<br />

Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry) på BMC. Detta<br />

invigdes i fredags och det är glädjande att vi nu har en<br />

fakultetsöverskridande (Medicinska fakulteten, Naturvetenskapliga<br />

fakulteten samt LTH) samsyn kring en centrumbildning.<br />

Skånska kommuner samlar vattenforskning till Ideon<br />

Ideon hyser redan företagsacceleratorn Win, inriktad på vattenrelaterad<br />

teknik. Nu centrerar ett 20-tal skånska kommuner sin forskning och<br />

utveckling inom vattenhantering till ett nybildat bolag i Lund.<br />

En professor och fyra doktorander arbetar redan i det nykläckta<br />

Ideonbolaget, som har arbetsnamnet Southern Sweden Water Research.<br />

Budgeten blir tio miljoner kronor om året, uppger styrelseordföranden<br />

Emmanuel Morfiadiakis. Totalt 15 kommuner och företag står för<br />

budgeten, som är på cirka en miljon kronor om året.<br />

Summering av årets stora VR-utlysning (citerat från VR)<br />

Årets stora utlysning är nu färdig. Totalt går cirka 2,8 miljarder kronor till<br />

grundläggande forskning inom alla ämnesområden de kommande fem<br />

åren. Dessutom går 1,5 miljarder till infrastrukturer under samma period.<br />

I våras sökte ett stort antal forskare projektbidrag eller någon av de andra<br />

bidragsformer som ingick i årets stora utlysning. Totalt inkom 5 338<br />

ansökningar, varav 742 har beviljats.<br />

Den absolut största delen av medlen går till fria projektbidrag, totalt 2,2<br />

miljarder kronor. Utöver detta går 420 miljoner kronor till de andra bidrag<br />

som ingick i vår stora utlysning, till exempel riktade projektbidrag och<br />

rambidrag.<br />

I år har beviljandegraden för de fria projektbidragen inom medicin och<br />

hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap samt humaniora och<br />

samhällsvetenskap varit lägre än de senaste åren. Detta gäller även<br />

projektbidrag för unga forskare (som utlyses inom medicin och hälsa och<br />

naturvetenskap och teknikvetenskap sedan 2011). Det finns flera orsaker<br />

till nedgången.<br />

Vetenskapsrådet satsar i lika hög utsträckning som tidigare på att<br />

finansiera fria projektbidrag. Beloppet som är tillgängligt för fördelning i<br />

årets beslut är dock mindre än tidigare år. Det gäller framförallt inom<br />

medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap. En stor orsak<br />

till det är att Vetenskapsrådet sedan 2010 beviljar längre bidragsperioder<br />

16


och även större bidrag, vilket gör att färre projekt avslutas i år. Ett lägre<br />

belopp blev därmed ledigt att dela ut i de beslut som togs i år. För<br />

humaniora och samhällsvetenskap har även söktrycket stigit med 30<br />

procent, vilket förklarar huvuddelen av den minskade beviljandegraden<br />

inom detta område.<br />

- Skälet till varför vi satsar på att ha längre bidragsperioder och högre<br />

medelbidrag är för att forskarna ska kunna planera mer långsiktigt och<br />

därigenom få bättre möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet,<br />

säger Mille Millnert, Vetenskapsrådets generaldirektör.<br />

Resultatlistan från VR:s stora ansökningsomgång för LTH<br />

Info från FS (Magnus Edblad)<br />

Vetenskapsrådet fördelar betydligt mindre summa pengar inom NTområdet<br />

i år än i förra årets utlysning. I förra årets ansökningsomgång<br />

fördelade VR ca 1,4 miljarder inom NT-området. I år blev det bara 938<br />

miljoner. Detta beror dels på att effekterna av att VR beviljar längre<br />

bidragsperioder nu märks, dels på att NT-området i år inte fått någon extra<br />

tilldelning från VR:s styrelse. Detta drabbar alla lärosäten <strong>–</strong><br />

beviljningsgraden för projekt är 18,8 % - men LU som helhet ökar sin<br />

relativa andel av fördelade medel något (från 15,3 % till 16,4 %) och är<br />

”näst bäst” av lärosätena, även om vi i absoluta tal backar rejält: 226<br />

miljoner beviljade år 2012 (bidragsperioden 2012-2016) mot 154 miljoner<br />

i år (bidragsperioden 2014-2017). Störst andel av totalen i år fick KTH<br />

(17,9 %). Chalmers hamnar på 5:e plats med 9,5 % av alla beviljade<br />

medel. Lyfter man ut LTH:s andel skulle den utgöra 7,2 eller 7,6 % av<br />

totalen.<br />

AAx: Detta innebär att nästan hälften av alla VR-medel som bokförts på<br />

<strong>Lunds</strong> universitet har kommit till LTH dvs drygt 70 milj.<br />

Infrastruktur VR<br />

Vetenskapsrådet har fattat beslut om medel till forskningens<br />

infrastrukturer för åren 2014 till 2018, totalt 1,5 miljarder kronor.<br />

En stor del av summan går till fortsatt drift och utveckling av Max IV.<br />

Totalsumman kan justeras något då kompletterande beslut kan komma att<br />

tas i <strong>december</strong> 20<strong>13</strong>.<br />

Statistik<br />

Totalt beviljades 27 av 141 ansökningar fördelade enligt nedan.<br />

Beviljandegraden är 19 procent.<br />

Driftsbidrag<br />

Drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur av nationellt<br />

intresse<br />

16 av totalt 52 ansökningar har beviljats.<br />

Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning<br />

Uppbyggnad av infrastruktur av nationellt intresse<br />

2 av totalt 36 ansökningar har beviljats.<br />

Planeringsbidrag<br />

Planering inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur<br />

5 av totalt 22 ansökningar har beviljats.<br />

Bidrag till stora databaser<br />

Uppbyggnad av nationellt tillgängliga databaser främst med mikrodata<br />

och individbaserade forskningsmaterial, samt för tillgängliggörande av<br />

17


forskningsdata för klimat- och miljöforskning<br />

4 av totalt 31 ansökningar har beviljats<br />

Två ansökningar rörande MaxIV har beviljats<br />

Driftsbidrag: Drift MAX IV 2014 - 2018<br />

Dyrbar vetenskaplig utrustning: MAX IV Fas IIa Strålrör<br />

I övrigt är endast en ansökning beviljad till <strong>Lunds</strong> universitet<br />

Planeringsbidrag: Marcus Aldén Svensk forskningsinfrastruktur för laseroptisk<br />

fjärranalys, 795 kkr.<br />

18<br />

AAx reflektion:<br />

Många av de beviljade ansökningarna har inte beviljade belopp angivna<br />

av upphandlingsskäl. MaxIV har fått stora belopp. I övrigt har LU fått 0.8<br />

milj. Detta skall jämföras med några av våra övriga universitet/högskolor<br />

som har fler projekt och ansenliga belopp:<br />

Här är några ”likvärdiga universitet”<br />

GU 5 projekt (belopp okänt)<br />

UU 19 milj<br />

KTH 26 milj<br />

SU <strong>13</strong> milj<br />

SLU 12 milj<br />

<br />

Jag dristar mig till att dra slutsatsen att den profetia som våra ”övriga”<br />

forskare uttryckte att ”MaxIV och ESS är gökungarna som äter oss ur<br />

boet” börjar förverkligas vilket är förödande för LTH, Natfak och Medfak<br />

och därmed också för <strong>Lunds</strong> universitet som helhet. Vi måste finansiera<br />

vår infrastuktur ur våra fakultetsmedel och det gräver stora hål i vår<br />

budget.<br />

Vetenskapsrådet tar fram modell för resursfördelning till universitet<br />

och högskolor<br />

I mars 20<strong>13</strong> fick Vetenskapsrådet ett regeringsuppdrag från<br />

Utbildningsdepartementet om att lämna förslag till modell för<br />

resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial<br />

bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet<br />

kommer att presentera sitt förslag till regeringen senast den 31 <strong>december</strong><br />

2014.<br />

Modellen för resursfördelning ska enligt regeringsuppdraget:<br />

- Vara kvalitetsdrivande, dvs. skapa incitament för ökad kvalitet i<br />

forskning.<br />

- Göra det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar<br />

kvalitet och prestation i forskning.<br />

- Ge en mer sammantagen bedömning där även ett forskningsområdes<br />

aktuella potential kan vägas in i stället för att enbart grunda<br />

resursfördelningen på historiska data.<br />

- Möjliggöra en mer sammanvägd bedömning av ett lärosätes forskning<br />

och värdera olika ämnesområden efter sin särart.<br />

- Belöna enligt kvalitet på ett bredare sätt än dagens fördelningsmodell.<br />

- Ge bra förutsättningar för långsiktig planering på lärosätena.<br />

- Innehålla bedömningar av olika former av nyttiggörande av<br />

forskningsbaserad kunskap.


19<br />

7. Internationalisering<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Ansökan till utbytesstudier<br />

Under november månad utlystes utbytesplatser för LTH:s studenter inför<br />

läsåret 2014-15. Vi ser en glädjande ökning av ansökningar med 30 %.<br />

Nomineringsarbetet pågår för tillfället.<br />

Ansökan ICI-ECP<br />

Den ansökan som lämnades in 15 maj med syfte att stötta mobiliteten<br />

mellan framförallt LTH och Kyushu, genom att studenterna får en<br />

möjlighethet till stipendier har beviljats. Projektet kallas EU-JAMM (EU-<br />

Japan Advance3 Mutidisciplinary Master Studies). Deltagande universitet:<br />

Japan: Kyushu University, Osaka University, Nara Women’s University,<br />

Kobe University (koordinator)<br />

Europa: University of Essex, University of Groningen, Jagiellonian<br />

University, Lund University, Tilburg University, University of Leuven<br />

(koordinator)<br />

GE3 - Global Engineering<br />

LTH är nu officiellt antagna som medlemmar i nätverket GE3, vilket<br />

kommer att ge nya möjligheter för våra studenter att studera i framförallt<br />

USA. Ett 30-tal universitet från USA och ca 30 från övriga världen, varav<br />

en del redan är bilaterala partners, ingår i nätverket.<br />

http://www.iie.org/programs/globale3<br />

Masterprogrammen<br />

Ansökan är öppen och drygt 400 har skapat konton, varav många är<br />

betalstudenter. Knappt någon har betalat avgiften än. I slutet av november<br />

arrangerades en mycket lyckad och av alla parter uppskattad middag för<br />

alla masterstudenter där bl a de 10-årsjubilerande masterprogrammen, är<br />

Water Resources, Soc-Ware och Bio- and Food Technology,<br />

uppmärksammades. Vid examenshögtiden den 30 november deltog ca 15<br />

masterstudenter.<br />

LTH arrangerar The 6th European Engineering Dean's Convention<br />

Detta är ett samarrangemang mellan SEFI, CESAER och LTH som<br />

kommer att äga rum 2-3 april 2014 och väntas dra ca 100 deltagare.<br />

Delegationsresor<br />

Vicerektor Per Warfvinge har medverkat i universitetsledningen<br />

delegationsresor till Jordanien och Sydafrika. För LTH:s del är Sydafrika<br />

särskilt intressant. Flera forskargrupper (exempelvis förpackningslogistik<br />

och riskhantering) har väl etablerade samarbeten i landet med såväl lärarsom<br />

studentmobilitet. Vid en mottagning på ambassadörens residens i


Pretoria medverkade flera alumner som studerat på LTH.<br />

20<br />

<br />

<br />

Besök<br />

18/9 Ms Kate Smart, Manager International Office, University of Sydney<br />

19/9 Ms Chris Berry, Deputy Director International Mobility ,Operations<br />

and Finance, International Office, The University of Auckland och Nigel<br />

Cossar Associate Director Global Mobility Programs, Melbourne Global<br />

Mobility, Office of Admissions<br />

17/10 Mrs Louise Emethiou, Manager International Programs, University<br />

of Pretoria<br />

18/10 Besök från Xiamen University, Kina<br />

19/10 Indiens ambassadör till Sverige och Litauen, Mrs Banashri Bose<br />

Harrison<br />

26/11 Andrea Muilenburg, Assistant Director of Study Abroad, Global<br />

Engagement Office, Santa Clara University<br />

2/12 Luc Beaudoin, Associate Provost for Internationalization, University<br />

of Denver.<br />

Benchmarking med KU Leuven<br />

En benchmarking av verksamheterna vid den tekniska fakulteten vi KU<br />

Leuven och LTH genomfördes 21-22 oktober. Besökets utfall var över<br />

förväntan med intressanta jämförande diskussioner. Erfarenheterna håller<br />

på att sammanställas i en <strong>rapport</strong> som kommer att presenteras vid<br />

seminarier och för SLTH.<br />

8. Information/Rekrytering/Externa kontakter<br />

Times Higher Education rankning 20<strong>13</strong>.<br />

<strong>Lunds</strong> universitet sjunker på Times Hiogher Education ranking<br />

Från plats 82 förra året har Lund dalat till plats 123.<br />

1. California Institute of Technology.<br />

2. Harvard.<br />

3. Oxford.<br />

36. Karolinska institutet.<br />

111. Uppsala universitet.<br />

117. KTH.<br />

123. <strong>Lunds</strong> universitet.<br />

THE rankar också universitet i olika ämneskategorier, t.ex. teknik<br />

1. Massachusetts Institute of Technology<br />

2. Stanford<br />

3, Berkeley<br />

Tre svenska lärosäten finns med på 100-listan för teknik. Kungliga<br />

<strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>n i Stockholm delar plats 34 med Danmarks tekniska<br />

universitet. <strong>Lunds</strong> Universitet ligger på plats 78 och Uppsala Universitet<br />

på plats 88.


LU attraherar flest betalande studenter 20<strong>13</strong> (inom parantes ges 2012)<br />

Toppen:<br />

<strong>Lunds</strong> universitet 585 (593)<br />

Kungliga <strong>Tekniska</strong> högskolan 471 (465)<br />

Chalmers tekniska högskola 444 (425)<br />

Uppsala universitet 274 (288)<br />

Stockholms universitet 240 (264)<br />

Umeå universitet 235 (185)<br />

21<br />

Botten:<br />

Konstfack 12 (10)<br />

<strong>Högskola</strong>n Väst <strong>13</strong> (<strong>13</strong>)<br />

Södertörns högskola 20 (10)<br />

Karlstads universitet 18 (37)<br />

Luleå tekniska universitet 36 (41)<br />

Skolor som saknas har enligt Universitets- och högskolerådet inga<br />

utomeuropeiska betalstudenter. <strong>Högskola</strong>n.<br />

Totalt har drygt 3 900 betal studenter antagits under 20<strong>13</strong>. Det är klart<br />

färre än innan avgifterna för utomeuropéer infördes hösten 2011 <strong>–</strong> då<br />

försvann åtta av tio studenter i ett slag <strong>–</strong> men nu skönjs en återhämtning<br />

även på mindre lärosäten.<br />

<br />

LTH:s julkalender<br />

LTH tar sig an vardagsmysterierna i årets upplaga av sin julkalender.<br />

Konsten att cykla rätt i regn och 23 andra vardagsmysterier i årets<br />

julkalender. Tiotusentals skolungdomar runt om i Sverige brukar följa<br />

LTH:s julkalender som funnits sedan 2007. I årets upplaga lämnar<br />

studenterna labbet och de vita rockarna och ger sig ut i verkligheten för att<br />

förstå och förklara några av alla de vardagsmysterier som omger oss.<br />

http://www.lth.se/julkalender/20<strong>13</strong>/<br />

http://www.lu.se/nyheter-ochpress/pressmeddelanden?visa=pm&pm_id=2270<br />

Robotveckan v.48<br />

Robotlabbet på LTH öppnade dörrarna. Under robotveckan kom både<br />

skolklasser och ingenjörsstudenter på besök. Här fanns allt från<br />

leksaksrobotar till industrirobotar.<br />

Det är tredje året LTH har robotvecka och i år väntades cirka 900<br />

besökare. Det sker inom ramen för den europeiska robotveckan och ska<br />

visa upp tekniken och locka framtida studenter. Veckan avslutades med<br />

robottema i Vattenhallen under helgen.<br />

Havsresan Kristianstad 2014<br />

Havsresan, <strong>Lunds</strong> universitets kunskapsprojekt, har sedan 1990 fungerat<br />

som ett paraply där deltagande föreningar, företag, organisationer och<br />

myndigheter har möjlighet att synliggöra sitt engagemang, sitt arbete och<br />

den verksamhet som står i relation till havet. 20<strong>13</strong> års havsresa var förlagd


till Landskrona med alla lärosäten i Skåne representerade tillsammans med<br />

ett stort antal kommuner.<br />

Under 2014 kommer Havsresan att ske i Åhus, och Biosfärområde<br />

Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun, kommer att vara<br />

värdorganisation. Aktiviteterna kommer i viss utsträckning att ske i<br />

samband med Kristianstads 400-årsjubileum. Havsresan 2014 står för<br />

gemensam programutformning, marknadsföring samt samordning och viss<br />

logistik innan och under projekttiden.<br />

Arrangörer är <strong>Lunds</strong> <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>/<strong>Lunds</strong> Universitet och<br />

Vattenriket/Kristianstads kommun i nära samarbete med <strong>Högskola</strong>n<br />

Kristianstad och flera andra organisationer.<br />

22<br />

Företagsnyheter av intresse för LTH<br />

<br />

<br />

<br />

Ingenjörsbrist hotar industrin (DI)<br />

Leif Johansson, en av Sveriges mest inflytelserika industrialister, varnar<br />

för att Sverige kommer ha en allvarlig brist på ingenjörer framöver och att<br />

något måste göras nu innan det är för sent.<br />

Han efterlyser engagemang ifrån företagen i Tekniksprånget, ett projekt<br />

som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien, på uppdrag av regeringen.<br />

Projektet går ut på att erbjuda ingenjörspraktik till studenter ifrån<br />

gymnasiets naturvetenskapliga program och teknikprogram. Själv fick<br />

Johansson sin praktik av sin far som arbetade på SKF, då han varje lördag<br />

följde med honom till hans arbetsplats. Övriga personer, företag och<br />

organisationer: Ericsson, Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Chalmers,<br />

Göteborg, Europa, Östeuropa, Ryssland, Lennart Johansson, Round table<br />

of industrialists<br />

Samsung etablerar sig i Lund<br />

Elektronikjätten Samsung har närmast i det tysta öppnat filial i Lund.<br />

Koncernen är just nu ute och rekryterar en handfull medarbetare.<br />

Inriktningen: digital nätverksvideo.<br />

Det är Samsung Techwin som har skaffat lokaler hos Briggen i den så<br />

kallade Lundaporten, vid Ideonområdet. Leder satsningen gör Jonas<br />

Andersson, veteran från Axis som handplockades till Samsung i vintras.<br />

Sverige i topp när det gäller miljöteknik<br />

Sverige hör till världens tio-i-topp när det kommer till miljöteknikföretag i<br />

relation till BNP, visar den lista som konsultföretaget Cleantech Group<br />

sammanställt. Listan omfattar företag i femton branscher inklusive<br />

biobränslen och biokemi, jordbruk och skogsbruk, transporter, återvinning<br />

och avfall, vatten och avlopp samt energieffektivitet<br />

USA toppar listan genom att ha 56 företag med på listan. Därefter kommer<br />

Storbritannien med nio företag, följt av Canada, Israel och Tyskland med<br />

fem vardera. Frankrike har fyra företag med på listan, Kina tre, Norge och<br />

Australien vardera två företag. Sverige har placerat sig på listan genom<br />

LED-företaget GLO.


Medicon Village har nu fler verksamma än när Astra Zeneca fanns på<br />

plats (ur pressrelease)<br />

6 nov passerade life science byn Medicon Village i Lund gränsen! Det är<br />

nu mer än 893 personer som har sina fasta arbetsplatser inom området<br />

vilket är fler än när AstraZeneca fick sitt besked om nedläggning och flytt<br />

i mars 2010. Ett 85-tal företag och organisationer är i dagsläget<br />

representerade på Medicon Village.<br />

FAKTA<br />

Medicon Village november 20<strong>13</strong><br />

900 personer har nu flyttat in<br />

62 % av lokalytan används<br />

85 företag finns på MV<br />

Totalt 80 000 m 2 lokalyta<br />

Varav 41 000 m 2 labhus<br />

23<br />

<br />

Sony Mobile ökar försäljningen<br />

Vinden har vänt för mobiltillverkaren Sony Mobile i Lund. Efter flera<br />

tunga år växer nu bolaget snabbt i smartphone-segmentet.<br />

Nyrekryteringarna kommer att fortsätta, om än i liten skala.<br />

Sonys försäljning av mobiltelefoner har ökat med närmare 70 procent<br />

under första delen av 20<strong>13</strong>. Enligt Gartner har företaget en marknadsandel<br />

på 2,2 procent, jämfört med 1,7 procent i fjol, och flåsar<br />

därmed konkurrenter som Lenovo, Huawei och LG i nacken. Sett till<br />

smartphone-området isolerat är andelen högre.<br />

9. LU <strong>–</strong> allmänt<br />

<br />

<br />

LU <strong>Rektors</strong>valet.<br />

En mindre grupp arbetar med att ta fram förslag till processen under<br />

november. Gruppen består av Ann-Katrin Bäcklund, Mats Svegfors, Tora<br />

Törnblad och Lars-Åke Lööw. Kravprofil skall vara klar feb-mars och<br />

utlysning sker i april. Uppehåll under sommaren. Det innebär en intensiv<br />

tillsätningsprocess i augusti.<br />

VR-medel till internationell rekrytering av toppforskare: 105 milj till<br />

LU<br />

Staffan Persson, växtforskare med forskning om cellulosa, får 105<br />

miljoner kronor som disponeras under tio år för att bygga upp<br />

forskningsområdet.<br />

<strong>Lunds</strong> universitet får 105 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en<br />

storsatsning på växtforskning. Det aktuella forskningsområdet handlar om<br />

att förstå hur cellulosa bildas i växters cellväggar. <strong>–</strong> Detta är givetvis<br />

oerhört roligt för växtforskningen i Sydsverige, och cellulosan är som<br />

bekant en väldigt viktig råvara för en mängd olika industrier, till exempel<br />

för papper, textil och biobränsle. Detta kan också bidra till en boost för<br />

biobaserade material och företag, säger Staffan Persson, internationellt<br />

ledande forskare inom området cellväggar, i ett pressmeddelande.


Blekinge tekniska högskola (BTH) öppnar för att gå samman med ett<br />

större universitet.<br />

<strong>Lunds</strong> universitet stänger inga dörrar. Regeringens beslut att dra ner på<br />

anslagen till grundutbildningen gör det svårare för mindre högskolor att<br />

hävda sig, säger Blekinge <strong>Tekniska</strong> <strong>Högskola</strong>s rektor Anders<br />

Hederstierna. Även myndighetsfrågorna är betungande. Frågan ska därför<br />

ventileras på högskolestyrelsens nästa möte och en arbetsgrupp ska<br />

tillsättas.<br />

Högskolestiftelser <strong>–</strong> förslaget skjuts upp (enligt utbildningsministern<br />

20<strong>13</strong>-11-05)<br />

Regeringen föreslog i somras att landets universitet och högskolor<br />

ska kunna omvandlas till privata stiftelser. Efter massiv kritik till<br />

förslaget har regeringen nu backat för att utreda förslaget närmare.<br />

Men lärosätena behöver ökad autonomi <strong>–</strong> på något sätt.<br />

Frankrike är redo för avtal om ESS<br />

Frankrike är redo att underteckna en avsiktsförklaring för konstruktionen<br />

av European Spallation Source, ESS, enligt officiella representanter för<br />

Frankrike. Frankrike ansluter sig nu till värdländerna Sverige och<br />

Danmark genom att konkretisera sina bidrag till ESS-projektet. Officiella<br />

representanter för Frankrike har tillkännagett att Frankrike är redo att<br />

underteckna en avsiktsförklaring.<br />

24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!